Utbildning inom livsmedelsområdet

Motion 1988/89:Ub502 av Britta Bjelle (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Ub502

av Britta Bjelle (fp)

Utbildning inom livsmedelsområdet

Ett alltmer kunskapsintensivt näringsliv kräver för såväl etablering som
utveckling i ökande utsträckning tillgång till välutbildade människor vilket
innebär att utbildningsfrågorna med största sannolikhet kommer att spela
en nyckelroll i den framtida samhällsutvecklingen.

Olika utredningar utvisar att andelen personer som genomgått eftergymnasial
utbildning är betydligt lägre i de regionalpolitisk! utsatta delarna av
landet än i mer expansiva områden. En bidragande orsak härtill är bristen
på studietradition som i sin tur i stor utsträckning är en följd av långa
avstånd till högskoleorterna. För inlandets utveckling är det därför angeläget
att även mer kvalificerade utbildningsinsatser kan ske utanför de etablerade
högskoleorterna.

I dag är huvuddelen av livsmedelsindustrin förlagd till södra och mellersta
Sverige. Detta förhållande har starkt bidragit till att i stort sett all kompetens
på området koncentrerats till dessa regioner. Kopplingen mellan näringsforskning/livsmedelsforskning
och den industriella livsmedelsproduktionen
är viktig och styr produktutvecklingen på området. Utvecklingen
av nya produkter är i sin tur i stor utsträckning förknippad med produktion
och sysselsättning inom livsmedelsindustrin. Utbildning och forskning
på högskolenivå finns främst i södra Sverige.

Det finns all anledning att rikta större uppmärksamhet mot livsmedelssektorns
betydelse för det norrländska näringslivet inte minst från sysselsättningssynpunkt.
Även andra faktorer talar för att åtgärder borde vidtas
för att främja en utveckling inom livsmedelssektorn, bl.a. kvalitets- och
sårbarhetsaspekterna.

Till detta kan läggas att råvaruledet fortfarande till stor del kan klaras i
den norra regionen genom egen produktion. Däremot är förädlingsgraden
mycket låg på livsmedelssidan i Norrland. I realiteten innebär detta att
råvaror skickas i hög utsträckning från regionen för förädling för att sedan
köpas tillbaka i förädlad form.

Om man vill vända på utvecklingen i Norrland mot att få en större andel
lokalt förädlade livsmedel, att få livsmedel med hög kvalitet och att få ökad
andel sysselsatta inom livsmedelsindustrin i Norrland måste olika åtgärder
vidtas. En av de mest angelägna uppgifterna är att höja kompetensen inom
framför allt förädlingsskedet. En utökad förädling skulle sannolikt även
påverka utvecklingen inom andra enheter, framför allt skulle jordbrukssektorn
påverkas positivt.

I dag finns endast utbildning på gymnasial nivå i den norra regionen
inom livsmedelsområdet. Efterhand har allt fler gymnasiala utbildningar

1* Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Ub501-510

tillkommit. För närvarande ges livsmedelsteknisk linje på bl.a. följande
orter: Umeå, Skellefteå och Luleå.

Högskoleutbildning på området saknas helt i Norrland. Inte minst med
tanke på det växande behovet av lärare på gymnasiets nivå är detta ett stort
problem.

Livsmedelsutbildning ges i dag på högskolenivå i orterna Kalmar och
Lund.

Från regionalpolitisk synpunkt är det angeläget att någon form av yrkesteknisk
utbildning inom livsmedelsindustrin kan etableras i Norrland. Förutsättningar
att erbjuda utbildning inom livsmedelsindustrin i Umeå är
goda. Tillgång till kompetens finns inom i stort sett alla områden. Intresse
föreligger också från berörda institutioner att bygga upp en verksamhet
inom livsmedelsområdet. Enligt uppgift från universitetet finns förutsättningar
att etablera utbildningar inom områdena livsmedelsteknik respektive
storhushållning baserad på distansundervisning. För att på sikt ytterligare
utveckla kompetensen inom livsmedelsområdet kommer även satsningar
på forskningssidan att krävas.

I dag saknas permanenta forskningsresurser inom livsmedelsområdet i
Norrland. Förutsättningar att bygga upp en sådan verksamhet är dock
goda. Verksamhet finns inom många närliggande områden men även inom
en stor del av för livsmedelsområdet centrala kärnämnen.

Utöver fortbildning och vidareutbildning av yrkesverksamma bör även
utbildning för ungdomsstuderande anordnas på sikt. Detta är viktigt om
forskarstuderande skall kunna rekryteras till angelägna forskningsprojekt
inom livsmedelsområdet. Detta är en viktig förutsättning för kompetensutveckling
inom området på sikt.

Mot bakgrund av det ovanstående är det angeläget att UHÄ får i uppdrag
att utreda och föreslå åtgärder för att åstadkomma den utbildning som
skisserats i motionen.

Finansieringen bör i så fall kunna ske inom ramen för de utvecklingsmedel
som ställts till förfogande för Umeå universitet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett uppdrag till UHÄ beträffande utbildning och
forskning på livsmedelsområdet.

Stockholm den 13 januari 1989
Britta Bje/le (fp)

Mot. 1988/89
Ub502

4

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett uppdrag till UHÄ beträffande utbildning och forskning på livsmedelsområdet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett uppdrag till UHÄ beträffande utbildning och forskning på livsmedelsområdet.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.