Utbetalning av EU-ersättningar

Motion 2005/06:MJ338 av Kenneth Johansson och Agne Hansson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tidigarelägga utbetalningarna av jordbrukets EU-ersättningar.

Motivering

Riksdagens beslut om att senarelägga utbetalningarna av delar av jordbrukets EU-ersättningar till efter årsskiftet har skapat problem. Senareläggningen av utbetalningar t.o.m. 2003 omfattade cirka 4 miljarder kronor per år och för år 2004 tillkom ytterligare cirka 2 miljarder kronor, totalt således cirka 6 miljarder kronor.

Principen bakom utbetalning av EU-ersättningar är att denna görs först i medlemslandet och därefter rekvireras medel från EU-budgeten. Detta innebär att staten har en räntekostnad varje år för förskotterade EU-ersättningar. På EU-nivå är det bestämt att det nya gårdsstödet kan betalas ut mellan 1 december och 30 juni. För miljö- och LFA-ersättningar (LBU-programmen) gäller att utbetalningar kan göras under EU:s hela budgetår som löper från 16 november till 15 november efterföljande år.

Logiken säger att det är nationalekonomiskt lönsamt för medlemsländerna i EU att ta hem EU-ersättningarna så fort de är tillgängliga i EU:s budget. Ju snabbare återflöde, desto bättre blir stimulansen i den nationella ekonomin med för stat och kommun positiva skatteeffekter som följd. Endast EU-systemet tjänar räntepengar på att EU-medel ligger kvar outnyttjade i EU:s kassa. Därför kan det vara svårt att förstå motiven bakom senareläggningen av utbetalningarna i Sverige.

De försenade utbetalningarna försätter således svenskt jordbruk i en prekär situation. Detta sammanhänger dels med att EU-ersättningarna har samma omfattning som den samlade arbetsinkomsten i svenskt jordbruk. Vidare belastas likviditeten hårt i slutet av kalenderåret via utbetalningar för räntor, amorteringar, arrenden samt utgifter i samband med planering av nästkommande odlingsår. En annan faktor är att utbetalningarna i andra EU-länder som regel sker så tidigt som möjligt, dvs normalt sett i slutet av kalenderåret. En senareläggning av utbetalningarna i Sverige ger således svenskt jordbruk en konkurrensnackdel. Utbetalningen av EU-ersättningarna till jordbruket bör därför tidigareläggas. Det bör ges regeringen tillkänna.

Stockholm den 29 september 2005
Kenneth Johansson (c)	Agne Hansson (c)