Urval för viss sjukvård

Motion 1988/89:So525 av Ulla Tillander (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:So525

av Ulla Tillander (c)

Urval för viss sjukvård

Den medicinska forskningens snabba utveckling ställer samhället och individen
inför etiska och ekonomiska problem bl.a. när det gäller frågan om
att ge det ökande antalet äldre en fullvärdig omsorg.

Dessa problem har delvis uppmärksammats i debatten och behovet av en
mera ingående analys har kommit till uttryck genom att etiska nämnder
inrättats i olika forskningssammanhang. Statens medicinsk-etiska råd är ett
annat exempel på hur de etiska problemen tränger sig på.

Bland de många frågor som har aktualiserats och kräver en allsidig
bearbetning innan beslut fattas vill jag särskilt peka på frågan om huruvida
ett urval av personer för en viss vård är etiskt försvarbart och om så är fallet
efter vilka principer ett urval kan göras. Frågan är alltså dels om samhället
över huvud bör försätta sig i sådana situationer där urvalsbeslut behöver
göras, dels - om så blir fallet - efter vilka principer prioriteringar skall
göras, om vård och behandling inte räcker till alla behövande.

Situationer där ett urval sker finns t.ex. vid transplantationer av hjärtan,
av njurar och av andra organ.

Efter vilka principer skall ett urval ske, om det nu måste ske? Det är
betydligt lättare att ange principer, etiskt motbjudande, efter vilka ett urval
inte bör ske. Här följer några exempel.

- Viss ekonomisk styrka: de som har mest pengar får bäst vård eller viss
vård över huvud taget.

- Viss sjukdom: de som har en för tillfället medicinskt intressant sjukdom
får mest uppmärksamhet och resurser medan åkommor som tilldrar sig
mindre medicinsk uppmärksamhet blir lågt prioriterade.

- Viss förpliktelse uppfylld: bara de som själva har medgivit transplantation
av egna kroppsorgan får vid behov förmånen av transplantation.

Aktuella svenska undersökningar om värderingen av människovärdet visar
att en klar majoritet av de tillfrågade vid urvalssituationer är beredda att
gradera människors värde efter en viss värdeskala. Äldre, barnlösa, utlänningar
och personer som slarvat med sin hälsa blir lågt prioriterade.
Frågan är vart ett sådant synsätt kan komma att leda om samhället sätts på
allt hårdare prov med nya urvalsbehov. Vad innebär i ett sådant sammanhang
etiska principer om människovärde, likavärde, rättvisa etc.? Vilka
slutsatser av såväl etisk som praktisk art kan dragas?

En slutsats kan man emellertid redan nu dra. Hithörande frågor behöver
bli föremål för ingående etisk bearbetning. Eftersom dagens situation reser
påträngande etiska frågor skulle det vara ovärdigt vårt samhälle att inte

klart och medvetet formulera problemet och sedan söka ett svar präglat av Mot. 1988/89
de bärande värden som vårt samhälle vill hävda. So525

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen begär initiativ för en etisk debatt om
val- och urvalsfrågor i sjukvården enligt det anförda.

Stockholm den 24 januari 1989
Ulla Tillander (c)

7