Utbildning

Motion 1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

1. Bakgrund

I skuggan av ett hotande tredje världskrig blir innehållet
och undervisningen i skolan så mycket viktigare. Vad är det
vi lär oss i skolan? Lär vi oss för livet? En beredskap för
livet?

Miljöpartiet de Gröna betonar de existensiella frågorna,
överlevnaden på jorden och framtiden för våra barn och
barnbarn. Det gäller att se helheten, där skolan ingår som
en viktig del. Det krävs levande kunskaper som går att
använda. Skolan måste vara en mer aktiv del av samhället.
Livet är inte konfliktfritt. Med en självstyrande,
demokratisk skola blir problemen synliga för alla. Det blir
konflikter. De måste lösas och hur det går till är kanske den
allra viktigaste lärdomen.

Redan på mitten av 1900-talet började forskare slå larm
om den hotande ekologiska kollapsen, men ett fåtal
lyssnade. Drygt 30 år senare börjar medvetandet om den
globala ekologiska krisen att tränga igenom och det värsta
miljöhotet -- krig -- står för dörren. Anledning till krig
kommer i allt större utsträckning att handla om miljön; t ex
vatten, tillgång på rent vatten, drickbart vatten. Redan på
60-talet startades krig på grund av brist på vatten.

Geografiämnet har utmärkt lärt ut sammanhanget
mellan tillgång och efterfrågan på råvaror. Denna viktiga
information har underminerats, då geografi inte längre är
ett eget ämne på gymnasiet. En uppgift i det nya gymnasiet
är att stärka miljökunskapen och internationaliseringen.
För miljöpartiet innebär detta inte bara att öka
språkkunskaperna utan också att föra in de globala frågorna
som kan kombineras i ämnena biologi och geografi.

''Kunskap hjälper inte om den inte styrs av sunt förnuft''

1.1. Lära för livet i en skola för alla

Om vi skall kunna utveckla en skola för alla, måste vi
förändra vårt tänkande och våra föreställningar om vad
skolan är och vilken roll den spelar i samhället. Vi måste
bl.a. fråga oss:På vilket sätt ger vi våra barn kunskap om
världen?Hur ger vi våra barn självförtroende?Hur lär
vi dem vördnad för livet?Hur hjälper vi dem att uttrycka
sina känslor?Hur hjälper vi dem att utveckla social,
ekologisk och historisk förståelse?

Detta kräver en helt annan handledning från lärarens
sida. Att förändra förhållningssättet till skolarbetet kräver
emellertid förutom mod och kreativt tänkande hos läraren
också fortbildning.

Skolans mål skall vara att lära för livet, att låta
kreativiteten utvecklas hos varje barn, att utveckla
personligheten, tänkandet och intellektet, att bygga på de
naturliga förutsättningar barnet har när det börjar i skolan.

Eleverna skall vara skolans självklara centrum och
respekteras som de individer de är. Arbetet i skolan skall
präglas av demokrati, solidaritet, jämställdhet, positiv
konfliktlösning och personligt ansvar.

1.2. Solidaritet

Ett medmänskligt perspektiv på omvärlden är viktigt,
om denna framtid skall bli fredlig. Förståelsen och
respekten för andra folk och kulturer är livsviktig.
Mänskliga rättigheter är det som binder samman
fredsundervisning och miljöundervisning.

Följande solidariteter bör vara vägledande i all
utbildning:solidaritet mellan människor i Sverige
solidaritet med tredje världens folksolidaritet med
kommande generationersolidaritet med djuren, naturen
och det ekologiska systemet 1.3.
Ekologi

För att överleva som art på jorden måste människan
utveckla en ekologisk förståelse. Det räcker inte bara att
känna till, vi måste också förstå och respektera naturens
lagar. Naturen ger oss allt tydligare signaler att vi människor
måste ändra vårt beteende.

De miljöproblem som blir allt påtagligare är i mångt och
mycket en produkt av bristande kunskaper om hur
samspelet mellan natur och människa skall fungera.

Den nuvarande läroplanen för grundskolan innehåller
delar som klart och tydligt påtalar att barnen ska undervisas
i bl.a. miljö- och överlevnadsfrågor. Framtiden kräver att
denna typ av undervisning i skolan får samma betydelse som
baskunskaperna har idag.

1.4. Demokrati

I det storskaliga samhället blir människan anonym,
maktlös och utbytbar. Koncentration av tillverkning och
makt gör att beslut tas allt längre från den det berör.
Kortsiktigt effektivitetstänkande leder till stress och
ensidighet.

En skola dit alla går med glädje, där det är en lust att
lära och att arbeta och där alla på skolan känner ansvar för
varandra och för verksamheten är ett mål i miljöpartiets
skola. I denna skola har alla inflytande över skolans
innehåll.

En lokal styrelse på skolan fattar beslut i alla
övergripande frågor som rör skolans innehåll och
verksamhet. Denna lokala styrelse har budgetansvar för
driften. Skolorna ges större ansvar men också större frihet
att utforma sin verksamhet.

1.5. Hushållning och konsumentkunskap

Hushållning med knappa resurser -- är den egentliga
innebörden av ordet ekonomi. För att klara av att ta ansvar
för vardagen i skolan och på fritiden, måste eleverna få
grundläggande kunskaper om hushållning.

''Konsumismen'' lär att människans största uppgift är att
vara konsument. Människovärdet tycks bero på hennes
förmåga att konsumera så mycket som möjligt av jordens
ändliga resurser, så fort som möjligt. Med denna skala blir
en svensk värd lika mycket som hundra indier.

Utbildning och undervisning om barn, om hem, boende,
privatekonomi, kost och hälsa ägnas omkring en procent av
tiden i den obligatoriska skolan. Det borde vara en
medborgerlig rättighet att få kunskap om hur man skall
klara sin ekonomi till vardags.

2. Den nya grundskolan 2.1.
Organisationen

Skolan skall vara dynamisk och det betyder också att
skolans form och organisation måste kunna ändras. Genom
att ta bort flera nivåer mellan den enskilda skolan och
departementet, kan vi få en självstyrande aktiv skola. Det
är bra att SÖ avvecklas, men hotet om att SÖ uppstår i en en
ny skepnad, något varierad, måste undanröjas. Skolverkets
organisation med tillhörande nätverk, som skall följa upp
och utvärdera skolan ute i landet, får inte ta för stora
proportioner. Inom ramen för nuvarande skolutbildning
måste det gå att rymma en mera allsidig kunskap och
erfarenhet än vad som i dag är fallet. Ett viktigt steg mot
bättre organisation av undervisningen är tätare samarbete
mellan lärare. Ett annat än bredare lärarkompetens, i den
meningen att varje lärare har överblick över flera ämnen.
Ett tredje steg är ett ökat inflytande från elever, föräldrar
och skolpersonal.

2.2. Lokal styrelse

Vi anser, att skolans mål kan förverkligas endast under
förutsättning att såväl lärare som annan skolpersonal, som
elever och föräldrar känner ett direkt ansvar för sin skola
och upprepar än en gång vikten av en styrelse på varje
skolenhet. Den skall vara självstyrande med eget
budgetansvar och inflytande över skolans innehåll.

Större tonvikt måste läggas vid ett undersökande
arbetssätt, skapande verksamhet och praktisk träning. Det
väsentliga är inte att alla elever kan samma sak, utan att
varje elev får utveckla sitt kunnande utifrån egna
erfarenheter och förutsättningar och på egna
intresseområden. Betonas skall lärarens betydelse i detta
sammanhang. Lärarna måste iaktta och lära sig mera om sitt
eget sätt att bete sig mot flickor respektive pojkar. Det är
nämligen lång väg kvar att gå innan vi får en jämställd skola.

''Barn gör inte som man säger utan som man gör''

2.3. Statsbidragens utformning

Miljöpartiet föreslår att de nuvarande olika
statsbidragen till kommunerna, skatteutjämningssystemet
och Robin Hoodskatten bör göras om till ett nytt
statsbidragssystem som består av tre delar, där de två första
har relevans för skolans verksamhet:

För det första:

ett generellt statsbidrag till kommunens hela verksamhet
i form av ett utjämningsbidrag som beror på kommunens
skattekraft och struktur.

Hänsyn skall tas till bl.a. antal barn, familjestruktur,
invandrartäthet, antal barn i hemspråksundervisning och
ålderstrukturen i kommunen. Dessutom skall hänsyn tas till
kommunens yta, så att glesbygden på detta sätt kan
kompenseras för sina strukturkostnader.

För det andra:

statsbidraget för skolan skall utgå i form av en elevpeng
lika för hela landet som betalas ut till den skola där eleven
är inskriven.

För det tredje:

statsbidraget till barnomsorgen skall utgå i form av en
barnomsorgspeng som utbetalas till den institution där
föräldrarna valt att placera barnet. Institutionen kan vara
kommunal, kooperativ eller privat. Den måste finnas med i
den kommunala barnomsorgsplanen och följa gällande
nationella planer och bestämmelser och inte drivas i
vinstsyfte. Denna peng skall också utgå till kommunen för
barndagvårdare åt eget barn.

Elevpeng kan variera mellan olika åldrar och stadier.

Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att återkomma
med ett förslag enligt vad som har anförts ovan.

2.4. Statsbidrag för fristående skolor

De fristående skolorna har idag stora ekonomiska
svårigheter. Miljöpartiet anser, att de skall ha samma
statsbidrag per elev som övriga skolbarn i Sverige. Detta
skall rymmas inom budgeten för grundskolan. Ett
riksgenomsnitt skulle kunna tillämpas omgående. Vi anser
att det är positivt med ökad försöksverksamhet på frivillig
grund. Förändringen måste växa fram inom skolan med
stöd av politiker och andra ansvariga. Kooperativa skolor,
skolor med olika inriktningar, profilskolor osv, passar väl in
i ''den gröna skolan''. En förutsättning för att den skall
kunna förverkligas är nämligen att i de skolan aktiva -- barn,
lärare, föräldrar och annan personal på skolan -- under
frihet kan pröva sina egna idéer och forma den undervisning
de tror på.

2.5. Skolstart

Årskurslös undervisning och andra former av
åldersblandade undervisningsgrupper ger många
pedagogiska och sociala fördelar. I dessa grupper blir det
naturligt att barnen arbetar på olika nivåer efter vars och
ens förutsättningar. Men om man skall införa obligatorisk
skolstart för sexåringar, måste skolan anpassas till
sexåringen -- inte tvärtom. Det innebär att lärare och
förskollärare måste få en omskolning för att hantera detta
och att kommunerna först ser till att dessa, med
kvalitetsaspekten för ögonen, kan och har möjlighet att ta
emot alla sexåringar. Vi anser därför att barnen för
närvarande skall börja skolan det år de fyller sju år.
Intagning både höst och vår bör prövas, där man infört
årskurslös undervisning och har nära samarbete med
förskolan. Genom att organisera skolan i årskurslösa
stadier underlättar man en flytande skolstart.

2.6. Samlevnad och etik

För att överleva som individer måste barnen tycka om sig
själva sådana de är, oavsett prestation. Barn, som är starka
och trygga i sig själva, vågar också ge av sig själva utan
reservationer.

Vi ser det som mycket allvarligt att ungdomar under hela
sin uppväxt har mycket lite kontakt med vuxna. Det blir
därför allt vanligare att tonåringar utbildar sina egna
normer och ''lagar''.

Allt för ofta och tydligt blir våra barn och ungdomar
påminda om -- direkt eller indirekt -- att de inte behövs, att
de är i vägen. ''Du blir inget förrän du tjänar pengar''.

Massmediernas nyhetsflöde påminner dem om deras
litenhet och får dem att dra sig tillbaka till en pseudovärld,
befolkad av filmstjärnor och idrottshjältar. Dataspel och
våldsvideo blir ersättningar för livet. Detta är den
verklighet vi och våra barn brottas med.

För att kunna bryta mot detta mönster och bidra till
självtillit är det viktigt att undervisningen i samlevnad och
etik förstärks.

2.7. Grundläggande kunskaper

Att alla elever skall ha grundläggande kunskaper i
läsning, skrivning och räkning är synnerligen viktigt, men
många elever med förutsättningar för dessa grundläggande
kunskaper lämnar skolan utan dem. Sådana kunskaper och
färdigheter är en förutsättning för deras fortsatta studier,
kommande yrkesverksamhet och möjligheter att fungera i
samhället. Med ökad information om läs- och
skrivsvårigheter och nya metoder att tidigt upptäcka var
svårigheterna ligger samt större möjligheter till
individualiserad undervisning kan läraren bättre åtgärda
detta.

2.8. Kulturen i skolan

Skolans kulturbärande uppgift måste stärkas och
undervisningen i praktiska och estetiska ämnen
uppvärderas. Läroplanernas mål att eleverna skall utveckla
alla sinnen skall mötas av motsvarande verksamhet; musik,
drama, bild, slöjd och rörelse är viktiga som
undervisningsämnen, men kanske ännu viktigare som
uttrycksmedel inom alla ämnen. Speciellt bör det
framhållas hur viktiga dessa ämnen är för just barn med läs-
och skrivsvårigheter, dyslektiker. Det är mycket allvarligt
att ämnena bild, musik och rörelse håller på att tyna bort.
Vi vill slå vakt om dessa ämnen även på gymnasiet.
Musikskolans framtid får inte äventyras. Det är viktigt att
den omfattas av det offentliga skolväsendet. Utbildning i
hantverk och konsthantverk skall ingå i undervisningen och
i en mer varierad form än dagens slöjdämnen. Ovannämnda
ämnen skall finnas för specialisering inom gymnasieskolan
som förberedelse för yrken inom konst och hantverk.

2.9. Teori och praktik

För många elever är skolan alltför teoretisk och
verklighetsfrämmande. Lång skolgång förstärker det
segregerade samhället, där barn, ungdomar,
förvärvsarbetande, pensionärer, gamla och utslagna lever i
skilda världar.

Vi anser att försök bör göras med ett praktikår -- i åk 8
eller åk 9 -- då eleverna under handledning får ansvara för,
planera och sköta samhällsservice på basplanet. Att införa
ett helt praktikår, som präglas av meningsfullhet, samarbete
och samhällskontakt, kan tyckas radikalt sett mot dagens
teoretiska skola. Behovet finns emellertid hos många av
våra skoltrötta ungdomar -- och ungdomarna behövs ute i
samhället.

2.10. Modersmål och hemspråksundervisning

Miljöpartiet anser att alla barn i den svenska skolan bör
få tillgång till sitt modersmål. En inbesparing på 300
miljoner kronor inom hemspråksundervisningen synes helt
omöjlig. I dessa dagar i internationalismens tecken, verkar
det något bakvänt att så gott som undandra alla medel till
en rik flora av språk i vårt land. Att känna till sina egna
rötter är viktigt för alla barns identitet och trygghet och
speciellt för invandrarbarn.

Vi anser att det är rimligt att man försöker ha
undervisning med ett antal av fem i varje grupp, men det
kan vara praktiskt omöjligt beroende på det lokala
elevunderlaget. De som vill, alltså önskar, ha undervisning
utanför schemat, skall inte förbjudas, men regel skall vara
att hemspråksundervisningen ligger under skoltid. Detta är
bäst för bussresande elever där håltimmar och sovmorgnar
bör komma ifråga, vilket de i hög grad gör redan idag.

När det gäller lärarna i hemspråk, så bör de betraktas
som en resurs för alla elever i skolan. Det är därför viktigt
att hemspråkslärarna är pedagogiskt utbildade och att de
kan ges möjlighet att vidareutbilda sig i ytterligare ett ämne,
så att de kan undervisa i ett annat ämne för övriga elever
och kan få ett rimligt schema. Detta är ett önskemål ifrån
hemspråkslärarna själva, vilket betyder att motivationen
finns. Då resorna minskar och schemaläggning underlättas
genom detta, så kan kvaliteten höjas och
hemspråksundervisningens kostnad reduceras på längre
sikt. Ett samlat grepp över all invandrarundervisning, som
innefattar svenska som andra språk, studiehandledning och
hemspråksundervisning, skulle ge ett bättre
resursutnyttjande.

2.11. Betyg

Betygsberedningen arbetar med ''nya'' betyg i skolan. Vi
vill ändå framhålla vår syn på betyg. Betyg skall inte sättas
i grundskolan. Det nuvarande betygsystemet leder till ett
''lönsamhetstänkande'' hos eleverna, dvs de pluggar bara in
kunskaper som de tror kommer att efterfrågas i proven.
Följden blir att eleverna lär sig mekaniskt och ytligt. De
pluggar in mätbara kunskaper som de snabbt glömmer. De
accepterar material och påståenden okritiskt. Detta står i
strid med skolans mål om kritiskt tänkande och
analysförmåga. Samarbete främjas inte heller så länge
betygen finns.

Betygen tvingar läraren att lägga upp sin undervisning
med tanke just på betygssättningen. Det betyder att läraren
ständigt tvingas ge avkall på sina försök att förverkliga de
övergripande målen i läroplanen; samarbete, demokratiska
arbetsformer, solidaritet, undersökande arbetssätt m.m.

Vi anser däremot att fortlöpande bedömning skall ske
för att hjälpa eleven till självinsikt om sin förmåga. Detta
kräver att eleven är med och deltar i bedömningen, så att
detta resulterar i en medvetenhet om elevens möjligheter
och självkännedom. Ett aktivt SYO-arbete och stöd under
högstadiet behövs för att förbereda eleven inför detta val i
gymnasiet. En motivbaserad intagning måste ge bättre
förutsättning för att klara den utbildning man valt.

3. Den nya gymnasieskolan

Miljöpartiet avvaktar gymnasiepropositionen, men
hänvisar till den lagda motionen om ansvaret i skolan, där
vi understryker att gymnasiet skall vara ett centrum för
kritiskt tänkande och skapande, där eleverna tar initiativ
och lär sig lägga upp sina studier i hög grad själva och får
möjlighet att friare komponera sina studier. En god förebild
är komvux.

3.1. Miljökunskap

Vid ungdomens miljöriksdag 1989, där 1 000
ungdomar träffades, skrev de i sitt manifest, att de
var djupt oroade över vad de fått veta och kände en vrede
och otålighet över att allt för lite görs för att stoppa
miljöförstöringen. Miljökunskap, som vi föreslår skall
innehålla geografi och biologi som bas, är en förutsättning
för denna förändring. Miljökunskap bör bli ett eget ämne i
både grundskolan och gymnasieskolan, på universitet och
högskolor.

3.2. Ökad förståelse; B-språk

För att öka förståelsen för andra grupper i samhället och
i världen anser vi att teckenspråk och esperanto skall kunna
väljas som B-språk. Alla invandrare och minoritetsgrupper
skall tillförsäkras god undervisning såväl i det svenska som
det egna språket. Hänsyn skall också tas till elevernas
etniska tillhörighet, normer och sedvänjor. Om eleverna
skall integreras i den vanliga undervisningen eller gå i
särskilda klasser avgör respektive skolas styrelse i samråd
med föräldrarna.

''Bildning är det som finns kvar när man glömt det man
lärt sig i skolan''

4. Folkbildning och vuxenutbildning

Miljöpartiet de gröna ser vuxenutbildningen som mycket
viktig. Den öppnar vägar och nya möjligheter i livet. Den
som vill satsa på något nytt eller av någon anledning avbrutit
sina studier, skall ha rätt att återuppta dem, när hon så
önskar. Statens skola för vuxna har en särställning här. De
studerande kan skräddarsy sina utbildningar i tid och form
och det bästa är att de kan studera på distans med täta
kontakter med sina lärare. Vi vill redan nu påpeka att vi slår
vakt om denna utbildning och i avvaktan på propositionen
om vuxenutbildningen betona att
distansundervisningsinstitutet, som föreslagits, sannolikt
inte kan ersätta behovet för de studerande i södra Sverige.

4.1. Folkhögskolan

Vi anser, att folkhögskolan skall garanteras behållen
frihet och tillräckliga resurser för att behålla och utveckla
sin särart. Särskilt skall de kurser och projekt gynnas, som
utgör alternativ till tillväxtekonomiskt tänkande. Vi
återkommer i samband med den aviserade propositionen,
men anser att det måste vara lättare att starta nya
folkhögskolor med den inriktning vi pekat på ovan.

4.2. Ny åldersgräns -- 16 år

Bedömning av genomgången utbildning och kurser på
folkhögskolan måste kunna räknas eleven till godo t.ex. vid
antagning till högskola, vilket folkhögskolekommittén bör
arbeta fram förslag om. Åldersgränsen för att få studera på
folkhögskolan, 18 år, bör ändras. Denna skolform lämpar
sig i många fall för elever som kommer direkt från
grundskolan. Vi skulle därför vilja sänka åldersgränsen till
16 år.

4.3. Utbildningsbidrag

Vuxna med grava läs- och skrivsvårigheter, som studerar
på folkhögskola, får inte längre något utbildningsbidrag
från AMS. Detta måste rättas till, antingen genom annan
ekonomisk kompensation eller att AMS går in igen med
medel för detta. Det är av avgörande betydelse att kunna
läsa och skriva för självtilliten och av yttersta nödvändighet
för att kunna söka sig ut på arbetsmarknaden och kunna
konkurrera med andra på lika villkor.

4.4. Särvux

Vi anser, att de höga krav på kompetens som numera
ställs på vuxna i särskolan, särvux, inte får inskränka på
rätten till undervisning för de vuxna utvecklingsstörda som
tidigare gått på särvux.

5. Läraryrket

Läraryrket är ett av samhällets viktigaste yrken. Vi vill
därför understryka behovet av en gedigen lärarutbildning,
förmedlad av kunnig personal i syfte att förbereda de
studerande för läraryrket. Pedagogisk skicklighet är sedan
gammalt underställd traditionell ämneskunskap. Vi anser,
att dessa grunder bör jämställas i betydelse och att
lärarutbildningen, framför allt i grundskolan, bör anpassas
därefter.

5.1. Lärarrollen

Dagens grundskola har inte förändrats i samma takt som
samhället och dess syn på lärarrollen. Den nya bredare
synen på lärarrollen har inte heller i samma grad
återspeglats i lärarutbildningen.

Den utvärdering som länsskolnämnderna har gjort
pekar på att katederundervisning är den vanligaste formen
för undervisning och att lärarna i allt för hög grad är
uppknutna till läroboken. För att ändra detta mönster och
leva upp till Lgr80:s mål, krävs en genomgripande
förändring i skolan.

Lärarna som har den viktigaste och svåraste uppgiften i
skolan, måste känna det omgivande samhällets stöd och
tillit för att fullt ut kunna ge av sitt yrkeskunnande och
kunna känna arbetsglädje. Både elevers och lärares trivsel
är avgörande för en god anda och bra arbetsmiljö i skolan.

5.2 Praktik

Praktiken utgör det kanske viktigaste inslaget under hela
ubildningen. Utbildningen varvas med praktik och den
studerande bör i sin utbildning få en känsla för sitt blivande
yrke genom att en praktikperiod läggs in så tidigt som
möjligt.

Det bör göras klart att höga krav ställs för
lärarlegitimation och de studerande skall under de
inledande studierna och under praktiken ha tillgång till
studie- och yrkesrådgivning. Eventuell övergång till annan
utbildning skall underlättas.

5.3. Grundskollärarutbildning

Vi anser att utbildningarna skall vara lika långa. Idag,
när lönerna har utjämnats på grund- och gymnasieskola,
finns det ingen anledning att ha så olika långa utbildningar
som 3,5 år till 5,5 år. Exempelvis finns det inga andra lärare
än 1--7, som spänner över tre stadier. Dessa måste förlänga
sin utbildning, anser vi. Tiden räcker inte till och
stoffträngseln blir orimlig.

5.4. Barn- och ungdomspedagogisk utbildning

I uttalanden från regeringen talas det om att förskola,
fritids och skola skall samordnas. Det är därför
förvånansvärt att inte den barn- och ungdomspedagogiska
utbildningen kommit till stånd. En gemensam bas för
pedagogikutbildningarna skulle ge en gemensam syn på
barns och ungdomars utveckling. Möjligheter till ett
flexiblare utbildningssystem, med så få återvändsgränder
som möjligt och en gemensam arbetsmarknad, skulle kunna
avhjälpa det underskott som råder idag på dessa pedagoger.

5.5. Fortbildning

En lärarutbildning kan inte inrymma allt som behövs
inom en rimlig tidsram. Det är därför rätten till
återkommande fortbildning är ett viktigt villkor i
lärarutbildningen, som siktar till att förnya grundskolan. En
termins studier/ yrkespraktik minst vart sjunde år, ser vi
som ett rimligt mål.

Denna ämnesfördjupning och fortbildning kan dels
förläggas som en fortbildningstermin, dels som
sommaruniversitet. Sommaruniversitet skulle innebära
många fördelar. Resurserna skulle kunna utnyttjas bättre
om en del av fortbildningen förlades på detta sätt. Att själv
kunna välja att studera på detta sätt och kunna dela upp 20
poängs studier på två sommarkurser, måste upplevas
positivt. Det är givetvis positivt för eleverna som slipper
vikarie.

6. Högskolan

Högskolan skall vara ett dynamiskt centrum både för
nytt vetande och mänsklig utveckling. Den skall vara en
förändrande kraft. Den kan hjälpa oss utveckla en djupare
insikt om oss själva, vår plats i det ekologiska
sammanhanget, möjligheter att fredligt lösa konflikter och
utveckla den andliga styrka som ger förmåga att lösa de
oerhörda problem mänskligheten står inför.

Utbildningen skall inte i första hand vara en smal
yrkesutbildning. Studierna skall syfta till att utveckla
personligheten. Helhetssynen skall finnas med även vid
fördjupning och specialisering. Den viktigaste förändringen
blir att formulera nya mål för högskolan med utgångspunkt
från helhetssyn och vidgad kunskapssyn. Detta påverkar
både kurssammansättning och ämnesinnehåll liksom
inriktningen av studier och forskning. Tvärvetenskapliga
kurser och arbetssätt skall stimuleras.

''Det är dags att utveckla människans inre universum''
(Eva Moberg)

6.1. Friare val

Vi är för en större frihet av kursval och anser att
humanistiska och samhällsvetenskapliga områden skall
förstärkas. Det är därför viktigt att förstärka de fristående
kurserna, så att det lättare går att ''komponera'' den egna
utbildningen. Fria kombinationer av kurser kan bli det
vanliga sättet att läsa istället för linjesystemet. Det nya styr-
och anslagssystemet får inte hota denna utveckling genom
att sätta genomströmningshastighet och kvantitet i första
rummet! Hur resultatredovisningen skall ske är alltså
avgörande.

Ett sätt att lösa upp linjesystemet på är att anordna flera
utbildningar med hjälp av LIF-anslaget, men medel har åter
tagits från detta anslag till fasta linjer. Stick i stäv mot våra
intentioner om satsning på humaniora och
samhällsvetenskap. Vi föreslår därför en uppräkning av
anslagen till LIF-kurser.

Rådgivning och studieorientering/information om
tänkbara kombinationer för en fil kand skall ges för att
underlätta friare val och ge rätt kombination. Den
introduktionskurs som finns i exempelvis Norge, ex.phil.,
bör införas på prov för att bredda och fördjupa studierna
och underlätta studievalet.

6.2. Ökade behov av platser

Årets budget pekar inte på någon radikal förändring av
högskolan. UHÄ har föreslagit en drastisk förändring av
antalet nybörjarplatser (sammanlagt 18 000)
till år 2000 för att svara mot samhällets ökade
behov. TCO anser att det behövs 6 000
nya platser för att möta det akuta behovet. Några
förslag i den riktningen är kanske de 700
grundskollärarplatser som inrättas, men dessa kommer inte
ens att täcka bristen på utbildade lärare idag på grund av
många oexaminerade lärare, pensionsavgångar och ökat
antal skolbarn. Regeringen bör återkomma med förslag om
hur den framtida bristen på akademiker skall lösas.

6.3. Varva studier och arbete

Studierna skall kunna varvas med arbete! Samtidigt
måste den studiesociala miljön bli något så när mänsklig.
Ett samarbete mellan departementen efterlyses, så att ett
samlat grepp kan tas vad anbelangar studenternas
ekonomiska situation, både på kort och lång sikt, och
bostadstillgång. Det är nödvändigt att införa någon typ av
studielön.

6.4. Miljö- och hälsoskydd

Som tidigare framhållits behöver medel frigöras för en
satsning på miljö. Vi förväntar oss en satsning i kommande
miljöproposition. Miljö- och hälsoskyddslinjen finns endast
i Umeå och då vi vet att behovet av miljö- och
hälsoskyddsinspektörer är akut i hela landet, räcker inte en
utbildningsort. Vi anser därför, att miljö- och
hälsoskyddslinjen skall byggas ut med ytterligare platser
och på flera orter i landet. Ett krav som vi med skärpa ännu
en gång upprepar.

Kalmar, som redan har expertutbildning i miljövård och
därtill kunniga lärare, anser sig kunna kombinera
utbildning av lärare och miljö- och hälsoskyddsutbildning.
Även Östersund som har ekoteknisk utbildning, bör kunna
kombinera denna med miljö- och hälsoskyddsutbildning.

6.5. Ingenjörsutbildningen

Just nu pågår utökning av ingenjörsutbildningarna för
fullt. Vi har tidigare hävdat att dessa inte bör forceras fram
så att kvaliteten blir låg. Det visar sig i dag att detta är
problemet; resurserna räcker inte och utbyggnadstakten är
för hög. Att resurserna dessutom belastar LIF-anslaget
ifrågasätter vi starkt. Vi vill betona, att miljö/ekologi skall
ingå i ingenjörsutbildningarna.

6.6. Ekonom på mellannivå

Vi föreslår också att en mellannivå för ekonomer skall
införas. Detta skulle i viss mån kunna kompensera de
indragna ekonomiplatserna inom högskolan. Det är då
viktigt att även dessa ingenjörer och ekonomer på
mellannivå besitter det ekologiska kunnande som behövs
för att möta de krav som dagens och morgondagens
samhälle ställer på dem.

6.7. Fortbildning

Det är viktigt att satsa på fortbildning av hälso- och
miljöskyddsinspektörer nu när miljöansvaret lagts över på
kommunerna. En satsning på bl a juridik i fortbildningen är
också nödvändig.

6.8. Vårdutbildningen

Människans hälsotillstånd kan inte ses isolerat från
hennes relation till medmänniskor och miljö. Hit hör frågor
som gäller livsstil, levnadsvanor, samhällsansvar och
människors gemenskap och samhörighet. Hit hör givetvis
inriktningen av boendepolitik, trafikpolitik,
arbetsmarknadspolitik etc., hela den fysiska, sociala,
psykologiska och biologiska omgivningen.

Miljöpartiet de gröna anser att vid intagning till
vårdutbildningar -- förutom formella meriter -- att hänsyn
skall tas till de sökandes människointresse, deras sätt att
kommunicera och förmåga att leva sig in i andras
situationer. Detta förutsätter praktik före utbildningen.

Den första delen av utbildningen bör vara gemensam för
de olika linjerna och denna del bör vara tvärvetenskapligt
upplagd. Ämnen som vårdetik, döden, människor i kris och
samtalsteknik skall ingå i utbildningen och ständigt tas upp
i fortbildning. Att vi lägger stor vikt vid den förebyggande
vården, friskvården och ser den som en investering, kan inte
nog betonas.

6.9. Vårdutbildningarnas längd

Det är viktigt att stärka de medellånga
vårdutbildningarnas ställning. I dag är de på 90 poäng. De
bör successivt förlängas till 120 poäng. På så sätt kan
nuvarande påbyggnadslinjer avskaffas och stoffet kan
inkluderas i grundutbildningen. Fortbildningen måste lösas
med fristående kurser. Miljöpartiets krav på en total
översyn av vårdutbildningarna har bejakats i utskottet, men
denna översyn måste påskyndas. En försöksverksamhet
med statligt huvudmannaskap bör prövas på orter som så
önskar och där det är lämpligt.

6.10. Andra vårdformer och utbildningar

Vi anser också att alternativ och traditionell medicin
måste mötas och samverka, därför ser vi hälsouniversitetet
som ett steg på rätt väg. En länk i kedjan är att ge stöd till
ortopedisk medicin.

S:t Lukasstiftelsen psykoterapiutbildning bör också
stödjas, eftersom verksamheten där är ett gott komplement
till utbildningen inom högskolan. Det är brist på
psykoterapeuter. I en särskild motion hemställer vi att
regeringen får i uppdrag att återkomma med förslag om
utbildning i aktiv psykoterapi såsom dans, bild och
musikterapi.

7. Forskning 7.1.Forskning
inom undervisningsyrkena

Den nya grundskollärarutbildningen aktualiserar
behovet av forskning och forskarutbildning inom sektorn
undervisningsyrken. I utbildningsplanen för
grundskollärare och ämneslärare understryks att all
undervisning skall ta upp didaktiska aspekter. På
ämnesinstitutionerna är lärarna idag illa rustade för detta.

Sektorn undervisningsyrken vid universiteten
kännetecknas bl a av att endast en mindre del av lärarna
genomgått fortbildning. I genomsnitt 10%, mot ca 75--80%
inom den filosofiska fakultetens institutioner.

Vid Göteborg, Linköping, Lund/Malmö, Uppsala och
Umeå pågår med mycket begränsade ekonomiska resurser
ett synnerligen ambitiöst arbete för att höja
forskarkompetensen inom lärarutbildningarna. Olika
modeller och tillvägagångssätt anpassade till lokala
förutsättningar prövas. Detta kan också i förlängningen få
en positiv betydelse för lektorsförsörjningen inom
gymnasieskolan. Vi föreslår att undervisningsforskningen
stimuleras och att dess tvärvetenskapliga karaktär kan få
komma till uttryck.

7.2. Omvandling av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster

I dagsläget kostar ett utbildningsbidrag 114 000
kronor per år medan en doktorandtjänst kostar 239 000
kronor, räknat på en lön på 14 400
kronor. Detta innebär att varje omvandling kostar
125 000
kronor. För 1 300
utbildningsbidrag blir det 162,5 milj kronor. Det har
avsatts 100 miljoner kronor. Om omvandlingen skall ske på
tre år krävs det sålunda drygt 60 miljoner kronor till.

Miljöpartiet anser att det är viktigt att doktorander har
en dräglig tillvaro, så att de kan fullfölja sin forskning, och
begär därför att regeringen återkommer med förslag om hur
omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster
skall finansieras på tre år.

7.3. Professurer

I förra årets forskningspolitiska motion yrkade vi på
professurer med miljö- och energianknytning. Två
professurer i humanekologi inrättades och en i
miljökonsekvensanalys. När det gäller miljö- och
energisystemanalys skulle regeringen återkomma. Detta ser
vi inget av i den lagda propositionen. Vi upprepar därför
kravet och att regeringen skall återkomma med anslag för
en professur i miljö- och energisystemanalys.

Likaså underströk vi vikten av att inrätta en professur i
ekologisk ekonomi. Vi vidhåller kravet att vid inrättande av
professurer i ekonomi skall dessa i första hand gå till
ekologisk ekonomi. Professur i alternativ medicin är
ytterligare en prioritet, varför vi hemställer om inrättandet
av sådan.

7.4. Etiska nämnder

Vi anser att den etiska diskussionen i högre grad måste
in i forskningen och förordar etiska nämnder inom alla
fakulteter. Bl.a. läkarna har utarbetat en etisk kodex för sin
yrkesgrupp och det är nödvändigt att flera gör detta för att
forskarnas ansvar gentemot samhället och gentemot
framtida generationer skall axlas.

7.5. Alternativ till djurförsök

Studerande som av etiska skäl inte vill bedriva forskning
med djurförsök, måste erbjudas alternativ. Idag finns andra
alternativ och dessa måste då ersätta de vanliga
djurförsöken och erbjudas de studerande.

Anslagsposter

A. Utbildningsdepartementet

B. Skolväsendet

B 1
Statens skolverk

Den centrala byråkratin skall enligt vårt förslag inte
byggas upp i en ny skepnad eller till samma pris som SÖ
utan kraftigt minskas, därför minskar vi anslaget till
skolverket med 30 000 000
kr. för budgetåret 1991/92.

B 8
Bidrag till driften av det kommunala offentliga
skolväsendet

Hemspråksundervisning

Det är ogörligt att skära ner
hemspråksundervisningen med 300 milj. kr., därför anvisar
vi 150 milj. kr. utöver regeringens förslag. På sikt är det
viktigt att hemspråkslärarna fortbildas i ännu ett ämne för
att på så sätt vara en resurs för alla elever.

De fristående skolorna

De redan etablerade friskolorna på grundskolenivå
med bl a alternativ pedagogik står inför stora ekonomiska
svårigheter. Vi anser att de skall ha statliga anslag som
motsvarar vad som betalas för en genomsnittlig svensk elev.
Detta bör ske inom den anslagsram som har föreslagits.

Gymnasieskolor

Vi återkommer när gymnasiepropositionen läggs.

B 14
Statens skolor för vuxna

Vi återkommer när propositionen läggs. Miljöpartiet
anser att det är viktigt att slå vakt om dessa skolor och deras
speciella utbildningar.

C

Folkbildning m.m.

Vi avvaktar propositionen om vuxenutbildning och
folkbildning.

Bidrag till driften av folkhögskolor m.m.

Vi anser att full kostnadstäckning skall ges. Vi
återkommer om anslagets storlek när propositionen läggs.

D.

Grundläggande högskoleutbildning m.m.

D 5
Utbildning för tekniska yrken

Vi föreslår utökning av antalet platser på miljö- och
hälsoskyddsområdet omgående och avvaktar förslag om
detta i i miljöpropositionen.

D 7
Utbildning för vårdyrken

Översynen av vårdutbildningarna som riksdagen
beslutat om, måste skyndas på.

D 10
Lokala och individuella linjer samt fristående kurser

Anslaget har i allt större utsträckning tagits i anspråk för
att finansiera fasta linjer, därför anser vi att anslaget måste
utökas med 10 000 000
kr.

E. Forskning och forskarutbildning

Tvärvetenskaplig forskning inom
undervisningsyrkena

Forskning inom undervisningsyrkena i didaktik skall
stimuleras. Den lokala anpassningen och det
tvärvetenskapliga inslaget är viktiga.

E 4
Omvandling av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster

Regeringen bör återkomma med utökat anslag för att
kunna genomföra omvandlingen av utbildningsbidragen till
doktorandtjänster på tre år.

E 19
Europeisk forskningssamverkan

Vi upprepar kravet på att Sverige drar sig ur CERN:s
fusionsforskning. Kärnforskningsorganisationen står just i
begrepp att satsa på ännu en accelerator. Investeringar i
framtidens program kommer att kosta åtskilligt och därför
är det naturligt att avbryta samarbetet nu. En nedskärning
med 60 milj. kr. föreslås.

F. Studiestöd m.m.

F 3
Studiemedel m.m.

Vi anser att man skall kunna studera och arbeta deltid
utan att drabbas av ekonomiskt bakslag. Miljöpartiet
kräver en utredning om studielön. Den studiesociala
situationen, studiemedel, lån, bostäder m m,
kräver en ordentlig översyn och berörda statsråd i
utbildnings- och bostadsdepartement bör samordna sina
insatser.

F 4
Vuxenstudiestöd

Utbildningsbidragen för elever med läs- och
skrivsvårigheter, som studerar vid folkhögskolorna, har
dragits in från AMS. Vi avvaktar den utredning som pågår
med hopp om ett positivt gensvar för de studerande.
Uteblivna bidrag måste kompenseras eller återupptas av
AMS, ty detta drabbar just den studerandes chans att få
arbete.

F 7
Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Vi anser att rabatten för studerande på SJ skall
garanteras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en självstyrande, demokratisk
lokal styrelse på skolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett nytt statsbidragssystem som
skall börja gälla senast den 1 juli 1993,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att försök på frivillig basis med
ett praktikår införs i åk 8 eller åk 9 och att andra
försök/projekt stimuleras,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att miljökunskap införs som ett
obligatoriskt ämne fr.o.m. förskola t.o.m. högskola,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om olika försök med årskurslös
undervisning och intagning av 7-åringar höst och vår,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om invandrarundervisningen --
svenska som andra språk, studiehandledning,
hemspråksundervisning och hemspråkslärare,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om läs- och skrivsvårigheter,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om val av B-språk,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betyg i grundskolan, i gymnasiet
och i vuxenutbildningen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de estetiska ämnena och
rörelse måste stärkas i grund- och gymnasieskolan,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att musikskolan omfattas av det
offentliga skolväsendet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om internationalisering, solidaritet,
fredsundervisning, hushållning och konsumentkunskap,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att garantera resurser för
folkhögskolan och att åldersgränsen för antagning sänks till
16 år,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statens skolor för vuxna,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vuxenutbildningsbidrag till
vuxna som har läs- och skrivsvårigheter,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att studierabatten skall kunna
bibehållas på SJ, men även utvidgas att gälla E

4-tågen längs Norrlandskusten,1]

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om praktik i lärarutbildningen,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om barn- och ungdomspedagogisk
utbildning, lärarutbildning och fortbildningen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de medellånga
vårdutbildningarnas längd, intagning, innehåll och
huvudmannaskap,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökade platser på miljö- och
hälsoskyddslinjen, lokaliserade till flera orter,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att införa mellannivåutbildning
för ekonomer,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortbildning av miljö- och
hälsoskyddsinspektörer,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om naturvetarlinjen och möjlighet
att förstärka bristen på miljö- och hälsoskyddsutbildade,

22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster
skall ske,

23. att riksdagen beslutar att under budgetåret 1991/92
reducera anslaget B

1 Skolverket med 30

000

000 kr.,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt stöd till forskning inom
undervisningsyrkena,

25. att riksdagen till D

10 LIF för budgetåret 1991/92 anvisar 10

000

000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

26. att riksdagen till Hemspråksundervisning, B

8 Bidrag till driften av det kommunala offentliga
skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar 150 milj. kr.
utöver vad regeringen föreslagit,

27. att riksdagen beslutar att under B

8 Bidrag till driften av det kommunala offentliga
skolväsendet skall statsbidraget för de fristående skolorna
gälla enligt vad i motionen anförts,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stöd till alternativa utbildningar
i medicin och psykoterapi, bl. a. vid S:t Lukasstiftelsen,

29. att riksdagen till E

19 Europeisk forskningssamverkan för budgetåret
1991/92 anslår 60 milj. kr. mindre än regeringens förslag,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning och etiska nämnder,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskningsstudier utan
djurförsök,

32. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
högskolan skall kunna byggas ut med flera platser till år
2000,

33. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
professurer i miljö- och energisystemanalys, i ekologisk
ekonomi och alternativ medicin.

Stockholm den 23 januari 1991

Claes Roxbergh (mp)

Eva Goe s (mp)

Inger Schörling (mp)

Gösta Lyngå (mp)

Hans Leghammar (mp)

Kaj Nilsson (mp)

Anna Horn af Rantzien (mp)

Anita Stenberg (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

Kent Lundgren (mp)

1 1990/91:Sf516

Innehåll

1.

Bakgrund1

1.1.

Lära för livet i en skola för alla1

1.2.

Solidaritet2

1.3.

Ekologi2

1.4.

Demokrati2

1.5.

Hushållning och konsumentkunskap3

2.

Den nya grundskolan3

2.1.

Organisationen3

2.2.

Lokal styrelse3

2.3.

Statsbidragens utformning3

2.4.

Statsbidragen för fristående skolor4

2.5.

Skolstart4

2.6.

Samlevnad och etik5

2.7.

Grundläggande kunskaper5

2.8.

Kulturen i skolan5

2.9.

Teori och praktik6

2.10. Hemspråksundervisningen6

2.11. Betyg6

3.

Den nya gymnasieskolan7

3.1.

Miljökunskap7

3.2.

Ökad förståelse, B-språk; esperanto mm7

4.

Folkbildning och vuxenutbildning7

4.1.

Folkhögskolan8

4.2.

Ny åldersgräns8

4.3.

Utbildningsbidrag8

4.4.

Särvux8

5.

Läraryrket8

5.1.

Lärarrollen8

5.2.

Praktik9

5.3.

Grundskollärarutbildningen9

5.4.

Barn- och ungdomspedagogisk utbildning9

5.5.

Fortbildning9

6.

Högskolan9

6.1.

Friare val10

6.2.

Ökade behov av utbildningsplatser10

6.3.

Varva studier och arbete10

6.4.

Miljö- och hälsoskydd11

6.5.

Ingenjörsutbildningen11

6.6.

Ekonomer på mellannivå11

6.7.

Fortbildning11

6.8.

Vårdutbildningen11

6.9.

Översyn av vårdutbildningarna12

6.10. Andra vårdformer och utbildningar12

7.

Forskning12

7.1.

Forskning inom undervisningsyrken12

7.2.

Omvandling av utbildningsbidrag12

7.3.

Professurer13

7.4.

Etiska nämnder13

7.5.

Alternativ till djurförsök13

Anslagsposter13

Hemställan15