Underlättat körkortstagande

Motion 2001/02:T469 av Elver Jonsson (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att stimulera fler – främst ungdomar – att erhålla full behörighet för körkort.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att som ett led i kostnadssänkningen pröva momsens roll i sammanhanget och överväga dess borttagande.1

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att tekniken i form av simulator inte kommer i bruk annat än i experimentell omfattning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att organisera uppkörningen så att månadslånga köer undviks och om att överväga möjligheten för fler aktörer i samband med körkortstagande.

1 Yrkande 2 hänvisat till SkU.
Motivering

En god trafikutbildning får man i allt väsentligt under övnings- och lärotid för att erhålla körkort. Det kostar att ta körkort men också att vara utan. Långsiktigt är det negativt för de flesta att vara utan. För dem som söker jobb – särskilt unga – gäller ofta: Kan du sköta datorn, behärskar du engelska språket och har du körkort? Språk- och datorkunskap har man i regel fått i obligatorisk undervisning i grund- och gymnasieskola. Körkort däremot är i praktiken helt överlämnat till den enskilde. Inte sällan faller en arbetssökande igenom för att det var just körkortet som saknades.

Det finns därför anledning för statsmakten att snabbt bearbeta och förändra de villkor som hör samman med körkortsutbildningen inte minst när det gäller kostnaden för körkortstagarna. Därför måste regeringen vidta åtgärder som underlättar för ungdomar att erhålla körkort. Det skulle också öka möjligheten för många unga att både få jobb och medverka till en större trafiksäkerhet.

Det är ett besvärande faktum att många unga avstår att få full kompetens att framföra motorfordon. Att de flesta medborgare behärskar trafikanternas villkor och samhällets krav är ett allmänt trafiksäkerhetsintresse. Därför är körkortsundervisningen i teori och praktik ett stort allmänvärde både från medborgarens men också samhällets utgångspunkt.

Alla är vi trafikanter från tidig koltålder till sen ålderdom. Vi rör oss och reser väldigt mycket numera jämfört med situationen före bilismens framväxt och moderna transportmedel. Därför är det att beklaga att relativt sett har färre tagit körkort de senare åren. Orsakerna torde vara flera, såväl den höga kostnaden som de långa köerna till uppkörning. Ökat inslag av fler dödsolyckor och svårt skadade är inte bara emot nollvisionens principer, det är också en oerhörd tragedi för dem som drabbas. Då gäller det inte bara förarna, det gäller passagerarna och det gäller många vid sidan av bilen ute i trafiken.

Attityd och kostnad bromsar

Under 1990-talet sjönk kraftigt antalet som tog körkort. Vägverket noterar att bottenåret var 1997. Då hade bara en fjärdedel av 18-åringarna (26 %) och hälften av 19-åringarna (50,5 %) körkort vid årets slut. Dessa siffror kan jämföras med antalet nya körkortstagare i slutet av 1980-talet då hälften av 18-åringarna (49,5 %) och tre fjärdedelar av 19-åringarna (73,5 %) hade erhållit körkort.

Det har påståtts att körkort och bil inte längre har den statustyngd som de tidigare haft, men fortfarande gäller att den kraftiga kostnadsökningen torde vara den höga tröskel som många inte tar sig över. Inte sällan är kostnaden mellan 10 000 och 20 000 kronor. Ändå finns ett antal skräckexempel då körkortet kostat 40 000 kr eller mer.

Det finns anledning att se över kostnadsbilden för körkortstagning. Teori och praktik kan hanteras på olika sätt. Landets trafikskolor gör över lag en god insats och har höga pedagogiska ambitioner att utveckla sin undervisning. Vissa gymnasieskolor har tagit sig an att ge såväl teoretisk som praktisk utbildning inom skolans ram.

År 1997 infördes moms om 25 % som gjorde att körkorten blev motsvarande dyrare. Det innebar ett par tre, kanske fyra tusen kronor mer för en vanlig körkortstagare. Trots att både branschen och oppositionen här i riksdagen motsatte sig denna nya beskattning genomdrevs den höga momsen om 25 %. Ett alternativ till full momsbefrielse hade varit att välja den lägre procentsatsen om 6 % som cirkus- och ridskolor belastas med. Då hade kostnadsökningen blivit betydligt mildare. Därför borde statsmakten överväga att betrakta körkortsutbildning som annan utbildningsverksamhet och därmed ge den momsbefrielse alternativt den lägre momsen. Kostnadsbortfallet torde i en samhällsekonomisk kalkyl vara försumbar då både de enskilda och de samhälleliga ekonomiska fördelarna är så stora och uppenbara.

Praktik bäst i verkligheten

Det har under senare tid framförts synpunkten att kunna ta tekniken mera i anspråk, t.ex. likt flygplansförare kunna använda sig av simulator. Från regeringens håll har också dessa argument förts fram. För egen del tror jag att det är att jämföra äpplen och päron. Piloter som övar i olika flygplansmodeller i simulator drabbas inte av det som är vanligt under själva bilkörningen, dvs. att hantera uppdykande problem från andra trafikanter. En pilot som ska landa en 747 behöver inte räkna med att möta en stapplande åldring med rullator eller en ung grabb vinglande på sin cykel mitt på landningsbanan. Forskare vid VTI har hävdat att det är svårare att göra bra bilsimulator än en flygsimulator, och då blir prisrelationen väldigt ogynnsam eftersom bilar är väsentligt billigare än flygplan. Flygplanssimulator används också i USA för att piloterna skall lära sig instrumenten och flygplansspecifika rutiner och checklistor och inte för grundläggande flygskicklighet. Bilsystemen är fortfarande en akilleshäl i de flesta simulatorer även om vägmiljön i det sammanhanget har blivit förbättrad. Så långt VTI:s talesman.

Ta bort uppkörningsköer

Ett besvärande faktum i sammanhanget vid uppkörning är de långa köerna. Många färdigutbildade körkortskandidater får vänta i veckor och månader därför att uppkörningen inte hinner expedieras. Detta medför också extra körlektioner för att inte tappa kompetens under kötiden. Så kan det inte i längden få fortsätta, och regeringen bör uppmanas att snarast åtgärda med en förändring som innebär att dessa köer snabbt arbetas bort. Det torde vara möjligt att också överväga om fler legitimerade aktörer skulle kunna hjälpa till att beta av körkortstagandet.

Slutsatsen av betraktelsen över svårigheten med körkortstagning och det fallande talen för dessa körkortsaspiranter leder till att statsmakten borde finna former som stimulerar ett ökat körkortstagande. För detta finns det både trafiksäkerhetsskäl, arbetsmarknadsskäl och ett allmänt samhällsintresse.

Stockholm den 5 oktober 2001

Elver Jonsson (fp)