Universitetet i Umeå

Motion 1988/89:Ub762 av Börje Hörnlund m.fl. (c,m,fp,vpk,mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:Ub762

av Börje Hörnlund m.fl. (c,m,fp,vpk,mp)
Universitetet i Umeå

Uppbyggnaden av universitetet i Umeå är en av den svenska regionalpolitikens
mest grundläggande satsningar. Sedan sin tillkomst har universitetet
lämnat bidrag av avgörande betydelse för Norrlands försörjning med
kvalificerad arbetskraft.

Utvecklingen under 1980-talet

- Universitetet har vuxit med 34 % i fasta priser (enl SCB)

- Tillväxten har skett inom forskning/forskarutbildning (ffu). Ökningen av
externa medel (forskningsråd och sektorsorgan) har varit särskilt markant.
1979/80 fördelades universitetets totala medelsförbrukning med
40 % på ffu och 60 % på grundutbildning (gu). 1987/88 är fördelningen
den omvända, 60 % ffu och 40 % gu. Förklaringen ligger främst i dels den
nyss nämnda tillväxten i externa medel, dels i de besparingar som
statsmakterna gjort inom grundutbildningen.

- Innehållsligt innebär utvecklingen bl.a. att naturvetenskaplig, preklinisk
medicinsk och samhällsvetenskaplig forskning har vuxit. Vidare har den
tidigare dominansen för utbildning riktad mot offentlig sektor minskat
något. Genom att universitetet nu även tillförts konstnärlig utbildning
genom Konsthögskolan och Designhögskolan (beslutad, start 1989)
stärks universitetets roll som resurs för kulturlivet i Norrland.

Grundutbildningen rekryterar ca 75 % av sina studenter från
landets fyra nordligaste län

- Effekter på näringslivet i regionen kan avläsas dels genom förbättrad
försörjning med kvalificerad arbetskraft, dels genom tillkomsten av ett
antal på forskningen vid universitetet baserade företag.

- Universitetets engagemang i den regionala utvecklingen har befästs och
förstärkts. Sedan tillkomsten har Umeå universitet varit den högskola
som haft den största andelen av grundutbildningen i form av distansundervisning.
Under 1988 har det från Bergslagspaketet finansierade
distansprojektet startat. Väsentliga metod- och teknikförbättringar kan
härigenom förutses för distansundervisningen. Inom projektets ram
bedrivs verksamhet vid lokala studiecentra i Övertorneå, Arvidsjaur,
Storuman, Wilhelmina, Lycksele, Strömsund och Sveg.

Universitetet medverkar även i andra former i utbildning i Malmfälten,
Skellefteå, Örnsköldsvik och Östersund.

Utvecklingen under 1990-talet

Universitetet har i sin anslagsframställning och i flera andra sammanhang
redovisat sin framtidsbedömning. Vi har därvid kunnat konstatera att man
trots den mycket positiva utvecklingen under 1980-talet förutser betydande
problem, vilka även avspeglar Norrlands situation under 1990-talet.

- Den demografiska utvecklingen. I de fyra län som f.n. bidrar med 75 %
av universitetets studenter minskar årskullarna 18-20 år med över 30 %
under 1990-talet (länsstyrelsernas prognoser).

- De kraftiga satsningarna inom näringsliv och högskola i främst Mälardalsregionen
skapar ett starkt sug söderifrån. Detta påverkar redan
universitetets möjligheter att inom vissa områden rekrytera och behålla
såväl studenter som personal. Den demografiska utvecklingen kan
förutses förstärka detta skeende. Universitetets närmaste omland är
magert, sett ur industriell synvinkel. Övriga universitet är belägna så att
den totala miljön kraftigt förstärks av kunskapsbaserat näringsliv m.m.
Ett nätverk av personkontakter uppkommer därigenom ofta mellan
universitet/forskare och företrädare för näringsliv. Detta leder många
gånger fram till betydelsefulla ekonomiska och personella satsningar.
Under 1990-talet kan skillnaderna i täthet och struktur i omgivande
näringsliv även bli ett kraftfullt argument för rekrytering av studerande,
som gärna ser till möjligheten att få sitt första yrkesarbete på studieorten.

Åtgärder för att garantera en fortsatt positiv utveckling

Vi anser att den högre utbildningens betydelse för Norrlands fortsatta
utveckling är så väsentlig att statsmakterna redan nu måste fatta beslut som
stärker universitetets i Umeå möjligheter att fylla sina uppgifter. Den hotbild
som ovan beskrivits är allvarlig och väcker - insatt i ett vidare regionalpolitisk
sammanhang - oro för möjligheterna att trygga tillgången på kvalificerad
arbetskraft i Norrland.

Umeå universitet är genom sin storlek och spännvidd grundstenen för den
högre utbildningen i Norrland. Genom dess verksamhet påverkas också
förutsättningarna för övriga högskoleenheters verksamhet där. En fortsatt
utbyggnad av universitetet krävs, som en norrländsk motvikt till den tillväxt
som sker i landets södra tätortsregioner. Det är emellertid nödvändigt att en
sådan utbyggnad sker efter riktlinjer som stärker spridningseffekterna
regionalt av satsningarna i Umeå och som stärker de övriga högskoleenheternas
utvecklingsmöjligheter.

Den grundläggande utbildningen är högskolans regionalpolitisk viktigaste
instrument. Tillgången på utbildning, såväl grundläggande yrkesinriktad
utbildning som fort- och vidareutbildning är en viktig lokaliseringsfaktor för
både enskilda och företag. Ett decentraliserat kursutbud är det snabbaste och
effektivaste sättet för universitetet att bidra till den regionala utvecklingen.
Svårigheterna för universitetet att fullfölja sina gamla ambitioner att genom
distansundervisning och på annat sätt verka regionalt ligger främst på det

Mot. 1988/89

Ub762

8

ekonomiska planet. Den kontinuerliga försämringen av resurstilldelningen
för grundutbildningen inom högskolan slår hårt.

Vi utgår ifrån att riksdagen 1990 får möjligheter att ta ställning till förslag
som rör forskningen och forskarutbildningen vid de norrländska högskoleenheterna,
liksom att kommande behandling av den sittande regionalpolitiska
kommitténs förslag gör det möjligt att mer generellt ta ställning till den högre
utbildningen i ett regionalpolitisk! perspektiv. Med tanke på den tid det tar
att få praktisk effekt av politiska beslut inom detta område anser vi dock att
vissa steg måste tas omgående av riksdagen för att en mycket svår
1990-talssituation skall kunna undvikas.

Universitetets verksamhet i Umeå utgör basen för dess regionala aktiviteter.
Vi anser att beslut nu skall fattas som innebär en förstärkning av denna
bas vad gäller främst grundutbildningen samtidigt som universitetets möjligheter
att verka regionalt utvidgas.

Vi föreslår att följande riktlinjer skall gälla för dessa åtgärder:

Grundutbildningen

1. Omfattningen numerärt sett av universitetsgrundutbildning i Umeå bör
under 1990-talet ligga i stort sett oförändrad. Enstaka dimensioneringsökningar
inom t.ex. det naturvetenskapliga området kan kompenseras genom
minskningar inom andra utbildningsområden. Grundutbildning bör i väsentligt
högre grad än hittills bli riksrekryterande inom vissa nyckelområden.
Detta är den viktigaste enskilda faktorn i arbetet på att främja den fortsatta
utvecklingen av högre utbildning och forskning i Norrland. En väsentlig
förstärkning av riksrekryteringen till Umeå krävs för att motverka effekterna
av den demografiska utvecklingen på arbetsmarknaden i Norrland och för att
undvika en förödande konkurrens om studerandeunderlaget med övriga
högskoleenheter i främst de fyra nordligaste länen.

För att möjliggöra en kraftig ökning av andelen riksrekryterade studenter
bör universitetet tillföras särskilda medel för att kvaliteten inom den
kommande naturvetarlinjen, datavetenskaplig linje, ekonomlinjen och den
systemvetenskapliga linjen skall kunna stärkas ytterligare. Inom motsvarande
forskningsområden har under senare år en betydande utbyggnad av
resurserna skett vid universitetet. De ekonomiska förutsättningarna för att
knyta de många kvalificerade forskarna även till uppgifter inom grundutbildningen
saknas emellertid hittills. En förstärkning av dessa skulle snabbt
öppna möjligheter för universitetet att ytterligare höja kvaliteten i nämnda
utbildningslinjer.

Vi föreslår

- att universitetets anslag för grundutbildning inom teknisk sektor skall
räknas upp med ytterligare åtta miljoner kronor, varav fem miljoner
kronor avser förstärkningar av naturvetarlinjen utöver den nivå som
UHÄ i sin anslagsframställning för 1989/90 anger som nödvändig för en
fullt utbyggd linje,

- att universitetets anslag för grundutbildning inom administrativ, ekonomisk
och social sektor räknas upp med ytterligare fyra miljoner, vilka
skall användas för att förstärka ekonomlinjen och systemvetenskaplig
linje.

Mot. 1988/89

Ub762

9

2. Universitetets decentraliserade utbildning bör kraftigt förstärkas kvalitivt
och volymmässigt. Detta bör ske genom att universitetets anslag för
Lokala linjer och fristående kurser, LIF-anslaget, räknas upp med arton
miljoner kronor.

Denna satsning skall möjliggöra

- att universitetets distansundervisning generellt utökas

- att distansundervisning vid lokala studiecentra och i form av lokala
studiegrupper utvidgas

- att universitetets kursutbud i bl.a. Malmfälten, Skellefteå och Örnsköldsvik
stabiliseras på en högre nivå än f.n., inom ramen för ett långsiktigt
organisatoriskt åtagande från universitetets sida

- att modern kommunikationsteknik tas i anspråk för att underlätta en
decentraliserad utbildning.

Möjligheterna att sprida utbildningsutbudet geografiskt har förbättrats
avsevärt genom den tekniska utvecklingen. Såväl datorstöd och datorkommunikation
som t.ex. tvåvägstelevision ger efterhand nya förutsättningar för
distributionen. Samtidigt blir emellertid tidigare tumregler för kostnaden för
en viss utbildning inaktuella, eftersom både utrustning och teleavgifter
tillkommer.

Regionala utvecklingsprojekt m.m.

3. Uppbyggnaden av universitetet och övriga forskande enheter - FOA,
SLU och AMI - innebär att det nu i Umeå finns en mycket betydande
kunskapsresurs, av stort värde för såväl offentliga myndigheter som näringsliv
i Norrland. Vid sidan av det reguljära utbildningsutbud som har berörts
ovan finns det behov av skräddarsydda utbildningspaket, utvecklingsinsatser
i form av information, rådgivning inom speciella kunskapsområden,
medverkan i projekt för införande av ny teknik etc. Om inte en viss kunskap
finns företrädd vid någon av enheterna i Umeå kan man i regel få hjälp att nå
den genom någon av dessa enheter.

Det är därför synnerligen viktigt att denna resurs blir lätt tillgänglig för de
olika tänkbara avnämarna i regionen. Själva storleken och mångfalden i
universitetet m.fl. enheter gör att framför allt mindre kommuner samt små
och medelstora företag måste ges stöd i form av uppsökande verksamhet
m.m.

Sedan länge har statsmakterna anvisat medel för kontaktverksamhet. De
s.k. kontaktsekreterarna och deras motsvarigheter har i många fall utfört ett
mycket värdefullt arbete, så även i Umeå. När de regionala anspråken på
universitetet i olika avseenden ökas och blir mer mångfasetterade bör även
dessa funktioner förstärkas. Universitetet har förutom sin egen kontaktenhet
även tillsammans med andra intressenter engagerat sig i ett par organisationer
med uppgift att bl.a. verka som bryggor mellan universitetet och region
och näringsliv, stiftelserna Uminova och SNIC. Även andra organ med en
utpräglat regional syftning kan förutses, t.ex. inom det livsmedelstekniska
området.

För att dessa organ skall kunna verka målinriktat och långsiktigt krävs en
stabil finansiering av en viss basorganisation. Det är önskvärt att framtida

Mot. 1988/89

Ub762

10

regionala insatser från universitetets sida underlättas genom att ytterligare
medel för ändamålet tillföres, utöver de som nu anvisas för kontaktsekreterarfunktionen.
Det kan lämpligen överlåtas till universitetet att bedöma vilka
organ som bör stödjas och i vilken omfattning. Av anslagstekniska skäl bör
även dessa medel anvisas över LIF-anslaget.

Vi föreslår

- att LIF-anslaget räknas upp med ytterligare två miljoner kronor för att
möjliggöra en förstärkning av kontaktenhetens funktion samt bidrag till
basorganisation för organisationer som upprättas i syfte att bl.a. underlätta
kunskapsöverföring från universitetet till regionala avnämare.

De satsningar som vi här föreslagit kommer mångdubbelt att betala sig
genom en bättre regional utveckling. Det innebär att efterfrågan av
regionalpolitiska medel långsiktigt kommer att minska på grund av våra
förslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om riktlinjer för Umeå universitets medverkan i den
regionala utvecklingen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
anslaget Utbildning för tekniska yrken, anslagsposten Umeå universitet
fr.o.m. budgetåret 1990/91 utöver kompensation för löne- och
prisförändringar bör tillföras lägst åtta miljoner kronor i enlighet med
vad som i motionen anförs,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
anslaget Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken,
anslagsposten Umeå universitet fr.o.m. budgetåret 1990/91 utöver
kompensation för löne- och prisförändringar bör tillföras lägst fyra
miljoner kronor i enlighet med vad som i motionen anförs,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående kurser fr.o.m.
budgetåret 1990/91 utöver kompensation för löne- och prisförändringar
bör tillföras lägst arton miljoner kronor i enlighet med vad
som i motionen anförs,

5. att riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförs fr.o.m.
budgetåret 1989/90 anvisar ett med två miljoner kronor förhöjt anslag
till D 12 Lokala och individuella linjer samt fristående kurser.

Stockholm den 24 januari 1989

Börje Hörnlund (c)

Hans Dau (m) Maggi Mikaelsson (vpk)

Mot. 1988/89

Ub762

Ulla Orring (fp)

Eva Goés (mp)

11