Upphovsrätt för uppfinningar

Motion 2001/02:L328 av Berndt Ekholm (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om upphovsrätt som skydd för uppfinningar.

Motivering

Man brukar tala om tre olika grupper av uppfinningar relaterade till uppfinnarens ställning. Grupp A är en uppfinning som tas fram inom ramen för en anställds tjänst, t ex inom forskningen på ett universitet. På en sådan kan inte uppfinnaren göra anspråk. Uppfinningar inom grupp B tas fram inom arbetsgivarens verksamhetsområde, men ej direkt knutet till den anställdes tjänsteområde. Här har företaget rätt att köpa in sig i uppfinningen. Uppfinnaren har rätt till royalty om arbetsgivaren träder in som delägare. C-uppfinningen ligger antingen utanför arbetsgivarens verksamhetsområde eller är framtagen av en fristående uppfinnare. Denna disponerar uppfinnaren helt själv, även om eventuell arbetsgivare skall informeras.

För att skydda uppfinnaren och uppfinningen finns möjligheten till patentering. Denna ska förhindra att idén stjäls av någon annan. Denna legala skyddsform är dock dyrbar och kräver mycket förberedelser. Det finns en enklare form, som kallas mönsterskydd. Men det saknas en riktigt enkel och snabbt hanterbar legal form, som kan ge ett skydd i väntan på patentering. Detta enklare skydd är framför allt intressant för uppfinnare i grupp B.

Dessa uppfinnare, som har en rätt till sin uppfinning till skillnad från grupp A, är samtidigt utsatta för stark insyn, vilket skiljer den från grupp C. Genom att idén utvecklas inom företaget är det naturligt att flera arbetskamrater kan ta del. Också företagets ledning får stor insyn. Risk föreligger att idén tas över, stjäls, av någon annan på företaget. Det har visat sig att detta inte är ovanligt. Orsaken kan vara ekonomisk fördel eller ett intresse av att hålla sig framme. Det kan också vara så att företaget av olika skäl inte gärna vill att uppfinnaren skall kontrollera sin uppfinning.

I detta fall föreligger det ett behov av ett tidigt och samtidigt enkelt skydd. Liksom författare, musiker och konstnärer har ett upphovsrättsskydd skulle uppfinnare kunna erhålla ett sådant, om än i enklare form, eftersom patenträtt ger det mer definitiva skyddet. Om en idé kan skyddas redan på ett tidigt stadium blir det svårare att stjäla idén. Uppfinnarens ställning stärks i ett tidsskede i processen (utveckling och provning), då denne är särskilt sårbar.

Även om upphovsrätt har störst betydelse för B-uppfinningar, så är den också av värde för de två övriga grupperna. För A-gruppen skulle det kunna medverka till att uppfinnarens namn framkommer, viktigt i samband med meritering. Så är det tyvärr inte alltid idag. För C-gruppen kan upphovsrätt ge ett skydd vid förhandlingar om övertagande.

Genom att till t ex Patent- och registreringsverket få insända en skriftlig redogörelse för en uppfinningsidé skulle den kunna skyddas i väntan på den mer krävande patenträtten.

Skyddet skulle kunna omfatta max 3–5 år och upprätthållas genom en årlig avgift. För att göra förfarandet enkelt skulle idén kunna presenteras i text i slutet kuvert, som arkiveras på myndigheten. Det skulle enbart behöva öppnas i händelse av att tvist uppstår om vem som är pappa/mamma till uppfinningsidén. Då kan det klarläggas vem som står för uppfinningen och tidpunkt för densamma. Om årsavgiften inte betalas respektive när upphovsrättstiden gått ut återsändes det oöppnade kuvertet till avsändaren och skyddet upphör. Liksom vid patentering skall arbetsgivaren underrättas om ansökan.

Införande av den legala formen upphovsrätt som ett komplement i det tidiga skedet av en skyddsprocess stärker uppfinnarens ställning och ökar dennes trygghet och minskar påtagligt risken för att uppfinnarens idé stjäls.

Stockholm den 4 oktober 2001

Berndt Ekholm (s)