Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Motion 2001/02:Fi287 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar att för budgetåret 2002 anvisa anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning med följande förändringar i förhållande till regeringens förslag i enlighet med vad som anförs i motionen.

Anslag, tusental kronor	Regeringens förslag	Anslagsförändring
1:6 SCB	394 439	-50 000
1:7 FoB	78 000	-78 000
1:9 NoU	7 443	-3 722
1:10 Statens kvalitets- och kompetensråd	12 057	-6 029
90:1 RR	27 122	-4 000
Summa		-141 751

2 Politikområden

Politikområde Effektiv statsförvaltning skall bidra till att hela statsförvaltningen bedrivs effektivt och uppfyller högt ställda krav på rättssäkerhet. Ett tiotal stabs- och servicemyndigheter är närmast berörda. Det är Riksrevisionsverket, Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Kammarkollegiet, Statistiska centralbyrån, Statens kvalitets- och kompetensråd, Konjunkturinstitutet, Statens Fastighetsverk samt vissa nämnder. I området ingår också Arbetsgivarverket.

Politikområdet omsluter totalt cirka 8,3 miljarder kronor i anslag, varav cirka 90 procent utgörs av transfereringar i form av statliga tjänstepensioner. Resterande cirka 870 miljoner kronor är i huvudsak förvaltningsanslag till olika myndigheter. Förvaltningskostnaderna finansieras till övervägande del, 89 procent, med inomstatliga avgiftsintäkter, bidrag och finansiella intäkter. I delområdena ekonomisk styrning, arbetsgivarfrågor och fastighetsförvaltning dominerar avgiftsfinansiering. Statistikverksamheten finansieras till hälften med anslag och till hälften med avgifter. Av investeringar på cirka 1,6 miljarder kronor är cirka 98 procent koncentrerade till fastighetssektorn.

Politikområde Finansiella system och tillsyn omfattar frågor om reglering och tillsyn av finansmarknader, internationellt finansiellt samarbete, tillsyn och kontroll av spelmarknaden samt särskilda finansierings- och garantiåtaganden m.m. Målet för verksamheten är bl.a. att det finansiella systemet och tillsynen skall vara effektiv och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd.

3 Anslagen – effektiv statsförvaltning 

3.1 Riksrevisionsverket (RRV)

Riksrevisionsverket är central myndighet för statlig revision. Fr.o.m. 2003 kommer det enligt riksdagens beslut att bildas en ny oberoende och grundlagsfäst myndighet med ansvar för den statliga redovisnings- och effektivitetsrevisionen. Det innebär en sammanslagning av nuvarande granskningsresurser, dvs. RRV och Riksdagens revisorer, vilket kommer att innebära samordningsfördelar. Av den anledningen föreslår vi en successiv besparing som av tekniska skäl kommer att redovisas under anslaget 90:1 Riksdagens revisorer.

3.2 Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån ansvarar för den sektorövergripande officiella statistiken och samordnar det statistiska systemet. Målet med verksamheten är lättillgänglig statistik som är aktuell och jämförbar. Verksamheten omsluter 790 000 000 kronor varav cirka hälften är avgiftsfinansierat. I samband med behandlingen av betänkandet om en ny statistiklagstiftning har vi ifrågasatt omfattningen av vad som skall ingå i begreppet offentlig statistik. Vi konstaterar att de ständigt höjda anslagen till detta område fortsätter att öka. Vi anser att SCB:s uppgifter bör begränsas. För att säkerställa efterfrågan är det därför rimligt att eftersträva en ökad grad av avgiftsfinansiering. Anslaget minskas år 2002 med 50 miljoner kronor, 2003 med 55 miljoner kronor och 2004 med 60 miljoner kronor.

3.3 Folk- och bostadsstatistik

Regeringen avser att genomföra en registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2005. Vid utgången av år 2000 uppgick reservationen på anslaget till drygt 184 miljoner kronor. Vi föreslår liksom tidigare en mindre omfattande kartläggning som uppfyller grundläggande behov av uppgifter för samhällsplaneringen och internationellt ställda krav. Vi avvisar liksom tidigare genomförandet av en registerbaserad FoB och anser därför att anslaget bör utgå. Anslaget minskas år 2002 med 78 miljoner kronor, 2003 med 12 miljoner kronor.

3.4 Nämnden för offentlig upphandling (NOU)

Nämnden för offentlig upphandling skall verka för att offentlig upphandling sker affärsmässigt, effektivt och lagenligt. Sedan 1998 är NOU föremål för översyn och regeringen avvaktar fortfarande med konkret ställningstagande. Det har genom åren visat sig att NOU haft svårt att prioritera tillsynsverksamheten. Vi anser att NOU bör sammanföras med Konkurrensverket och ombildas till en ny myndighet, Konkurrens- och upphandlingsverket, som med större kraft och effektivitet kan utöva en tillfredsställande tillsynsverksamhet. Besparingar möjliggörs genom de samordningsfördelar som uppnås. Anslaget minskas år 2002 med 3,7 miljoner kronor, 2003 med 7,6 miljoner kronor och 2004 med 7,7 miljoner kronor.

3.5 Statens kvalitets- och kompetensråd

Statens kvalitets- och kompetensråd har enligt regeringen bidragit till att stimulera systematiskt kvalitetsarbete inom statsförvaltningen. Vi anser emellertid att respektive myndighet bör tillse att kvalitets- och kompetensförsörjningen upprätthålls. Vi föreslår därför att rådet avvecklas. Anslaget minskas år 2002 med 6,0 miljoner kronor, 2003 med 12,3 miljoner kronor och 2004 med 12,5 miljoner kronor.

3.6 Riksdagens revisorer (RR)

Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska statlig verksamhet. Den avser främst effektivitetsrevision. Fr.o.m. 2003 bildas den nya fristående revisionsmyndigheten. En successiv avtrappning av anslaget till Riksdagens revisorer motiveras av de samordningsfördelar som uppnås genom den nya organisationen. Anslaget minskas år 2002 med 4,0 miljoner kronor, 2003 med 10,0 miljoner kronor och 2004 med 14,0 miljoner kronor.

Stockholm den 5 oktober 2001
Gunnar Hökmark (m)
Lennart Hedquist (m)	Anna Åkerhielm (m)
Gunnar Axén (m)	Carl-Axel Johansson (m)
Catharina Hagen (m)	Per Bill (m)
Carl Erik Hedlund (m)	Margit Gennser (m)
Lars Tobisson (m)