Upprustning av vägnätet

Motion 1999/2000:T341 av Rolf Kenneryd (c)

Det svenska vägnätet har under en lång följd av år utsatts för en
kontinuerlig förslitning som väsentligt överstigit det underhåll som
vägnätet tillgodosetts med. Resultatet kan vi idag avläsa var vi än färdas
på våra vägar. I såväl det tätortsnära vägnätet som det
landsbygdsbaserade vägnätet finns påtagliga underhållsbrister. Det tar sig
uttryck i att även det hårdgjorda vägnätet i alltför hög grad är behäftat
med förslitningsskador som håligheter och försänkningar i vägbanan.

Dessa håligheter och försänkningar utgör en växande trafiksäkerhetsfara
med framför allt risk för vattenplaning vid nederbörds. På många av våra
vägar utgör dessa vattensamlingar och "vattendrag" i hjulspåren en uppenbar
trafikrisk - en trafikrisk som är en direkt följd av otillräckligt vägunderhåll.

Samtidigt behöver ett antal särskilt olycksdrabbade vägavsnitt helt byggas
om eller byggas i en helt ny sträckning. Nya sträckningar erfordras också för
att komma ifrån genomfartstrafik i tätorter. Exempel på detta är E 4:an norr
om Ljungby respektive delar av Nissastigen mellan Halmstad och Jönköping.

Det erfordras alltså en kraftfull upprustning av det svenska vägnätet under
de närmaste åren. Detta bör ges regeringen till känna. Det medför att det
kommer att vara svårt att inrymma dessa satsningar under det utgiftstak som
budgetlagen föreskriver.

Utgiftstaket har varit och är alltjämt ett verkningsfullt instrument för att
hålla statens utgifter under kontroll. Dess konstruktion och tillämpning kan
emellertid över tiden behöva justeras och anpassas till inträffade för-
ändringar. En sådan förändring som ter sig logisk och näraliggande är att
särskilja investeringar och ren konsumtion. Såväl nybyggnation som väg-
underhåll är i denna mening av investeringskaraktär.

Med bibehållet utgiftstak finns det idag behov av att hitta finansierings-
former som möjliggör spridning av investeringskostnaderna under en följd av
år. Det kan ske genom till exempel en riktad upplåning till visst projekt,
leasing med mera. Det kan också ske genom att till exempel markentrepre-
nörer bygger och finansierar vägprojekt för "uthyrning" till staten. Rege-
ringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag till sådan alternativ
finansiering av vägprojekt och andra investeringsobjekt.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en kraftfull upprustning av vägnätet,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till system för
alternativ finansiering av vägprojekt och andra investeringsobjekt.

Stockholm den 4 oktober 1999

Rolf Kenneryd (c)