Utbildningsbidrag för studier inom det reguljära utbildningsväsendet

Motion 1988/89:A247 av Bruno Poromaa m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :A247

av Bruno Poromaa m.fl. (s)

Utbildningsbidrag för studier inom det reguljära
utbildningsväsendet

Behovet av vuxenutbildning är mycket stort i Norrbotten. Länets industristruktur
och traditioner har inneburit att många saknar grundutbildning. Det
visar sig också att trycket på utbildningväsendet är stort. I vissa kommuner är
det långa väntetider för att få påbörja utbildning inom KomVux etapperna 1 4.
Detta beror delvis på att man i länet måste prioritera utbildningsplatser i
inlandskommuner med stora arbetsmarknadsproblem.

Samtidigt visar en undersökning från SCB att Norrbotten tillhör ett av de
län som har den lägsta andelen vuxenstuderande i landet. Man har då räknat
antalet studerande inom KomVux, grundvux, folkhögskolans långa kurser
samt fristående kurser inom högskolan.

Vi vet att satsning på utbildning är ett mycket verksamt instrument för att
motverka regional obalans. I ett stort glesbygdslän som Norrbotten, där det
för många är omöjligt att pendla till arbete på andra orter, gäller detta
vuxenutbildning i synnerhet. Man måste anpassa sig till ortens arbetsmarknad
och det kan man göra genom utbildning. Då arbetslöshetstalen
fortfarande är höga i flera norrbottniska inlandskommuner är utbildningsbidragen
viktiga för att stimulera till vuxenutbildning.

För budgetåret 1988/89 har riksdagen beslutat att antalet personer som kan
beviljas utbildningsbidrag inom det reguljära skolväsendet får uppgå till
högst 20 000. Regeringen föreslår nu samma omfattning för budgetåret
1989/90. Erfarenheterna från Norrbotten är att antalet utbildningsbidrag för
studier inom det reguljära utbildningsväsendet i länet är för få.

Vi kan ta Kiruna som exempel. Här är arbetslösheten idag 6 % eller 1.100
personer. Man har också kvinnounderskott i befolkningen. Under 1988
beviljade arbetsförmedlingen i Kiruna utbildningsbidrag till 350 personer.
Av dessa skulle merparten skaffa sig grundskolekompetens. För första
halvåret 1989 får man enligt AMS- och LAN-direktiv bara bevilja utbildningsbidrag
till 25 personer. Många av de som söker dessa utbildningsbidrag
är kvinnor.

För att tillgodose behovet av utbildningsbidrag i det reguljära utbildningsväsendet,
i främst de norrbottniska inlandskommunerna, krävs att det totala
antalet personer som kan beviljas dessa bidrag utökas. Alternativt måste de
norrbottniska inlandskommunerna, med ett stort behov av vuxenutbildning
och en svår arbetsmarknadssituation, i AMS fördelning, få en större kvot än
vad som varit fallet.

11

Hemställan Mot. 1988/89

A247

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet i Norrbotten av utbildningsbidrag inom
det reguljära utbildningsväsendet.

Stockholm den 25 januari 1989

Bruno Poromaa (s)

Ewa Hedkvist Petersen (s) Sten-Ove Sundström (s)

gotmb 16824. Stockholm 1989