Unga lantbruksföretagare

Motion 2004/05:Sf290 av Birgitta Sellén (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sänka arbetsgivaravgiften för unga lantbruksföretagare under 35 år.

Motivering

Ett aktivt jord- och skogsbruk med aktiva landsbygdsföretagare är en viktig förutsättning för att bevara det öppna landskapet.

Landsbygdsföretagen håller landskapet öppet, vårdar vår miljö och förvaltar vår natur för att såväl kunna leva av vad jorden har att ge i dag som att kunna lämna över till våra barn och barnbarn i morgon. Detta är en viktig del av vårt kulturarv.

Jord- och skogsbruket och de jobb den produktionen skapar finns på landsbygden, och är den största arbetsgivaren på landsbygden i Sverige. Genom kopplingar till andra näringar har jord- och skogsbruket stor betydelse för småföretagsamheten på landsbygden. Jord- och skogsbruket är livsnerven på landsbygden och genom näringen skapas förutsättningar till infrastruktur, service och handel.

Inom jord- och skogsbruket pågår stora förändringar till följd av såväl en globaliserad marknad som förändrade politiska förutsättningarna. Det är viktigt att möta förändringarna, för att kunna fortsätta att driva verksamheten för unga landsbygdsföretagare.

Svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion ligger i framkant när det gäller djurskydd, miljövård och kvalitet. Vi har en produktion i landet som vi kan vara stolta över.

Det är viktigt att produktionen finns med på såväl den svenska som den övriga europeiska marknaden, och en viktig förutsättning för det är att vi har samma skatter, villkor och regler som övriga Europa.

Jordbruksnäringen har förutsättningar för att växa och skapa mer jobb, och näringen arbetar på många olika sätt för att möta förändringarna inom jord- och skogsbruket. Det behövs dock förbättrade möjligheter för unga landsbygdsföretagare för att kunna lyckas med detta.

Drivkraften är att stärka och utveckla landsbygdsföretagandet. För att kunna öka sysselsättningen på landsbygden behövs bättre spelregler och en viktig del skulle vara att sänka arbetsgivaravgifterna för unga landsbygdsföretagare. Arbetsgivaravgiften bör därför sänkas för landsbygdsföretagare som är under 35 år

När sysselsättningen minskar inom näringen flyttar människor därifrån och tar då med sig sin efterfrågan på lokal service. Landsbygdens framtid och utveckling avgörs av i vilken grad sysselsättningen kan öka. Om det skapas mer jobb på landsbygden så kommer den att leva och utvecklas. Erfarenheten visar att ny sysselsättning inte längre skapas i de stora multinationella industriföretagen. Med nuvarande höga skattetryck kan sysselsättningen inte heller öka i den offentliga sektorn, utan det är genom att de små företagen växer och att nya små företag etableras som ökad sysselsättning skapas.

Som exempel kan denna beskrivning av hur det ser ut i Västernorrland vara belysande.

Jord- och skogsbruket i Västernorrland står för 16 procent av länets BNP och för 18 procent av länets sysselsättning. Det gör näringen till en viktig del av länets produktion och sysselsättning.

I Västernorrland finns nära 25 000 företag. Av dem är 99 procent små företag med färre än 50 anställda. Dessa företag sysselsätter omkring 64 000 människor vilket motsvarar 57 procent av länets samtliga sysselsatta. På landsbygden i länet är andelen företag med 0 anställda 85 procent, vilket ger ett utrymme för fler jobb.

Därför föreslår jag att man bör stödja dessa företagare genom att sänka arbetsgivaravgiften till de landsbygdsföretagare som är under 35 år. Genom att sänka arbetsgivaravgifterna skapas större möjligheter att anställa för de små företagen. En satsning på sänkta arbetsgivaravgifter för unga landsbygdsföretagare skulle också innebära att företag som kommer att vara livskraftiga i lång tid framöver får goda förutsättningar att etablera sin verksamhet och växa sig starka. Fler och starkare unga landsbygdsföretag som skapar jobb gör också landsbygden blir mer attraktiv. Med ett aktivt landsbygdsföretagande följer jobb, service, handel, skola, barnomsorg och infrastruktur - alla de delar av vardagen som för landsbygdens invånare under lång tid varit hotade.

Detta skulle innebära att vi kunde skapa fler jobb och att fler människor fick möjligheten att bo, leva och verka på landsbygden.

Stockholm den 30 september 2004

Birgitta Sellén (c)