Underhållsbidrag, m.m.

Motion 1990/91:L414 av Ulla-Britt Åbark (s)

Beräkningen av underhållsbidrag är krånglig och ger
upphov till skiftande praxis.

Genom 1979 års bidragsreform ändrades sättet att
beräkna underhållsbidrag. Fördelningen av barnets
underhållsbehov på båda föräldrarna efter deras resp.
förmåga anses ha medfört en principiellt sett ökad rättvisa.
Samtidigt har det dock från många håll starkt ifrågasatts om
man i praktiken åstadkommer ett mera rättvist resultat på
detta sätt. Föräldrarnas osäkerhet om vad det ''rätta''
underhållsbidraget kan vara och om vilken
försäkringskassans bedömning blir, har medfört att
föräldrar i stor omfattning överlåtit beräkningen av
underhållsbidrag till domstol.

1987 års underhållsbidragskommitté har gjort ett
omfattande arbete för att hitta en bra modell. Tyvärr hade
inte kommittén den tid som behövdes för att kunna förorda
någon av de tre bidragsmodeller man hade utarbetat.

När det gäller frågorna om underhållsbidrag och
underhållsskyldigas situation har kommittén överlämnat
dessa för att övervägas i ett sammanhang.

Som påpekats i motionen är detta mycket viktiga frågor,
för att kunna göra riktiga bedömningar vid fastställande av
underhållsbidraget.

Fastställande av underhållsbidrag måste kunna göras
enklare och mera rättvist för alla inblandade parter.

Många umgängesföräldrar avbryter umgänget med sitt
barn av skilda orsaker. Det finns olika anledningar till detta,
exempelvis höga reskostnader för umgängesföräldern och
missuppfattningar mellan föräldrarna. Det kan också vara
så att umgängesföräldern inte vill träffa sitt barn och detta
är mycket allvarligt. För barnet innebär detta att det inte får
någon kontakt med den ene föräldern.

Som vi ser det borde även frågorna om umgängesrätten
kunna ingå i utredningen om underhållsbidrag och de
underhållsskyldigas situation.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
behovet av att underhållsbidrag, de underhållsskyldigas
situation och umgängesrätten utreds.

Stockholm den 24 januari 1991

Ulla-Britt Åbark (s)

Kaj Larsson (s)

Åke Selberg (s)