Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Motion 2011/12:K384 av Peter Eriksson m.fl. (MP)

Sammanfattning

Miljöpartiet de gröna vill ha en effektiv och väl fungerande ledning av riket. En regering som prioriterar viktiga frågor, en effektiv tillsyn och granskning av myndigheternas verksamhet och en regional myndighetsorganisation som stödjer arbetet för en långsiktigt hållbar omställning. De nationella minoriteternas särställning ska värnas. Vi föreslår därför bland annat att anslaget till Regeringskansliet minskas med 300 miljoner kronor per år, att en ny nationell statlig tillsynsorganisation skapas, att stödet till kvinno- och mansjourerna utökas och permanentas samt att sametinget ges utökade resurser. Vi vill också att en ny nationell mediepolitik tas fram.

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696).

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en utredning om en ny mediepolitik i Sverige.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en ny modell för långsiktigt stabila ekonomiska förutsättningar för kvinno- och mansjourer.

4. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställning:

	Anslag	Anslagsförändring
		2012	2013	2014
3:1	Sametinget	+7	+7	+7
4:1	Regeringskansliet m.m.	–300	–300	–300
5:1	Länsstyrelserna m.m.	+125	+195	+240
6:2	Justitiekanslern	–1	–1	–1
6:3	Datainspektionen	–37,393	–37,393	–37,393
	Nya anslag
2:4	En ny nationell tillsynsorganisation	+10	+10	+10
	Summa	–196	–127	–83
	Specificering av anslagsförändringar
3:1	Sametinget; litteratur, politiskt stöd m.m.	+7	+7	+7
5:1	Överförs till UO4 Ny integritetsskyddsmyndighet	–1	–1	–1
5:1	Kvinnojourer	+10	+10	+10
5:1	Övergripande miljömålsarbete	+25	+45	+55
5:1	Giftfri miljö	+5	+5	+10
5:1	Hav i balans	+15	+45	+60
5:1	Levande sjöar och vattendrag	+5	+15	+25
5:1	Myllrande våtmarker	+5	+15	+20
5:1	Skogsskydd	+20	+20	+20
5:1	Djurskyddskontroller	+40	+40	+40
6:2	Överförs till UO4 Ny integritetsskyddsmyndighet	–1	–1	–1
6:3	Överförs till UO4 Ny integritetsskyddsmyndighet	–37,393	–37,393	–37,393

Ett smartare och effektivare regeringskansli för bättre styrning av landet

Regeringskansliets anslag har ökat från 5 493 miljoner kronor år 2006 till nu av regeringen föreslagna 6 251 miljoner kronor för år 2011. Detta är en ökning med nästan 15 procent under perioden. Samtidigt har antalet anställda minskat från 4 514 till 4471 (år 2010), antalet regeringsärenden minskat från 7 899 till 7 033 och de statliga utredningarna minskat från 118 till 107. Det som har ökat är bland annat antalet anställda på politikeravtalet (från 156 till 191) och exempelvis antalet diarieförda ärenden (från 85 335 till 105 158). Däremellan har Sverige varit ordförande i EU under ett halvår. Detta ensamt kan dock inte förklara den stora ökningen av anslaget, inte heller ökningen av anslagssparandet som vid 2010-års uppgång uppgick till över 800 miljoner kronor. Regeringen har inte kunnat förklara behovet av ett bibehållet anslag samtidigt som sparandet varit stort. Varken ärendemängden eller regeringens politiska agenda har kunnat förklara detta. Besparingar kan således ske utan neddragningar på utlandsmyndigheterna. Miljöpartiet vidhåller därför sitt inför höstbudgeten 2010 framförda förslag om en besparing på 300 miljoner kronor avseende anslaget för Regeringskansliet. Det är Miljöpartiets bedömning att besparingen kan ske utan att personal sägs upp, då det finns anslagssparande.

Ny integritetsskyddsmyndighet

Under utgiftsområde 4 förklarar Miljöpartiet närmare behovet av en ny integritetsskyddsmyndighet. Denna kommer bland annat omfatta Datainspektionen och delar av Justitiekanslerns och länsstyrelsernas arbete. De medel som kan anses motsvara dessa myndigheters integritetsskyddsarbete överförs därför till utgiftsområde 4.

Behov av en ny mediepolitik

Regeringen förslår i propositionen att koncessionsavgifterna för sändningstillstånd för kommersiell radio skall sänkas med 12 miljoner kronor för år 2012 utan att ange närmare skäl. Miljöpartiet tolkar situationen som sådan att det handlar om en radiomarknad som har stora ekonomiska problem och som nu regeringen avser stötta på olika sätt. Detta kan inte vara rätt sätt att skapa en mediepolitik för ett modernt Sverige. Tvärtom borde regeringen tala om hur den vill utveckla mediepolitiken och hur den vill underlätta befolkningens möjligheter att på likvärdiga villkor ta del av nyheter och information och att kommunicera med varandra, inom hela landet. Det handlar om att medieföretagen i Sverige i dag har helt andra förutsättningar för sin verksamhet än som fanns för några år sedan. Dagens konsumenter konsumerar nyheter och information på ett helt annat sätt än de gjorde för tio eller tjugo år sedan. Mot den bakgrunden anser Miljöpartiet att regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen ska avslås och att i stället en utredning bör tillsättas som förutsättningslöst ser över förutsättningar för och behov av olika sorters medier inom hela landet och för hela landets befolkning. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

En ny nationell tillsynsorganisation

Den offentliga organisationen för tillsyn över den offentligdrivna verksamheten är splittrad såväl vad avser hur den utförs som av vem och hur den finansieras. För viss verksamhet saknas tillsyn, och det enda ordinarie tillsynsorganet är Justitiekanslern. Det handlar exempelvis om Kriminalvården och Migrationsverkets verksamheter. Detta medför att kontrollen över verksamhetens effektivitet och rätta utförande riskerar att brista och att enskildas förtroende för samhället minskar. Till detta kommer att Riksdagens ombudsmän – som är ett extraordinärt tillsynsorgan under riksdagen – under en lång period av år kommit att få en allt mer ansträngd ärendesituation, som riksdagen senast sökt underlätta genom ökade delegationsmöjligheter. Det är dock klart för Miljöpartiet att JO allt mer kommit att få en roll som ordinärt tillsynsorgan för verksamhetsområden där normal tillsyn inte finns eller är välkänd. Även inom andra områden finns behov av en översyn av tillsynsverksamheten (jfr Tillsynsutredningens förslag i SOU 2004:100 Tillsyn. Förslag om en tydligare och effektivare tillsyn). Ett genomförande av en enhetlig tillsynsorganisation som medför att all offentlig verksamhet bedrivs under effektiv tillsyn kommer att dels leda till en kvalitativt förbättrad verksamhet, dels minska belastningen hos JO och Justitiekanslern.

Ett införande av en utökad mer enhetlig tillsynsorganisation behöver inte medföra utökade kostnader för det allmänna. Tillsyn finansieras delvis med skatt, delvis med avgifter. Ett införande av en ny tillsynsorganisation bedöms dock i sig övergångsvis medföra ökade kostnader om maximalt 10 miljoner kronor per år.

Länsstyrelserna

Den statliga verksamheten på regional nivå genom länsstyrelserna har allt sämre förutsättningar för sitt arbete inom naturvård och miljöskydd, särskilt med miljömålsarbetet, men även för djurskydd. Den borgerliga regeringen har under sina år vid makten minskat anslaget för denna verksamhet. Det finns därutöver behov av ett stärkt statligt arbete med bostadsutveckling såväl i tillväxtområden som i områden med svagare utveckling. Samtidigt kommer det inom kort att finnas stora behov av nyanställningar av personal. Länsstyrelsernas anslag förslås därför utökas med 125 miljoner kronor år 2012 och därefter 195 miljoner kronor för 2013 och 240 miljoner kronor för 2014. Av dessa medel föreslås för år 2012 ett belopp om 10 miljoner kronor gå till kvinnor- och mansjourer, 25 miljoner kronor till övergripande miljömålsarbete, 5 miljoner kronor till giftfri miljö, 15 miljoner kronor till hav i balans, 5 miljoner kronor till levande sjöar och vattendrag, 5 miljoner kronor till myllrande våtmarker, 20 miljoner kronor till skogsskydd samt 40 miljoner kronor till ökade och bättre djurskyddskontroller. Flera av dessa anslag föreslås ökas både 2013 och 2014, se tabellen.

5:1	Överförs till UO4 Ny integritetsskyddsmyndighet	-0,5	-0,5	-0,5
5:1	Kvinnojourer	+10	+10	+10
5:1	Övergripande miljömålsarbete	+25	+45	+55
5:1	Giftfri miljö	+5	+5	+10
5:1	Hav i balans	+15	+45	+60
5:1	Levande sjöar och vattendrag	+5	+15	+25
5:1	Myllrande våtmarker	+5	+15	+20
5:1	Skogsskydd	+20	+20	+20
5:1	Djurskyddskontroller	+40	+40	+40

Kvinno- och mansjourer

Kvinno- och mansjourerna kan i dag få bidrag från länsstyrelser och kommuner, men detta är kortsiktigt och saknar långsiktighet. Bidragen ges på årsbasis. Detta medför att jourernas verksamhet inte kan planeras med någon rimlig visshet. Det statliga stödet är dessutom för litet, då den kommunala medfinansieringen inte alltid ges. Mot denna bakgrund måste stödet utökas. Miljöpartiet anser att en ökning med 10 miljoner kronor är tillräcklig och att satsningen bör permanentas. Riksdagen bör ge regeringen till känna att förutsättningarna för stödet till jourverksamheten måste ändras, så att verksamheten ges en långsiktigt stabil ekonomisk situation.

Satsningar på den nationella samepolitiken

Den samiska kulturen i Sverige är hotad och Sametinget saknar resurser för dess värnande. Detta kan enligt oss ske bland annat genom att Sametinget erhåller ökat stöd för politiskt arbete, för biblioteksverksamhet och för utvecklande av samisk litteratur och kulturhistoria, tillsammans med befintliga museer. Det är rimligt att Sametinget får utökade resurser för att kunna fullgöra sitt uppdrag, vilket medför behov av utbyggd intern organisation med utskott m.m., anställning av politiska sekreterare och dylikt. En utökning av anslaget med 7 miljoner kronor bedöms enligt myndighetens eget budgetunderlag tillfyllest, vilket även inkluderar en viss höjning av partibidraget och en förstärkning av den samiska biblioteksverksamheten.

Stockholm den 4 oktober 2011
Peter Eriksson (MP)
Jabar Amin (MP)	Valter Mutt (MP)