Utbrändhet och stress

Motion 2001/02:A385 av Barbro Feltzing (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utvärdering av friårsförsöket i syfte att undersöka möjligheterna att låta friåret bli en generell möjlighet i hela landet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förkortad arbetstid leder till ökad livskvalitet och minskad stress.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättande av fonder för att utveckla arbetsmiljö och arbetsorganisation.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka yttrande- och meddelarfriheten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en nationell kampanj mot ohälsa i arbetslivet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en vardagsmaktsutredning.

Stressen drabbar allt fler

Arbetslivet har blivit stressigare och svenskt arbetsliv har hamnat i en återvändsgränd. Alltfler människor drabbas av utbrändhet och stress. Miljön på våra arbetsplatser har försämrats under det sista decenniet, och psykosociala arbetsmiljöproblem har brett ut sig. Inom Statstjänstemannaförbundet uppger man att andelen kroppsligt uttröttade av arbetet har näst intill fördubblats på tre år. 5 av 10 har svårt att koppla bort jobbet när de är hemma. 3 av 10 känner sig uppgivna, för att de vill göra sitt jobb bättre.

En orsak kan vara strukturella förändringar inom arbetsmarknaden, som t.ex. ett ökat användande av bildskärm och att alltid vara nåbar på mobiltelefon. Men det största problemet är att pressen på våra arbetsplatser har ökat idag. Arbetstakten har skruvats upp och i en undersökning uppger 67 % av kvinnorna att under de fem år de arbetat har arbetstakten ökat kraftigt, och 60 % av männen säger samma sak i en undersökning.

Den som inte orkar byts ut. 40 % av de anställda drar in på luncher, arbetar över eller tar med jobbet hem. Den obetalda övertiden ökar.

Personalindragningar skapar lika stor otrygghet och lika stora besvär för dem som får behålla jobben som för dem som tvingas att sluta. Detta visar en studie av neddragningar inom KF:s administration. Vid s.k. downsizing och vid slimning av företag så minskar motivationen hos dem som blir kvar. Vid KF visade en uppföljning två år efter neddragningarna att de som var kvar på sina jobb hade minst lika stora psykiska besvär som de som sparkades ut i arbetslöshet.

Tuff konkurrens och hårdnande ekonomi kräver ökad produktivitet och pressen på arbetsplatserna bara ökar. Den som sviktar under pressen känner sig tvingad att stanna kvar på sitt jobb. Professor Gunnar Aronsson på Arbetslivsinstitutet rapporterar att så många som 28 % känner sig inlåsta på sitt jobb och vantrivs.

En EU-undersökning visar på att vi svenskar är mest stressade i Europa. Detta faktum måste tas på största allvar. Denna omständighet, att vi stressar så mycket, utgör naturligtvis ett ökat tryck på samhällsekonomin. Förtidspensionering, sjukskrivning och vård för människor som upplever påfrestningarna i jobbet kostar, och att låta dessa människors erfarenhet och kunskap gå förlorade är ytterligare en förlust.

Det är en stor övervikt av kvinnor som blir utbrända och stressade. Könsperspektivet påverkar hälsan. I de flesta yrkesgrupper är det kvinnorna som mår sämre än sina manliga kolleger. En förklaring kan vara att kvinnor upplever mer stress i vardagen än män gör, eller att män inte vågar erkänna att de mår dåligt.

Ett friår

Vad finns att göra med det allt mer växande problemet av utbrändhet och stress? Frågan är inte lätt att besvara. Miljöpartiet har i flera år föreslagit att det skulle kunna ges tillfälle att ta ett friår mitt i livet med tjänstledighet och del av a-kassa, medan en arbetslös kan komma in på den lediga platsen i stället. Detta har prövats i Trelleborg, där flera som just var utarbetade på sitt arbete kände att de hade fått en chans att komma tillbaka efter tjänstledigheten med förnyade krafter. I årets höstbudget fick Miljöpartiet gehör för idén att tio kommuner i landet kommer att få pröva på friåret under den närmaste treårsperioden. Försöksperioden bör utvärderas för att undersöka möjligheterna att låta friåret bli en generell möjlighet i hela landet.

Förkortad arbetstid

Miljöpartiet driver också frågan om förkortad arbetstid för ökad livskvalitet, som kan göra att stressen på arbetet minskar, när man får chans att vara mer tillsammans med sina barn eller få mer fri tid till friskvård och egenvård. Det var samma tanke om bl.a. fri tid för friskvård och egenvård för att få en minskad sjukfrånvaro och tryggare personal som låg bakom att försöket med kortare arbetstid genomfördes i Kirunas hemtjänst, med gott resultat.

Fonder

Ett annat förslag kan vara att det inrättas något slags fonder i likhet med t.ex. Arbetslivsfonden för att förebygga och åtgärda stress och utbrändhet i arbetslivet och som kan medverka till att utveckla en god arbetsmiljö och en bra arbetsorganisation som förenar utvecklande arbetsvillkor med en effektiv produktion.

Yttrandefrihet

En viktig fråga att lösa är den om tystnaden på våra arbetsplatser och rädslan för att föra fram kritik. Detta problem har en stor del i att människor blir stressade och pressade på sin arbetsplats. Jag framför i min motion om yttrandefrihet och medbestämmandelagen (2001/02:A224) att det bör läggas en proposition enligt departementspromemorian Ds:2001:9 om en ändring i medbestämmandelagen. Jag hänvisar härmed till denna motion.

En nationell kampanj mot ohälsa i arbetslivet

En nationell kampanj mot ohälsa i arbetslivet skulle kunna initieras, för idag finns kunskap från forskningen om orsakerna till ohälsan i arbetslivet och hur den skall förebyggas. Hur denna kunskap skall utnyttjas och nå arbetsplatserna är ett problem som måste lösas. Det är ju så att huvudansvaret för att skapa goda arbetsmiljöförhållanden ligger på arbetsgivarna, men en större samling med fler inblandade behövs för att förebygga ohälsan.

En vardagsmaktsutredning

En vardagsmaktsutredning skulle kunna tillsättas som ser till individernas behov av inflytande och de krav som ställs på individen och den bristande balansen här emellan. Den bristande balansen kan vara en viktig förklaring till den ökade ohälsan. En samlad analys, där alla samhällets och arbetslivets system granskas, behövs. Människor behöver större möjligheter att forma vardagen efter egna behov och önskemål.

Flera åtgärder och en gemensam kraftsamling behövs för att vi skall komma tillrätta med utbrändhet och ökad stress i arbetslivet.

Stockholm den 5 oktober 2001

Barbro Feltzing (mp)