Utbildningskapaciteten i Stockholmsregionen

Motion 1988/89:Ub679 av Birgitta Rydle m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Ub679

av Birgitta Rydle m.fl. (m)
Utbildningskapaciteten i Stockholmsregionen

En stor del av landets arbetsmarknad för högskoleutbildade finns i Stockholms
län. Den allt snabbare tekniska utvecklingen ställer bl.a. krav på att
de specialistutbildningar som ges är orienterade mot de verksamheter som
är förknippade med teknikförnyelse. Att så inte är fallet belyses av följande
sammanställning:

Utbildningslinjer med stora balansbrister i Stockholmsregionen. Källa: Specialbearbetningar
av SCB-statistik

Linje	(1)	(2)
Industriell ekonomi	45	0
Datateknikerlinjen	44	0
Internationellt företagande	42	0
Systemvetenskap	42	14
ADB-linjen	39	14
Teknisk fysik	39	30
Elektroteknik	38	32
Ekonomilinjen	37	28
Farm kand	36	0
Datorbas styr- och reglerteknik	33	0
Datatekniklinjen	32	0
ADB-linjen, fortsättare	32	0
Datorstödd konstruktion	31	0
Kemistlinjen	30	22
Teknisk fysik och elektronik	30	0
Processprogrammering och datortekniklinjen	30	0

(1) Andel (%) av de i landet examinerade 19771985 som bor i Stockholms län.

(2) Andel (%) av utbildningskapaciteten som finns i Stockholms län.

Till detta kommer att Stockholmsregionen fått en allt mindre del av landets
utbildningsresurser på högskolenivå. Exempelvis skapar Stockholmsregionens
funktion som förvaltnings- och administrativt centrum en stor arbetsmarknad
för dem som utbildats inom administrativa, ekonomiska och sociala
yrkesområden (AES-sektom). Här finns 17 procent av utbildningskapaciteten
i landet men hela 33 procent av landets arbetsmarknad.

En kartläggning beträffande behovet av utbildning inom data- och elektronikområdet
har visat att avnämarna bedömer att man under de närmaste
åren behöver anställa mångdubbelt fler än de som nu utbildats vid högskolan
i regionen.

Till vad som ovan anförts kommer, att behovet av fort- och vidareutbildning
på högskolenivå är mycket stort i en region som Stockholm med
koncentration av kunskapsintensiva yrken. Stockholm behöver också av
detta skäl tillföras en större andel av högskoleutbildningen i landet, främst
inom data- och elektronikområdet. Inom det datatekniska området har

antalet platser ökat under senare år. En större del av ökningen har dock gått
till andra delar av landet. Ett exempel på detta är behandlingen av den
datavetenskapliga linjen.

Vi anser att behovet av en datavetenskaplig utbildning i Stockholmsregionen
är väldokumenterad sedan flera år tillbaka. Datavetenskaplig linje
bör därför snarast inrättas vid Stockholms universitet.

Sammanfattningsvis gäller att den utbildning som erbjuds inom länet inte
motsvarar de behov som näringslivet ställer i samband med den snabba
teknikförnyelsen. Inte heller motsvarar den de övriga behov som finns i en
region med Stockholms särart. Om inte Stockholmsregionen får en ökad
tilldelning av utbildningar på högskolenivå är risken stor att inflyttningen av
välutbildad arbetskraft ökar ytterligare. En accelererad inflyttning kan få
synnerligen allvarliga konsekvenser för landet i övrigt. UHÄ bör därför få i
uppdrag att göra en översyn av hur utbildningskapaciteten i Stockholmsregionen
bättre kan anpassas till regionens behov.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av datavetenskaplig linje vid Stockholms
universitet,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av hur
utbildningskapaciteten i Stockholmsregionen bättre kan anpassas till
regionens behov.

Stockholm den 23 januari 1989
Birgitta Rydle (m)

Jan Sandberg (m)

Görel Bohlin (m)

Jerry Martinger (m)

Gunnar Hökmark (m)

Knut Billing (m)

Lars Tobisson (m)
Alf Wennerfors (m)
Allan Ekström (m)
Inger Koch (m)

Mot. 1988/89
Ub679

9