Utbildning i friskvård

Motion 1989/90:Ub748 av Inger Schörling m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub748

av Inger Schörling m.fl. (mp)
Utbildning i friskvård

I miljöpartiet de grönas hälso- och sjukvårdsprogram står det att: Människans
hälsotillstånd kan inte ses isolerat från hennes relation till medmänniskor
och miljö. Varje försök att påverka människans hälsa kommer att misslyckas,
om man inte samtidigt inriktar sig på en förändring av livsmiljön. I
denna ingår den fysiska, sociala, psykologiska och biologiska omgivningen.
Hit hör inriktningen av boendepolitik, arbetsmarknadspolitik, trafikpolitik
etc. Hit hör också frågor som gäller livsstil, levnadsvanor, samhällsansvar
och människors gemenskap och samhörighet.

Kunskaper och helhetssyn, friskvård och förebyggande hälsovård är nyckelord
för ökat välbefinnande för människan.

Vi ser det därför som angeläget att friskvårdslinjen vid högskolan i GävleSandviken
blir allmän linje och att antalet nybörjarplatser ökas.

Den frisvårdspedagogiska linjen inrättades vid högskolan i Gävle-Sandviken
1979. En fördjupningskurs om 20 p startade 1984. Denna införlivades
med linjen hösten 1989 och är nu en 80 p-utbildning.

Högskolan i Gävle-Sandviken är den enda högskolan i landet där det är
möjligt att studera friskvård som en sammanhållen linje.

Utbildningens syfte och huvudsakliga inriktning

Utbildningens övergripande inriktning är att studera hälso- och friskvård ur
ett pedagogiskt perspektiv.

Kärnan i utbildningen är studier av livsstil och levnadsvanor vad gäller
kost, motion, beroendeframkallande medel, samlevnad och stress.

Studierna inriktas mot ovanstående ämnen och mot kunskapsområden
som behandlar samhällsutveckling, arbetsmiljö, ekologiska frågeställningar,
organisationsteori, psykologi, anatomi, fysiologi, m.m.

Den friskvårdspedagogiska linjen blir genom denna inriktning ett viktigt
komplement till utbildningar inom miljö- och sjukvård.

Friskvårdspedagogen arbetar med att medvetandegöra människor, med
att motivera och stimulera till en livsstil som befrämjar hälsa.

Arbetsmarknad

Utvecklingen på arbetsmarknaden visar att det finns ett behov av friskvårdspedagogens
breda kompetens. Inom landsting och kommuner.och på företag

Mot. 1989/90
Ub748

En förnyad undersökning som genomfördes under 1988 gav följande resultat:

- 60 % har friskvårdsarbete, 14 % deltid och 46 % heltid,

- 10 % studerar vidare,

- 4 % är arbetslösa.

Motiven är många för att friskvårdspedagogiska linjen vid högskolan i Gävle-Sandviken
bör bli en allmän utbildningslinje och att antalet nybörjarplatser
bör utökas till 60 (dvs. + 30 platser).

Några exempel:

- linjen är mycket eftersökt med 10-15 förstahandssökande per plats,

- linjen är riksrekryterande till en mycket stor del,

- de utbildade friskvårdspedagogernas tjänster efterfrågas alltmer,

- 30 utbildningsplatser utgör en altför liten bas för att utbildningen skall
vara stabil och med god kvalitet,

- större förutsättningar att forskningsanknyta om linjen ges en ökad volym,

- förebyggande hälsovård får en alltmer ökad betydelse, och utbildning
inom detta område utgör ett värdefullt komplement till hälso- och sjukvårdsutbildningarna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att friskvårdslinjen vid högskolan i GävleSandviken
blir allmän utbildningslinje och att antalet nybörjarplatser
utökas med 30 till 60.

Stockholm den 25 januari 1990

Inger Schörling (mp)

Eva Goés (mp)

Anita Stenberg (mp)

Kent Lundgren (mp)
Roy Ottosson (mp)

och företagshälsovårdscentraler bl.a. finns arbetsuppgifter som lämpar sig
för friskvårdspedagoger.

En undersökning från 1985 med samtliga som genomgått friskvårdsutbildningen
60 p t.o.m. ht 1984 visade:

- att närmare 42 % lyckats etablera sig på arbetsmarknaden med
friskvårdsanknutet arbete på hel- eller deltid.

- att friskvårdsstudierna stimulerat 28 % till fortsatt studier,

- bara 2,8 % var arbetslösa.

14