Utbildning i miljöfrågor

Motion 1988/89:Ub822 av Arne Kjörnsberg m.fl.(s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:822

av Arne Kjörnsberg m.fl.(s)
Utbildning i miljöfrågor

Miljösituationen i Västsverige är som bekant allvarlig. Just därför att vi har
stora problem, bland annat vad gäller luft- och havsföroreningar, är det
speciellt naturligt för oss att fundera över vissa avgörande förutsättningar för
att situationen på längre sikt skall förbättras.

I två andra motioner har vi pekat på vikten av konkreta åtgärder vad gäller
trafik och försurningskadorna.

I denna motion tar vi upp miljöfrågorna ur utbildningsperspektiv.

En grundläggande förändring som vi anser nödvändig är att miljöfrågorna
integreras på ett naturligt sätt på alla nivåer inom utbildningssystemet, från
förskola till högskola. Vår övertygelse är att om förståelse skall vinnas för de
stora förändringar av vårt samhälle som kommer att bli nödvändiga måste
alla medborgare få ökade kunskaper om miljöproblemen.

Miljöteknik bör ingå i all naturvetenskaplig och teknisk utbildning vid
högskolorna. För att få den nödvändiga bredden och förståelsen för dessa
frågor måste dessutom undervisning i detta ämne också ges på ekonomi-,
juridik-, journalist- och lärarutbildningslinjerna samt vid all samhällsvetenskaplig
utbildning.

Det är dessutom nödvändigt att redan yrkesverksamma personer får
möjlighet att utbilda och/eller vidareutbilda sig i miljövård. Detta kan
exempelvis gälla tekniker, ingenjörer, lärare, företagsledare och politiker.
Ett skäl till detta är att utvecklingen går så fort, nya kunskaper genom
forskning vinns ständigt och att miljöproblemen förändras.

Frågan om livsmedlens kvalitet diskuteras nu allt flitigare. Efterfrågan på
s.k. alternativt odlade produkter blir allt större på marknaden. Frågan om
minskad kemikalieanvändning i de traditionella odlingsformerna står ständigt
på dagordningen. Även här går forskningen snabbt framåt. För att
bereda möjlighet för intresserade att lära sig mer om ett miljövänligt
jordbruk borde lantbruksskolorna kunna erbjuda utbildning på detta
område. Det kan gälla alternativodling, alternativ teknik och landskapsvård.

En icke oväsentlig del av de kemikalier som används i landet förbrukas i
villaträdgårdar och på odlingslotter. Bland dessa "hobbyodlare" blir intresset
allt större för att odla utan kemikalier. Även bland dessa grupper är det
nödvändigt med större kunskaper. En möjlig väg borde vara att hushållningssällskapen
får i uppdrag att i samarbete med förslagsvis studieförbunden
utarbeta lämpliga studiematerial om dessa frågor.

Som vi tidigare framhållit är miljöproblemen i Västsverige speciella och i

vissa stycken betydligt svårare än i övriga delar av landet. Detta gäller, som vi
tidigare sagt, särskilt försurningen och havsmiljöproblemen. Med denna
bakgrund är det nödvändigt och naturligt att det i vårt område skapas
speciella utbildningslösningar och att kraftsamling åstadkommes. Regionens
industristruktur med dominans av bilindustri och tunga industriella processer
motiverar speciell satsning på olika former av miljöteknisk utbildning och
forskning. Det förefaller oss naturligt att Chalmers tekniska högskola och
Göteborgs universitet bör utvecklas till ett centrum för miljövetenskaplig
forskning och utbildning med betoning på miljöteknik. Eftersom forskning,
som vi tidigare sagt, är nödvändig och en naturlig del bör en professur i
miljöteknik inrättas vid Chalmers. Möjligheterna att inrätta en särskild
utbildningslinje i detta ämne vid Chalmers bör också utredas. Det senare
motiveras av den numera stora efterfrågan på ingenjörer med miljöteknisk
specialisering.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
miljövård skall ingå i alla utbildningar från förskola till högskola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
miljöteknik bör ingå i all naturvetenskaplig och teknisk utbildning vid
högskolorna, vidare vid utbildningen på ekonomi-, juridik-, journalist-
och lärarutbildningslinjerna samt vid samhällsvetenskaplig utbildning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
möjligheter måste skapas för redan yrkesverksamma, t.ex. tekniker,
ingenjörer, lärare, företagsledare och politiker, att utbilda/vidareutbilda
sig i miljövård,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
lantbruksskolorna bör erbjuda utbildning i alternativ odling, alternativ
teknik och landskapsvård,

[att riksdagen uttalar sig för att hushållningssällskapen, om
möjligt tillsammans med studieförbunden, bör utarbeta lämpligt
studiematerial om kemikaliefritt odlande,1]

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet bör utvecklas
till centrum för miljövetenskaplig forskning och utbildning med
betoning på miljöteknik,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
professur i miljöteknik bör inrättas vid Chalmers tekniska högskola,

7. att riksdagen som sin meningen ger regeringen till känna att
möjligheterna att inrätta en särskild utbildningslinje i miljöteknik vid
Chalmers tekniska högskola bör utredas.

Mot. 1988/89

Ub822

7

Stockholm den 24 januari 1989
Arne Kjörnsberg (s)

Owe Andréasson (s)

Jan Fransson (s)

Lennart Nilsson (s)

Rune Evensson (s)
Inga-Britt Johansson (s)

Mot. 1988/89

Ub822

1 1988/89:Jo262