Utbildning för döva och dövblinda vid Mo Gård

Motion 1990/91:So317 av Elisabeth Persson m.fl. (v, m, fp, c)

Mo Gård i Finspångs kommun i Östergötland är ett
utbildnings- och habiliteringscenter för döva med
tilläggshandikapp. Det är idag en resultatenhet inom
landstinget i Östergötland. Av flera skäl avser man nu att
ombilda verksamheten vid Mo Gård till aktiebolag. Ett av
dem är den pågående diskussion om en
primärkommunalisering av huvudmannaskapet för
landstingens omsorgsverksamhet. Med avseende på Mo
Gårds unika kompetens och speciella inriktning som
utbildnings- och habiliteringscenter med upptagning från
hela landet är bedömningen den att verksamheten inte kan
primärkommunaliseras.

I den påbörjade omorganisationen ingår förutom
Östergötlands läns landsting Finspångs kommun, Sveriges
Dövas riksförbund, Föreningen Sveriges Dövblinda samt
personalrepresentanter. Avsikten är att alla dessa ska finnas
representerade i det framtida aktiebolagets styrelse.

Ubildningsbehoven för döva och dövblinda

Det stora övergripande problemet är att många döva och
dövblinda med ytterligare funktionshinder saknar språk och
en fungerande kommunikation.

I flera avseenden har det skett stora framsteg med
undervisningen via teckenspråk i skolorna. Många döva
ungdomar får idag via teckenspråk sin undervisning. Men
alltjämnt finns ett antal ungdomar och vuxna som ej har fått
eller får den möjligheten.

Den breddade undervisningen via teckenspråk ställer
stora krav på den miljö dessa elever ska fungera i när de
lämnar skolan och hemmet. Det självklara är att de ska ha
tillgång till sitt språk, teckenspråket.

Den samhälleliga planeringen för att ta hand om dessa
elever är praktiskt taget obefintlig. Inga resurser finns för
fortbildning, samhällsinformation, social gemenskap, m m.
Det är här Mo Gård med sina samlade erfarenheter
och kunskaper har en viktig funktion. Dessvärre tvingas
man ofta att lägga ner stora delar av resurserna på att
behandla svårare beteendeproblem orsakade av brist på
kommunikationsmöjligheter, dvs språk.

När den döva eller dövblinda personen börjar att
kommunicera, och beteendeproblemen avtar, inträder en
ny fas. Då uppstår ett akut och intensivt kunskapsbehov.
Dessa människor har tidigare i princip varit avskurna från
all form av kunskap. I detta skede av utvecklingen är
kunskapsbehovet oerhört stort.

Nästa stora uppgift är att tillgodose de dövas och
dövblindas behov av fortbildning, information och social
gemenskap. Detta är nödvändigt för att de ska kunna klara
sin vardagssituation, för att de ska kunna utvecklas och
vidmakthålla sina tidigare kunskaper.

Även anhöriga och lärare som arbetar med döva och
dövblinda har behov av vidareutbildning. Sådan
fortbildningsverksamhet har prövats med framgång på Mo
Gård och behovet är stort av fortsatt verksamhet.

För närvarande saknar Mo Gård ekonomiska resurser
att fullt ut tillgodose alla dessa kunskapsbehov. Den
kompetens som krävs för att göra det finns dock redan.
Olika vägar, t ex att starta särskild folkhögskoleverksamhet,
är för närvarande föremål för diskussion. Här har staten
stora möjligheter att gå in med stöd.

En stor del av Mo Gårds målgrupp har ''fallit mellan
stolarna'' beträffande möjligheten att få dessa behov
tillgodosedda. Det finns i dag utredningar som visar att ett
icke föraktligt antal elever som lämnat specialskolorna och
specialsärskolorna framgent tvingas leva i en socialt mycket
torftig miljö.

Arbetsteknisk utveckling

Mo Gård har under ett antal år satsat på en arbetsteknisk
utveckling som fram till idag har uppvisat mycket goda
resultat.

Här erbjuds nu t ex arbete med träproduktion för
dövblinda utvecklingsstörda personer. Dessa kan utföra
självständigt arbete i såg-, fräs- och svarvmaskiner. De
skulle kunna göra mycket mer.

I dag saknas resurser för att dokumentera och föra ut Mo
Gårds erfarenheter och kunskaper inom det här området.
Metodiken som arbetats fram skulle till vissa delar kunna
revolutionera Samhalls verksamhet beträffande personer
med svåra funktionshinder. Det är viktigt att notera att det
här inte bara rör sig om tekniska lösningar utan också om
en utvecklad filosofi kring innehållet och metodiken för
verksamheten.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statligt stöd till verksamheten vid
Mo Gård.

Stockholm den 24 januari 1991

Elisabeth Persson (v)

Hugo Andersson (c)

Lola Björkquist (fp)

Mona Saint Cyr (m)

Birger Hagård (m)

Carl G Nilsson (m)