Utbildning i miljökunskap 1989/90

Motion 1989/90:A279 av Birger Andersson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A279

av Birger Andersson (c)

Utbildning i miljökunskap 1989/90

A279-284

Det var först under 1960-talet sorn miljöfrågor började diskuteras mera intensivt.
Tidigare hade begränsade diskussioner förts vad gäller vatten- och
luftföroreningar. Vattenvårdsfrågor diskuterades i viss utsträckning i anslutning
till de stora hygieniska problem, som uppstod i och med städernas
snabba tillväxt och utvecklingen av industrisamhället.

Luftvårdsfrågorna började uppmärksammas under 1950-talet då man
förde tafatta diskussioner om problemen med luftföroreningar i Europas
storstäder. Skorstenshöjning blev den främsta ledstjärnan att komma tillrätta
med luftföroreningarna i storstäderna.

Under 1960-talet gick miljöfrågorna in i ett nytt skede. Naturen kom på
allvar in i diskussionen. Allt fler ställde sig frågan: Kunde det moderna samhället
utgöra ett hot mot naturen och vår överlevnad? Kvicksilveralarmet på
1960-talet satte fart på debatten; man började efterlysa forskning och åtgärder
på miljöområdet.

Centerpariet var det parti, som tidigt på ett mera konkret sätt tog tag i
miljöfrågorna. Orden miljö, ekologi och livskvalité fick sina genombrott. Efter
hand har intresset för miljövård ökat. Många svenskar arbetar aktivt med
starkt engagemang på olika nivåer för att hejda miljöförstöringen.

Miljöfrågorna kan diskuteras på olika nivåer. I denna motion görs en grov
uppdelning i tre nivåer.

I. Internationella nivån

På den internationella nivån diskuteras behovet av ökat internationellt samarbete.
En allt starkare oro för den långsiktiga internationella situationen
har börjat växa fram. Problemen är ofta storskaliga, svåråtkomliga och har
långtgående, smygande men troligen accelerande verkningar. Allt eftersom
våra miljökunskaper växer, övergår det vi tidigare anat till verkliga och tydliga
hot.

Några viktiga händelser.

År 1967 upptäcktes problemet med långväga transporter av luftföroreningar
av svensken Svante Odén, verksam vid Lantbruksuniversitetet.

År 1981 kom de första alarmerande rapporterna om skogsdöden i Västtyskland.

År 1986 kom Tjernobylkatastrofen, som på ett ytterst påtagligt sätt visade
kärnkraftens risker.

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr A279-284

Under senare tid har våra kunskaper ökat om den katastrofala miljösituationen
på många håll i Sovjet och övriga Östeuropa.

Det internationella miljövårdsarbetet har efterhand blivit mera målinriktat.
Man undertecknar ramkonventioner, i vilka man erkänner problemen
och deklarerar sin vilja att samarbeta för att lösa dem. Ofta tar det alltför
lång tid att gå från ord till handling.

II. Nationella nivån

Sverige har i många avseenden varit ett föregångsland, när det gäller att bedriva
ett miljövårdande arbete. Vi har en omfattande men splittrad miljölagstiftning,
vi har myndigheter för miljökontroll på olika nivåer, vi har miljökrav
på företagen, vi har reningsverk osv. Dock återstår mycket att göra
både på lokal, regional och nationell nivå.

III. Vardagsnära nivån

Det mesta vi svenskar gör i det dagliga livet har återverkningar på miljön.

En del av våra handlingar förbättrar miljön, många av våra handlingar bidrar
till miljöförstöringen. En viktig del av den vardagsnära miljövården är att
utveckla ett handlingsmönster, som hejdar miljöförstöringen och helst förbättrar
miljön. Många svenskar vill leva miljövänligare, men det är ofta svårt
för den enskilde att finna rätt handlingsmönster.

Vår kunskapsnivå är låg. Kunskapsnivån måste höjas och miljömedvetenheten
måste öka hos den enskilda människan. Att använda miljövänliga
handlingsmönster innebär att kampen för miljön pågår under hela dagen;
både under arbetstid och fritid. Tankegångarna i denna motion innebär
ingen återgång till ett torftigare liv.

Några exempel

Dämpa förpackningshysterin. Kaviartuben har ingen förpackning; tandkrämstuben
har.

Använd returglas i stället för plastflaskor och aluminiumburkar.

Välj miljövänliga tvätt- och diskmedel.

Välj rätt dosering vid tvättning och diskning.

Källsortering av sopor.

Undvik olämpliga plastförpackningar.

Vardagsnära energisparande.

Använd miljövänligt papper.

Utnyttja kollektivtrafiken, så snart det är möjligt.

Om du måste åka bil till jobbet, försök samåka.

Listan skulle kunna göras mycket lång. Att leva miljövänligt, att göra miljövänliga
inköp tar tid att lära sig. Tyvärr tar vi ofta en sak i taget. En systematisk
förändring av vårt handlingsmönster blir då svår att genomföra. När vi
handlar, jäktar vi genom affären, vi ger oss inte tid att leta upp eller fråga
efter de miljövänliga varorna. Konsumenten har makt. Om de flesta av oss
blev mer miljöinriktade och miljömedvetna skulle varusortimentet snabbt 2

Mot. 1989/90
A279

förändras till det bättre. Miljövänliga varor skulle dominera och inte som nu Mot. 1989/90

ofta vara placerade på undanskymda platser och därför svåra att finna. A279

Hur skall vi då kunna öka våra kunskaper om miljön och förbättra vårt
beteende. För närvarande sker insatserna ofta genom punktinsatser. Detta
är ej tillräckligt.

För att förverkliga tankegångarna i den här motionen krävs kraftigt ökade
kunskaper om den vardagsnära miljön.

Utbildande verksamhet

För att nästa generation på ett systematiskt sätt skall komma att uppträda i
enlighet med motionens tankegångar krävs ökade vardagsnära miljökunskaper
hos all utbildande personal. I all grundutbildning för undervisande personal;
förskollärare, grundskollärare osv., skall ingå utbildning i vardagsnära
miljökunskap. Likaså i all fort- och vidareutbildning för nu verksamma
lärare.

Kampanj i vardagsnära miljökunskap

En riksomfattande studiekampanj i vardagsnära miljökunskap bör genomföras
på ett syi ematiskt sätt. Kampanjen bör planeras och genomföras i samarbete
mellan statliga organ t.ex. skolöverstyrelsen och studieförbund (studiecirklar),
folkhögskolor (kortkursverksamhet), frivilligorganisationer av
olika slag m.fl. Kampanjen bör få starkt ekonomiskt statligt stöd.

Arbetslivsfonden

Nyligen har regeringen lämnat förslag till riktlinjer för hur de medel bör användas,
som tillförs arbetslivsfonden. Det skulle vara värdefullt om medel ur
arbetslivsfonden även kunde få användas för internutbildning i vardagsnära
miljökunskap inom företagen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning i miljökunskap,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kampanj i miljökunskap,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vidgade riktlinjer för hur arbetslivsfondens medel
får användas.

Stockholm den 25 januari 1990

Birger Andersson (c)

3