Undervisning i kost- och hälsokunskap i gymnasieskolan

Motion 1988/89:Ub295 av Inger René och Ingrid Hemmingsson (båda m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Ub295

av Inger René och Ingrid Hemmingsson (båda m)

Undervisning i kost- och hälsokunskap i
gymnasieskolan

En råd utredningar alltifrån professor Wretlinds första rapport Om svenska
folkkosten på 60-talet till HS90, LMK (Livsmedelsutredningen) och
cancerutredningen talar entydigt om sambanden mellan mat och hälsa.
Man spekulerar i siffror som att upp till 50 procent av vissa cancersjukdomar
är kostrelaterade och att 2025 procent av hjärt-kärlsjukdomar
skulle ha samma orsak.

Klart är att kunskaperna kring maten måste öka för att vi skall må bättre
och inte drabbas av ohälsa.

Kostvanorna i de svenska hushållen har under efterkrigstiden förändrats
i negativ riktning. I allt fler hushåll förekommer inte längre gemensamma
måltider, utan var och en tar sig något ur kylskåpet när man känner sig
hungrig, s. k. frukostisering. En undersökning 1985 i Malmö grundskolor
visar att mellanmålsätandet svarar för 40 procent av hela dagens energiintag
bland mellan- och högstadieelever. Ett annat tecken på våra felaktiga
matvanor är att inte mindre än 75 procent av dagens värnpliktiga uppges
vara överviktiga. Denna utveckling pekar entydigt på att det saknas kunskaper
om matens roll för hälsa och välbefinnande.

Kunskaper om matlagning och hushållning fördes tidigare över till kommande
generationer inom hemmets väggar. Det handlade om att kunna få
ut mesta möjliga av de knappa resurserna, att kunna ta till vara råvaror,
förlänga hållbarhet, att skydda naturen och den egna miljön.

Det var en viktig kunskapsöverföring som hade med överlevnad att
göra. Dessa kunskaper förs av kända skäl inte längre vidare inom hemmet.

I grundskolan har ungdomarna ämnet hemkunskap, där ett av fem
huvudmoment är kost. Under hela grundskoletiden har eleverna maximalt
6 veckotimmar. Det innebär att av de ca 11000 lektioner som en elev får
under sin grundskoletid är i bästa fall 240 lektioner hemkunskap. Ämnet
är grundskolans näst minsta, endast barnkunskap har färre timmar. Att på
dessa få lektioner åstadkomma varaktiga förändringar av barns och ungdomars
attityder till kost och hälsa är svårt, då ämnet dessutom innehåller
andra moment som t. ex. konsumentekonomi och miljö.

Timplanerna för gymnasieskolan kommer att omarbetas. Då anser jag
det nödvändigt att kost- och hälsokunskap kommer att vara ett av de
tillvalsämnen som alla gymnasieskolor skall inrätta och därmed erbjuda
eleverna i samtliga årskurser.

9

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående undervisning i kost- och hälsokunskap i
gymnasieskolan.

Stockholm den 24 januari 1989

Inger René (m) Ingrid Hemmingsson (m)

Mot. 1988/89
Ub295

10