Utgiftsområde 1, Rikets styrelse

Motion 2002/03:K367 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar med följande ändring i förhållande till regeringens förslag anslagen för år 2003 under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställning:

Anslag (tusental kronor)	Regeringens förslag	Anslagsförändring
46:3 Datainspektionen	29 954	-6 000
27:2 Presstödet	509 029	-75 000
90:5 Regeringskansliet m.m.	5 180 433	-410 000
Summa för utgiftsområdet	7 349 618	-491 000

Anslagen för Datainspektionen, Presstöd samt Regeringskansliet m.m.

Datainspektionen

Målen för Datainspektionen bör tydliggöras. Det är osäkert om myndigheten bedriver en ändamålsenlig verksamhet. I avvaktan på ett tydliggörande av målen kan besparingar göras genom effektiviseringar och utökad avgiftsfinansierad verksamhet.

Kristdemokraterna föreslår att anslagsramen för Datainspektionens verksamhet minskas med 6 miljoner kronor.

Presstödet

Kristdemokraterna anser att presstödet har haft stor betydelse för den publicistiska mångfalden, och det torde komma att ha betydelse även framöver. Medielandskapets snabba förändring kommer dock att leda till fortsatta strukturförändringar inom tidningsbranschen, och det är därför att förvänta att antalet stödtidningar successivt minskar. Kristdemokraterna är positiva till generösa regelförändringar för presstödet vilka underlättar rationaliseringar på området. Sådana åtgärder minskar på sikt presstödsberoendet.

Kristdemokraterna föreslår att anslagsramen för Presstödet minskas med 75 miljoner kronor.

Regeringskansliet

Efter sammanslagningen till en myndighet 1997 har Regeringskansliet och regeringen haft problem att tydligt visa på vilken den optimala dimensioneringen av Regeringskansliet är. Under en lång följd av år har anslagen till området ökat mycket kraftigt, delvis beroende på ordförandeskapet i EU under första halvåret 2001. Men enbart ordförandeskapet kan inte förklara den totala resursökningen. Regeringen hade inför vårpropositionen 2001 aviserat en noggrannare analys av Regeringskansliets dimensionering. Någon sådan analys har dock inte avlämnats. Nu påstår regeringen i budgetpropositionen att en sådan analys skall ske.

I budgetpropositionen för 2002 anförde regeringen att dimensioneringen av Regeringskansliet kontinuerligt behöver ses över och att det därtill ständigt måste prövas om arbetet i Regeringskansliet utförs på ett tillräckligt effektivt sätt och om Regeringskansliets egen resursanvändning är optimal.

Enligt vår mening är det viktigt att kunna redovisa produktivitet och resultat i förhållande till de stora anslagsposterna. Detta har inte skett på ett tillfredsställande sätt.

I ett remissvar från statsvetenskapliga institutionen vid Århus universitet på revisorernas granskning anförs att frågan om knappa resurser, hög arbetsbelastning, stress m.m. i Regeringskansliet snarare kan spegla en psykologisk eller en strategisk realitet än en objektiv sådan. Orsaken till detta verkar enligt institutionen finnas i det, i internationell jämförelse, unika svenska systemet med en mycket skarp gräns mellan departements- och myndighetsnivån. De svenska departementen är inte som i andra länder hybrider. Detta talar enligt institutionen för att de svenska departementen skulle kunna vara ganska små enheter som först och främst fungerar som sekretariat till ministrarna, vilket de också verkar vara i praktiken. Mot denna bakgrund anser institutionen att Regeringskansliets bemanning med 4.000 personer verkar vara mycket.

Relationen departement-myndighet (ämbetsverk) blir genom de successivt ökande resurserna kraftigt förskjuten till departementens förmån.

Utvecklingen och anpassningen av Regeringskansliet kan dessutom mycket väl ske genom organisationsförändringar och rationaliseringar utan de ytterligare resurser som tillförts. Förändrings- och förnyelsearbetet bör ha kostnadseffektivitet som mål. T.ex. borde den utvecklade informationstekniken leda till tidsbesparingar i de administrativa rutinerna.

Mot denna bakgrund är det befogat att minska Regeringskansliets resurser till en mer rimlig nivå. Kristdemokraterna föreslår att anslagsramen för Regeringskansliet m.m. minskas med 410 miljoner kronor.

Enligt det kristdemokratiska förslaget minskas ramen för hela utgiftsområde 1 Rikets styrelse med 491 miljoner kronor år 2003 jämfört med regeringens förslag.

Stockholm den 13 november 2002
Ingvar Svensson (kd)
Tuve Skånberg (kd)	Ragnwi Marcelind (kd)
Peter Althin (kd)	Yvonne Andersson (kd)
Ingemar Vänerlöv (kd)