om utbildning i kooperativ verksamhet

Motion 1987/88:Ub343 av Ove Karlsson m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Ub343

av Ove Karlsson m. fl. (s)
om utbildning i kooperativ verksamhet

Intresset för kooperation har vuxit under senare år. Speciellt gäller det olika
former av ny kooperation. Det finns flera orsaker till detta, som t. ex.
sysselsättnings- och ekonomiska strävanden, men också sociala, demokratiska,
miljömässiga och andra skäl som gäller livskvaliteten i stort. Den
kooperativa formen är väl anpassad till denna form av verksamhet samtidigt
som stora svårigheter ofta kan uppkomma. Kraven på kunskap är lika stort i
kooperativ verksamhet som i all annan. Det gäller kunskap i företagandets
olika sidor och alla former av ekonomiska frågor. Det behövs många gånger
kunskap om vad kooperation är och hur den fungerar både juridiskt och
ekonomiskt.

Inom industrin är kooperativ som företagsform mer ovanlig. Löntagarägda
företag finns. Ägarformen tas oftast till som lösning vid företagskriser.
Den har därför i mångas ögon en prägel av provisorium, något vid sidan av de
riktiga företagen. Inom den nu så expansiva och framgångsrika sektorn
producenttjänster är medarbetarägandet betydligt vanligare. Där ses det inte
som något provisorium utan som en rimligt jämlik organisationsform,
lämpad för den nya tidens kompetensintensiva företagande, där medarbetarna
är den viktigaste tillgången.

Staten och kooperationen samarbetar i Kooperativa rådet för att stärka de
kooperativa idéernas ställning. Rådet driver vad som kallas kooperationens
utvecklingssystem, omfattande basprogram, koopservice och stöd till LKU
(lokala kooperativa utvecklingscentra). Resurserna är emellertid utomordentligt
små, för närvarande 5 milj. kr. per år varav staten bidrar med
hälften.

Detta förefaller otillräckligt redan på de områden där utvecklingssystemet
nu verkar. Större insatser skulle behövas för att ge kooperativa idéer en
rättmätig plats i utbildningsprogram och läromedel. Fler lokala utvecklingscentra
skulle behöva komma till. Framför allt behövs en mera aktiv insats för
att utveckla kooperativa företagsformer och ökat medarbetarägande inom
andra sektorer än tjänstesektorn.

Det finns flera skäl till en sådan satsning. I ett regionalpolitisk! perspektiv
skulle det ge nya möjligheter att skapa små och medelstora företag i gamla
industriregioner där traditionen domineras av storföretagande. I småorter
och glesbygd skulle det bli lättare att få i gång småföretag. Rotfastheten i
etableringsorten skulle öka osv.

I ett demokratiskt perspektiv skulle ett ökat kooperativt företagande

innebära en bättre maktfördelning. Fler människor skulle få insikter i
företagandets problem och därmed också bli bättre ägnade att i demokratiska
samhällsorgan föra både företagandets och den ekonomiska demokratins
talan. Inom företagen skulle jämlikhet och medinflytande förstärkas.

Den enskildes möjligheter att skaffa sig kunskaper om hur den kooperativa
företagsformen fungerar är mycket begränsad, ja rent av svårtillgänglig.
Behovet av att ge information och kunskap måste tillgodoses på ett helt annat
sätt än nu genom samhällets försorg. Här måste skolan medverka genom att
ge eleverna en allmänbildande upplysning i vad kooperation är och vill och
kan. En viktig del i arbetet att nå ut med information och kunskap om
kooperationen i skolorna är att ge lärarna ett bra underlag för deras
undervisning. Många lärare saknar erfarenheter och kunskaper som behövs
för att kunna ge den undervisning som vi menar är nödvändig. Det behövs ett
rikhaltigt kunskapsutbud i skolan när det gäller både gymnasiet och
högskolan. Likaså behövs det företagsservice där hjälp kan erhållas för den
som avser att starta verksamhet i kooperativ form. Mot den angivna
bakgrunden är det angeläget att Kooperativa rådet får i uppdrag att utarbeta
förslag till ytterligare stöd till de kooperativa idéerna. Det bör också vara
möjligt att staten tar egna initiativ för att säkra att kooperativa verksamhetsformer
inte diskrimineras i den statliga byråkratin och utbildningsväsendet.

Det måste också vara angeläget att det i skolan skapas ett ordentligt
utbildningsutbud. Vi anser därför att läroplanen bör uppta ämnet kooperation
på ett ordentligt sätt i både gymnasiet och högskolan, liksom att
möjligheter till företagsutbildning skapas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av utbildning i kooperativ verksamhet.

Stockholm den 26 januari 1988
Ove Karlsson (s)

Gunnar Nilsson (s) Helge Klöver (s)

Sylvia Pettersson (s) Ulla Johansson (s)

Ralf Lindström (s) Bengt-Ola Ryttar (s)

Mot. 1987/88
Ub343

15