Utbildning av baltiska tandläkarstuderande

Motion 1991/92:U519 av Inger Koch (m) och Jan-Erik Wikström (fp)

Den 20 januari i år startade, enligt riksdagens beslut
våren 1991, en utbildning av tio baltiska
tandläkarstuderande vid Karolinska institutet.
Utbildningen omfattar 3,5 år, huvudsakligen i kliniska
ämnen. Den studerande skall efter genomgången utbildning
erhålla tandläkarlegitimation i respektive hemland.

De studerande har tidigare genomgått prekliniska
studier i sina hemländer och har tagits ut till den fortsatta
utbildningen i Sverige efter tester och intervjuer, som
genomförts i Tarttu och Riga av lärare från Karolinska
institutet. Antagningen gjordes anonymt för att garantera
objektiviteten. Förkunskaperna hos de studerande var
mycket goda och förutsättningarna för ett lyckat
studieresultat i Sverige bedöms därför som goda.

Hälsovårdsministrarna i Estland och Lettland har till
Karolinska institutet framfört, att den svenska kliniska
utbildningen har stor betydelse för tandvårdens utveckling i
de baltiska länderna. De har också framfört, att de är
mycket angelägna att denna form av bistånd kan fortsätta
under ytterligare några år. De menar, att insatsen skulle få
ett ännu större värde för den framtida utbildningens och
tandvårdens utveckling om antalet tandläkare och
tandvårdslärare med moderna och goda kunskaper vore
större än fem i varje land.

Företrädare för den odontologiska fakulteten vid
Karolinska institutet har vid besök hos de odontologiska
institutionerna och klinikerna i Tallinn och Tarttu i Estland
samt Riga i Lettland kunnat konstatera, att befolkningens
tandhälsa och den kliniska standarden är mycket dålig i
jämförelse med svenska förhållanden. En del av de
behandlingsmetoder, som tillämpas, har frångåtts i Sverige
för 30--40 år sedan. Även de hygieniska förhållandena är
dåliga.

Behovet av moderna odontologiska kunskaper är
således mycket stort. Sverige har en i internationella
sammanhang god erfarenhet av att genomföra en
systematisk barn- och ungdomstandvård, som är en
förutsättning för att tandhälsan hos en befolkning på sikt
skall kunna förbättras. Hjälp utifrån är en förutsättning för
att tandhälsan hos den baltiska befolkningen under
överskådlig tid skall kunna förbättras.

Det är således enligt vår mening en angelägen
biståndsinsats, för att förbättra folkhälsan i de baltiska
länderna, som Sverige nu inlett. Den hittills beslutade
insatsen är emellertid alltför liten i förhållande till de stora
behoven.

När nu ett omfattande planerings- och utvecklingsarbete
gjorts vid Karolinska institutet för att ta emot den första
gruppen om tio studerande, är det väl använda resurser att
utnyttja detta för att utbilda ytterligare ett par omgångar
studerande. Enligt uppgift från Karolinska institutet är man
beredd att anordna ytterligare utbildning.

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit, att
nära en miljard kronor anslås för samarbete med länder i
Centraloch Östeuropa. Det är enligt vår mening ett gott
resursutnyttjande att använda en del av dessa medel för
fortsatt utbildning av baltiska tandläkarstuderande.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt utbildning av baltiska
tandläkarstuderande vid Karolinska institutet.

Stockholm den 21 januari 1992

Inger Koch (m)

Jan-Erik Wikström (fp)