Ungdomsvåldet

Motion 1994/95:K419 av Kenth Skårvik (fp)

Vad är det som gör att unga människor på tröskeln till livet
spårar ur och företar sig handlingar som i en del fall inte ens
förövarna själva har svar på? De senaste tidens tragiska
våldshändelser i vårt samhälle har lett till ökat intresse för
vad som orsakar bl.a. ungdomsvåldet. Ser man till
omständigheterna före och under den process som signerar
handlingen, finner man dock i många fall, att med i bilden
finns missbruk av alkohol eller narkotika. Det är också
vanligt att förövaren till brottet redan finns noterad i de organ
och institutioner, vars uppgift är att utreda och ta hand om
ungdomar som kommit snett i vårt samhälle.

Vad som kommer att hända inom de ungdomsgrupper, som
riskerar befinna sig i miljöer och situationer där
benägenheten att begå brott ligger nära till, är svårt att
förutspå. F n torde dåliga framtidsutsikter på
arbetsmarknaden för många av ungdomarna vara en
riskfaktor i sig. Inte minst Folkpartiet har varnat för negativa
konsekvenser av att så många ungdomar inte får möjlighet
till ett arbete.

Utöver vad här framhållits om orsaker som kan leda till
brottslighet bland unga, och för övrigt kan gälla för flera av
dem som begår brott i samhället, är det angeläget granska
hur bilden av vardagen är för ungdomar i Sverige. Det mest
framträdande draget blir en ökande skörhet i familjen.
Utvecklingen har lett till att vart fjärde barn i dag saknar
frånflyttad förälder. Det innebär att av 400 000
skilsmässobarn under 18 år, har 100 000 inte någon kontakt
med den frånflyttade föräldern, vanligen pappan.

Att vad här återges kan innebära situationer som upplevs
svåra av barnen är lätt att förstå. Samtidigt bör sägas att
många ensamstående föräldrar gör stora insatser för att ge
barnen en så god miljö som möjligt.

En annan bild av den utsatthet som barn upplever när de
kommer upp lite i åldrarna, är självmorden. I Uppsala ger en
undersökning vid handen att var 12:e flicka i 16--17-
årsåldern någon gång försökt ta sitt liv. Var 6:e flicka uppgav
i samma undersökning att de ''under sista tiden'' haft tankar
om att skada sig själva. Bland yngre vuxna står idag
självmord för en tredjedel av dödsorsakerna. Enligt en
rapport från Centrum för suicidforskning är 90 % av de
ungdomar som begår självmord psykiskt störda.

Den situation som ungdomsvåldet står för, är dock så
allvarlig att den inte kan lösas genom det klassiska sättet att
ropa på hårdare straff. Det finns, dess bättre, oerhört mycken
kunskap och erfarenhet samlad, både genom vetenskapliga
undersökningar, genom rapporter och referenser och inte
minst inom skolans värld, i de sociala organen, inom
föreningslivet och inom polisväsendet, för att man omgående
ska kunna se vad samhället ska göra. Man bör i
sammanhanget på nytt belysa vilken inverkan
våldshandlingar i bildmediet, i rollspel och liknande har på
den uppväxande generationen och motåtgärder i anslutning
till detta.

Därtill föreslås att riksdagen initierar en utredning som i
sammanfattande form beskriver utvecklingen i samhället
mot bakgrund av vad som bl a framgår av denna motion och
att utredningen mynnar ut i förslag till åtgärder som i positiv
mening skall bidra till att vi får ett mindre brottsbenäget
samhälle med en livsmiljö som känns trygg för alla att leva
i.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om snara åtgärder i syfte att motverka
spridning av bildmedieproduktioner med grova våldsinslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning syftande till riktlinjer
och åtgärder i mening att få en utveckling från ett mindre
brottsbenäget samhälle mot ett mjukare samhälle.

Stockholm den 24 januari 1995

Kenth Skårvik (fp)