Uppvärdering av läraryrket

Motion 2003/04:Ub417 av Ulf Nilsson m.fl. (fp)

Sammanfattning

• Utbilda fler lärare.

• Förbättra lärarutbildningen.

• Inför lärarlegitimation.

• Skapa fler möjligheter att utvecklas som lärare.

• Fler lektorer i gymnasieskolan.

• Skolledare som leder.

• Förskollärarna skall ha det pedagogiska ansvaret i förskolan.

• Mer fortbildning och vidareutbildning.

• Värna läraryrkets professionalism.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Innehållsförteckning 2

Förslag till riksdagsbeslut 3

Lärarna är skolans viktigaste resurs 4

Rektor ska vara pedagogisk ledare 4

Läraryrket i kris 5

Främja lärarnas hälsa 5

Höj läraryrkets status 6

Lärare ska vara behöriga 6

Öka möjligheterna att utvecklas i yrket 6

Höj lärarnas löner 7

Inför lärarlegitimation 7

Utbilda fler lärare 8

Förbättra lärarutbildningen 8

Förskollärare 9

Praktiken får inte ske på bekostnad av ämneskunskaperna 9

Mer fortbildning och vidareutbildning 10

En jämställd lärarkår 10

Värna professionalismen 11

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skolverket upprättar en plan för att fler lektorer skall få anställning i gymnasieskolorna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att särskilda karriärtjänster bör inrättas för lärare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en lärarlegitimation bör införas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att komma till rätta med lärarbristen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en uppföljning av att bidraget till personalförstärkning i skola och fritidshem går till personer med rätt utbildning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bidraget till personalförstärkning i skola och fritidshem måste kunna användas till att höja lönerna för att kunna anställa utbildade lärare och fritidspedagoger.

7. Riksdagen begär att regeringen förändrar högskoleförordningens examensordning så att ett av lärarutbildningens mål blir att ge kunskaper om elever med funktionshinder och hur dessa kan ges likvärdiga villkor i undervisningen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förbättra lärarutbildningen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av finansieringen av den verksamhetsförlagda utbildningen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att systemet med enhetslärare riskerar att försvaga lärarnas ämneskunskaper.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om mer läs- och skrivinlärning för lärare med inriktning mot grundskolans tidigare år.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att mer praktik inom lärarutbildningen inte får ske på bekostnad av ämneskunskaper.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att rektorn och lärarna skall ha ansvar för beslut om ekonomi, personal och pedagogik.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skolan har en skyldighet att erbjuda fortbildning och vidareutbildning till lärare.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att värna läraryrkets kompetens.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skolledaren skall ges goda förutsättningar för att leda den skola där han eller hon verkar.

Lärarna är skolans viktigaste resurs

Att arbeta med barns personliga och kunskapsmässiga utveckling är bland de viktigaste uppgifter en människa kan ha. Lärarna har stort ansvar för våra barns utveckling till fria, ansvarsfulla och kunniga medborgare. Skolan är till för eleverna och i det arbetet är lärarna skolans viktigaste resurs. En bra lärare är långt viktigare än en fin lärobok eller en snabb dator. Ofta är det i efterhand en viss lärare som är vårt mest positiva minne av skolan; en lärare som uppmuntrade oss, väckte ett intresse och kanske till och med fick oss att slå in på en viss bana i livet.

För att kunna sätta sådana spår hos sina elever, måste lärarna ha inte bara goda teoretiska kunskaper, utan också vara goda pedagoger. Det är den kombinationen som gör lärarrollen unik. Läraren behöver också en bra arbetsmiljö med bra arbetsvillkor för att kunna göra en insats för framtidens vuxna. Folkpartiet föreslår en rad åtgärder för att fler studenter ska välja att bli lärare och stanna kvar i yrket.

Rektor ska vara pedagogisk ledare

Folkpartiet anser att rektorer ska vara pedagogiska ledare. Många skolledare vittnar om en mycket pressad situation. Övertid, stress och en känsla av utsatthet präglar många skolledares vardag. Det är nödvändigt att ändra på den situationen. Ledarskapet i skolan måste uppvärderas.

Som pedagogisk ledare har rektor det övergripande ansvaret för att målen uppfylls och för att verksamheten följs upp och utvärderas i förhållande till de mål skolan har.

En översyn bör göras av på vilket sätt villkoren för rektorstjänsterna kan förbättras. Rektor ska vara pedagogisk ledare – inte kamrer. Rektorerna ska ha ett överblickbart ansvarsområde. Detta kan t.ex. åstadkommas om varje skola utgör en resultatenhet och rektorn har en stab omkring sig för att hantera administrativa göromål. Att ha en styrelse på varje skola skulle också kunna underlätta för rektorerna. Det är mycket viktigt att skolledarna kan anpassa skolan till förändringar i skolan och omvärlden och svara mot nya krav. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara att tidsbegränsa skolledarnas tjänster och ge dem väsentligt högre lön.

Läraryrket i kris

Sverige har ett större behov av lärare än de flesta andra länder. Vår lärarkår hör till de äldsta i världen.1 Vi är det land som har allra flest obehöriga lärare. 27 % av dem som arbetar som lärare på heltid har över huvud taget inte en lärarutbildning.2 Dessutom undervisar många behöriga lärare i ämnen de inte har utbildning för.

Lärarbristen har varit akut under en lång tid. Fram till år 2005 kommer det att behöva rekryteras 70 000 lärare. Antalet examinerade blir 41 000 men Skolverket räknar med att bara 33 000 av dem kommer att arbeta som lärare. 37 000 lärartjänster kommer alltså inte att kunna besättas – om inte något görs för att lösa problemet.

Orsakerna till lärarbristen är många. Skolan och lärarna har i många år drabbats av politiska beslut som försvårar arbetet i skolan. Det likformiga svenska skolsystemet, där alla elever ska lära samma sak på lika lång tid, ställer orimliga krav på lärarna. Skolverkets oförmåga att stödja skolorna i arbetet med utvärdering och betygssättning skapar frustration och uppgivenhet bland elever och lärare.

Främja lärarnas hälsa

Många lärare upplever en stark stress beroende på en stökig arbetsmiljö, fler timmar i skolan och en ökad administration. Vissa lärare blir också utsatta för kränkningar och ett förnedrande språkbruk.

De långtidssjuka lärarna blir allt fler. Av Lärarförbundets medlemmar var förra året nästan en tiondel, 13 000 lärare, långtidssjukskrivna. I den värst drabbade kommunen, Åsele, var hela 18 % av lärarna sjukskrivna.

Kommunerna behöver förbättra sitt arbete med friskvård och rehabilitering, kanske särskilt för de äldre lärarna. Men det behövs också mer långtgående åtgärder. Arbetsmiljön måste förbättras i grunden och lärarnas uppdrag måste göras mer rimligt. Folkpartiet har skrivit en särskild motion om hur lärarna kan få stöd i sin kamp för en respektfull arbetsmiljö och en motion där vi beskriver hur vi vill skapa ett gymnasium med lägre teoretiska krav på vissa yrkesprogram. Lärare behöver också få bli bekräftade i sin yrkesroll mer än de blir idag och det är vad den här motionen handlar om.

Höj läraryrkets status

I dag är det stora svårigheter att locka ungdomar till framför allt de matematiska, naturvetenskapliga och tekniska lärarutbildningarna. Problemen med avhopp från lärarutbildningarna är också oroande. Läraryrkets låga popularitet är särskilt allvarlig just nu när vi står inför ett generationsskifte i svensk lärarkår. Åtgärder måste därför snarast vidtas för att kraftigt höja läraryrkets attraktionskraft och status.

Lärare ska vara behöriga

Kommunförbundet har nyligen lagt fram ett förslag om att avskaffa kravet att lärare ska vara behöriga. Att vara behörig innebär att man har utbildning för det arbete man utför. Det har stor betydelse för kvaliteten på undervisningen att läraren har genomgått rätt utbildning. Att Kommunförbundet, lärarnas arbetsgivare, inte har insett denna självklarhet är djupt oroväckande. Liknande förslag har lagts fram av m, kd och c i samband med att Skollagskommittén presenterade sitt betänkande. Folkpartiet vill därför markera att vi tar avstånd från sådana tankegångar. Att vara lärare är något unikt, som kräver en unik kompetens. Ingen skulle vilja bli opererad av en obehörig läkare, men i skolans värld förekommer det t.o.m. att föräldrar eller äldre elever rycker in i stället för läraren. Senast har Pajala kommun föreslagit att elever bara skulle få lärarstöd under en tredjedel av undervisningstiden i de samhälls- och naturorienterande ämnena.

Öka möjligheterna att utvecklas i yrket

Utveckling är någonting självklart i de flesta akademiska yrken. Utvecklingsmöjligheter stimulerar och belönar goda arbetsinsatser och höjer attraktionskraften i yrket.

Det är i dag svårt att utvecklas inom läraryrket. Möjligheterna förbättras om särskilda tjänster inrättas, t.ex. att bli mentor för någon yngre lärare. Det är nödvändigt, inte minst mot bakgrund av de brister som idag finns i lärarutbildningen, att yngre lärare får ett stöd i de pedagogiska spörsmål som de ställs inför den första tiden i yrket. Andra tjänster som främjar utvecklingen på skolan är att utse huvudlärare/ämnesansvariga eller fler pedagogiska ledare vid sidan av rektorn.

Särskilt viktigt är att utöka antalet lektorer i skolan. Att vara lektor innebär att läraren periodvis kan bedriva forskning parallellt med undervisning i skolan. Lektorerna stärker skolans forskningsanknytning och tillför därmed skolan en viktig kvalitetsdimension.

Lektorer var förr ett vanligt inslag i svenskt skolväsende. I dag har lektoraten i stort sett försvunnit. Enligt de senaste uppgifterna är endast 2 % av landets ca 30 000 gymnasielärare lektorer.

Folkpartiet anser att en plan bör upprättas där målet är att var tionde gymnasielärare är lektor inom en femårsperiod. Skolverket bör aktivt verka för att detta mål nås. Kravet för att få ett lektorat skall vara motsvarande minst licentiatexamen. Lärare måste få möjlighet att utan att riskera sin tjänst göra uppehåll för forskningsarbete och studier.

Höj lärarnas löner

Sverige är ett av de länder som satsar mest på utbildning i förhållande till sin bruttonationalprodukt, BNP. Men Sverige är samtidigt ett av de länder som har de lägsta lärarlönerna. En svensk lärare tjänar avsevärt mindre än nästan alla andra kolleger i de industrialiserade länderna. Bland OECD-länderna hamnar svenska lärarlöner på plats 22 av 28.3

För att göra yrket mer attraktivt är det nödvändigt att höja lärarnas löneläge. Det går inte att komma ifrån att det faktum att svenska lärare är lågt avlönade inverkar starkt negativt på läraryrkets attraktivitet. Folkpartiet anser därför att det statliga bidrag som nu betalas ut till skolor och fritidshem också måste kunna användas till att höja lönerna för lärare och fritidspedagoger. Det kan vara det som avgör om kommunen lyckas locka utbildade personer till tjänsterna eller får nöja sig med outbildade. Bidraget kallas personalförstärkning, och det kanske är passande med tanke på att det inte prioriterar lärare utan går till vilken personal som helst. Eftersom resurstillskottet inte utgår om en kommun anställer behöriga lärare i stället för obehöriga, har det bidragit till att öka andelen obehöriga lärare. Folkpartiet anser att samma princip ska gälla även när andra personalgrupper än lärare och fritidspedagoger rekryteras, d v s att personen i fråga ska ha rätt utbildning för det arbete han eller hon ska utföra.

Skolverket har i sina uppföljningar inte nämnt ett ord om huruvida pengarna går till behöriga lärare eller inte – helt enkelt därför att de inte vet. Det måste givetvis följas upp vad de stora resursökningarna går till, så att de ökar skolans kvalitet på mesta möjliga sätt. Sverige har sedan länge en tradition av att satsa mycket pengar på skolan, men har trots detta inte en bättre kvalitet än andra länder, utan är på många områden medelmåttigt eller ligger t o m sämre än snittet.

Inför lärarlegitimation

Folkpartiet anser att inrättandet av en särskild lärarlegitimation skulle ge ett tydligt budskap till samhället att läraryrket kräver någonting alldeles särskilt. Detta skulle innebära en kvalitetssäkring av lärarutbildningen och därmed höja kvaliteten i skolan. Legitimationen ska utfärdas efter godkänd utbildning och genomgången praktik. Även fristående lärarutbildningar ska kunna meritera till lärarlegitimation. Legitimationen kan, precis som för läkare, dras in vid tydliga fall av misskötsel. En motsvarighet till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, vars beslut kan överklagas, menar vi skulle vara bra för kvaliteten. Med en lärarlegitimation blir det också svårare för kommuner att spara pengar genom att sänka kompetenskraven för sina lärare.

Utbilda fler lärare

Lärarbristen är, som nämnts ovan, akut. Den allra allvarligaste konsekvensen är att så många saknar utbildning för den lärartjänst de innehar. Var femte person som undervisar saknar lärarbehörighet. Även de som är behöriga lärare tvingas undervisa i ämnen de inte har utbildning i. Lärarutbildningarna har svårt att rekrytera studenter som är behöriga till utbildningen. Särskilt inriktningen mot matematik/naturvetenskap lider stor brist på studenter. Många studenter som kommit in på lärarutbildningen hade valt den i andra eller tredje hand, och de hoppar därför ofta av studierna.

Tidigare har flertalet gymnasielärare valt att först läsa en ämnesutbildning och sedan komplettera med två terminer på en lärarhögskola. Idag måste de läsa ytterligare en termin i lärarutbildningen. För många kan en ytterligare termins studieskulder vara avskräckande. Det är oerhört synd, eftersom de som redan har en akademisk examen skulle kunna tillföra skolan behöriga lärare med bred pedagogisk erfarenhet och kunnande.

Förbättra lärarutbildningen

Antalet behöriga förstahandssökande till lärarutbildningarna fortsätter att minska. Höstterminen 1999 var det över 20 000 personer som sökte en lärarutbildning i första hand. Nu, tre år senare, var det bara 15 000 personer.4 På i stort sett varje lärarhögskola står platser tomma på utbildningarna till lärare i matematik och naturvetenskap.

Kvaliteten på lärarutbildningen måste höjas. I stället har utbildningen blivit mindre attraktiv genom att det nu finns i stort sett en enda, enhetlig lärarexamen för alla, från förskollärare till gymnasielärare. Tre terminer av lärarutbildningen ägnas åt gemensamma studier för studenter med helt olika inriktning, mot t ex gymnasienivå eller grundskolans tidiga årskurser. Följden har blivit att ämnesstudierna för gymnasielärare minskar med upp till 60 p eller tre terminer. Det är inget självändamål att göra de olika lärarutbildningarna mer samordnade och likformiga. Vi motsätter oss en utveckling mot enhetslärare, eftersom det minskar kraven på ämneskunskaper. Det är stor skillnad mellan att pedagogiskt arbeta med en treåring och att lära ut komplicerade ekvationer till en artonåring men båda uppgifterna är lika viktiga och för att utföra dem krävs en specialiserad utbildning.

Folkpartiet föreslår att utbildningen för lärare som ska undervisa yngre elever bör förlängas med en termin till 160 poäng med betoning på läs- och skrivinlärning. Läsning och skrivning måste betonas mer i skolan, och ökade kunskaper om läs- och skrivinlärning är viktiga framför allt hos lärare med undervisning i de lägre skolåren. Det är också viktigt att alla lärare i sin utbildning har fått kunskaper om hur man skapar likvärdiga villkor för elever med funktionshinder att nå målen. Detta ska skrivas in i examensordningen för lärarutbildningen.

Förskollärare

När förskolan nu har ett större pedagogiskt ansvar än tidigare är det oerhört viktigt att det är utbildad personal som har huvudansvaret för verksamheten. Folkpartiet har väckt en separat motion om förskolan där våra förslag för att förbättra förskollärarnas status och villkor återfinns.

Praktiken får inte ske på bekostnad av ämneskunskaperna

Den nya lärarutbildningen har ökat praktiken (den verksamhetsplatsförlagda utbildningen) på bekostnad av ämneskunskaperna. Folkpartiet anser att det är viktigt med praktik för lärarstuderande, så att den teoretiska pedagogikutbildningen omsätts i verklighet. Praktiken är naturligtvis också den del i utbildningen där uppenbart olämpliga lärarstuderande lättast kan upptäckas. Men praktiken får inte inkräkta på ämnesteorin. Lärare blir inte kunnigare i sina ämnen genom att man ersätter tid för ämnesstudier med praktik.

Ett annat stort problem med den verksamhetsplatsförlagda utbildningen är att alla lärarstuderande inte får tillgång till den. Lärarförbundet gjorde i augusti 2003 en undersökning som visade att 24 procent av de lärarstuderande blivit utan praktikplats. Hälften av dessa hade dessutom inte heller givits chansen att ta igen den utbildning de förlorat. Det är oroväckande med bristen på praktikplatser, eftersom det riskerar att begränsa antalet lärarutbildningsplatser och därmed förvärra lärarbristen.

Som ett led i att förbättra tillgången på praktikplatser, bör man se över systemet för finansiering av dessa. Den ersättning som kommunerna får från högskolorna för att ta emot lärarstuderande i skolorna, har på de flesta håll inte höjts sedan 1993. Även om skolorna på lång sikt tjänar på att ta emot praktikanter, så är det ett merarbete för lärarna att ta hand om de lärarstuderande.

Mer fortbildning och vidareutbildning

Många lärare vittnar om frustrationen vid tanken att ha ställts i ett klassrum vid unga år för att sedan gå i pension utan att ha givits ordentliga möjligheter att utvecklas i yrket under tiden. Det måste vara möjligt för lärare att utvecklas genom att bedriva universitetsstudier eller genomgå kvalificerad fortbildning.

Skolans skyldighet att erbjuda fortbildning och vidareutbildning måste slås fast. Läraryrket är ett yrke som aldrig får vara statiskt. En medveten plan för varje lärares ämnesfördjupning och pedagogiska fortbildning måste göras upp ute på skolorna. Resurser måste avsättas för att alla lärare ska ha möjlighet att följa nyheter och debatt inom sitt undervisningsfält.

En jämställd lärarkår

Traditionella och stereotypa könsroller lever till stor del kvar i vårt land och utgör därmed ett hinder för mäns och kvinnors möjligheter att forma sina liv efter sina egna mål och önskningar. Vi måste skapa ett samhälle där kvinnor och män ges samma livschanser.

Skolan spelar en viktig roll för att betona flickors och pojkars rätt till att bli jämställt behandlade. För att skolan ska lyckas med detta viktiga arbete måste skolan i sig bli mer jämställd. Ett aktivt jämställdhetsarbete behöver bedrivas på många fronter och med olika innehåll och metoder. Ett jämställdhetsperspektiv måste genomsyra allt arbete i skolan, i relationen mellan elever och lärare, i skolans ledning, i styrdokument samt i lärarutbildningen.

Det får inte vara så att våra barn möter manliga lärare bara i slutet av sin tid i skolan, och bara i vissa ämnen. 80 % av dem som ska bli språklärare i gymnasiet är kvinnor, medan 70 % av de blivande idrottslärarna är män. Den bristande jämställdheten är en följd av hur flickor och pojkar bemöts olika genom hela utbildningssystemet. Det är också negativt att läraryrket liksom många andra kvinnodominerade yrken med offentliga arbetsgivare släpar efter i löneutvecklingen. Folkpartiet driver frågan att lärare och förskollärare måste få ökad status och högre löner. Samtidigt välkomnar vi friskolor och är övertygade om att lärarna skulle tjäna på att ha flera arbetsgivare att välja mellan.

Det är också viktigt att lärarkåren avspeglar den etniska mångfald som finns bland eleverna och i samhället idag. Akademiker med utländsk bakgrund borde tas tillvara i skolan i högre utsträckning än idag, inte minst p.g.a. deras språkkunskaper. Valideringen av utländska examina ska underlättas och påskyndas, så att de kan läsa in en lärarbehörighet på två terminer enligt förslaget ovan.

Värna professionalismen

Alltför många skolreformer har de senaste trettio åren genomförts i strid med lärarkåren. Det är inte underligt att så många som var tredje lärare allvarligt funderar på att byta yrke. I en undersökning från Skolverket uppger 95 procent av de äldre lärarna att deras arbetsbelastning ökat kraftigt. Lärarna får fler och fler påbud och administrativa uppgifter.

Kommunala skolor måste få villkor som mer liknar de fristående skolornas: korta beslutshierarkier och större frihet från kommunpolitikerna. Politiker har till uppgift att sätta upp målen för skolans verksamhet och med uppföljning och utvärderingar tillse att målen nås. Men det är skolans pedagoger, lärare och skolledare som måste bestämma hur målen skall uppnås. Politiker skall inte lägga sig i det pedagogiska arbetet i skolan. Vid beslut som gäller skolan måste lärarnas professionella synpunkter få komma fram. Detta gäller också vid utarbetandet av nya kursplaner, som tyvärr ofta sker utan dialog med lärarkåren. Stora förändringar i skolan måste föregås av ett omfattande remissförfarande, där lärarkåren får tillfälle att aktivt delta och lämna synpunkter.

Att föräldrar och elever ges valmöjligheter och inflytande över skolans arbetsformer är mycket viktigt. Folkpartiet arbetar för att elever och föräldrar ska delta i fler beslut i skolan. Samtidigt kan inte styrelser med lekmän och elever få fatta beslut om avgörande ekonomiska, pedagogiska och ämnesteoretiska frågor i skolan. Vi måste värna om lärarnas och rektorernas professionalism.

Stockholm den 6 oktober 2003
Ulf Nilsson (fp)
Ana Maria Narti (fp)	Axel Darvik (fp)
Marita Aronson (fp)	Liselott Hagberg (fp)
Anita Brodén (fp)

[1]	OECD-rapporten Education at a Glance 2003 visar (s 405) att Sveriges lärarkår är tredje äldst av de undersökta länderna. 70 % av lärarna i Sverige är över 40 år.
[2]	OECD:s rapport Education at a Glance, s 393.
[3]	OECD:s rapport Education at a Glance, s 369.
[4]	SCB:s statistik över antal behöriga förstahandssökande och antagna på program höstterminerna 1998–2002.