Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Motion 2001/02:T454 av Per-Richard Molén m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 22 Kommunikationer för budgetåret 2002 24 923 615 000 kr.

2. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 22 politikområde 36:1 Vägverket: Administration för budgetåret 2002 969 923 000 kr.

3. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 22 politikområde 36:2 Väghållning och statsbidrag för budgetåret 2002 2 000 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår, således 15 370 143 000 kr.

4. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 22 politikområde 36:3 Banverket: Administration för budgetåret 2002 700 490 000 kr.

5. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 22 politikområde 36:7 Ersättning till fritidsbåtsändamål för budgetåret 2002 41 000 000 kr.

6. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som i motionen anförs om avveckling av politikområde 36:8 Bidrag till sjöfarten.

7. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 22 politikområde 36:8 Bidrag till sjöfarten för budgetåret 2002 0 kr.

8. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 22 politikområde 36:10 Rederinämnden: Administration för budgetåret 2002 0 kr.

9. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 22 politikområde 36:13 Rikstrafiken: Trafikupphandling för budgetåret 2002 686 000 000 kr.

10. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 22 politikområde 37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter för budgetåret 2002 12 664 000 kr.

11. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 22 politikområde 37:3 Ersättning till Posten AB för grundläggande kassaservice för budgetåret 2002 0 kr.

12. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät.

Inledning

I övriga kommittémotioner har vi redovisat vår syn på de principer som vi anser skall gälla för den långsiktiga trafikpolitiken. I denna motion återkommer vi med de förslag som berör anslagsyrkanden. Våra utgångspunkter grundas i hur en effektiv infrastruktur skall vara utformad samt om behovet av att genom sänkta statsutgifter och sänkta skatter åstadkomma bättre förutsättningar för företagande, tillväxt och nya jobb. Staten har ett ansvar för den gemensamma infrastrukturen och skyddet för liv, hälsa och miljö. Det skall finnas en tydlig koppling mellan nyttjande och finansiering av infrastrukturen, och det bör råda konkurrensneutralitet inom och mellan de olika trafikslagen. Statliga företag och affärsdrivande verk skall bolagiseras, konkurrensutsättas och privatiseras.

Förslag till utgiftsområde 22

I tabellen nedan återfinns ett sammandrag av våra förslag. Endast de anslag som berörs finns med och endast dessa kommenteras:

Tabell 1:

36:1 Vägverket: Administration

Vi föreslår en minskning av anslaget, jämfört med regeringens budgetproposition, med 60 miljoner kronor. Det arbete som startat inom Vägverket, med krav på ökade rationaliseringar, bör med kraft fullföljas.

36:2 Vägverket: Väghållning och statsbidrag

Vi föreslår en ökning av anslaget, jämfört med regeringens budgetproposition, med 2 miljarder kronor 2002. Det innebär ökade resurser till vägutbyggnad samt möjliggör åtgärder i syfte att minska antalet dödade i trafiken. En ökning av anslagen till det enskilda vägnätet ger landsbygdsboende förbättrade kommunikationsmöjligheter och ökad trygghet i vardagen.

36:3 Banverket: Administration

Vi föreslår en minskning av anslaget, jämfört med regeringens budgetproposition, med 40 miljoner kronor. En effektivisering och besparing bör ske genom att hela Banverkets produktion upphandlas. Banverkets konkurrensutsatta verksamheter skall bolagiseras för att verkets olika roller skall kunna tydliggöras.

36:6 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.

Vi föreslår en minskning av anslaget, jämfört med regeringens budgetproposition, med 30 miljoner kronor. Anslaget är egentligen en restpost i Sjöfartsverkets verksamhet och har bara i ringa mån koppling till fritidsbåtar. Sjöfartsverkets kostnader bör generellt kunna minskas genom fortsatt rationalisering och en förändrad organisation, inte minst inom sjöräddningsverksamheten.

36:8 Bidrag till sjöfarten

Vi föreslår en minskning av anslaget, jämfört med regeringens budgetproposition, med 215 miljoner kronor. Enligt regeringens förslag skall sjöfartsstödet fortsättningsvis betalas via budgetens inkomstsida. Enligt vår uppfattning bör avvecklingen av det nu gällande anslaget kunna genomföras snabbare och någon ny medelsanvisning för nästa år ej behövas.

36:10 Rederinämnden

Vi föreslår en minskning av anslaget i förhållande till regeringens budgetproposition med 2,5 miljoner kronor. Det är vår uppfattning att statligt företagsstöd till svenska rederier inte skall utgå. Rederinämnden blir därigenom överflödig.

36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling

Vi föreslår en minskning av anslaget, jämfört med regeringens budgetproposition, med 100 miljoner kronor. Genom en effektiv upphandlingsorganisation och ett ökat samarbete med trafikhuvudmännen bör en rimlig trafikstandard kunna erhållas, även med det av oss föreslagna lägre beloppet. Andra trafiklösningar än tågtrafik bör också kunna prövas.

37:3 Ersättning till Posten AB för rikstäckande kassaservice

I propositionen föreslås att ersättningen till Posten AB för grundläggande kassaservice fördubblas till 400 miljoner kronor.

Att Posten numera har ombildats till ett aktiebolag, och därmed verkar under andra förutsättningar, har uppenbarligen inte uppmärksammats av departementet. Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen är statens frihet att lämna statliga bidrag till olika självständiga företag kraftigt begränsad.

För att klarlägga Postens ansvar måste regeringen definiera vilka uppgifter som hör till kärnverksamheten. Riksdagens krav att tillhandahålla kassaservice är rimlig, men lösningarna kan vara olika beroende på lokalisering och efterfrågan.

Genom förändrade tekniska förutsättningar har de postala verksamheterna mer än halverats sedan 1989 och efterfrågeminskningen fortsätter med mellan tio till femton procent årligen. Sedan många år har Posten strävat efter en anpassning av kontorsnätet som motsvarar behovet och även genomfört mindre lyckade försöka att diversifiera kassakontorens produktutbud.

Anpassningen av kassaservicen har inneburit att Posten sedan länge arbetat med olika lösningar för kontorsdriften. Post i butik och utökad lantbrevbäring är exempel på detta. Lantbrevbäring är en landsbygdens livsnerv och skall bibehållas, men kan liksom övriga posttjänster efter upphandling i konkurrens mycket väl utföras av entrepenörer.

I och med bolagsbildningen måste dock arbetet intensifieras. En ny organisation för kontorsnätet beslutades därför under förra året av Posten AB.

Ett olyckligt uttalande av näringsministern uppfattades av Posten AB som ett förbud från ägaren att genomföra den tänkta organisationsförändringen. Därmed kom Posten AB i ett tvångsläge. Det påbörjade arbetet fick delvis avbrytas med stora kostnader som följd.

Ett anslag för att täcka beräknade förluster för kassatjänsten infördes för flera år sedan. Dåvarande Postverket redovisade dock aldrig några beräkningar av hur stor denna förlust var, inte heller har man någonsin redovisat hur de från staten erhållna medlen disponerats. Beloppet om 200 miljoner kronor, som utgått under många år, verkar istället ha varit en lagom stor summa för att förbättra resultaträkningen.

Riksdagen förutsätts nu inrätta ett nytt monopol för kassaservice, en tjänst som inte finns definierad i lag och som möjligen kan komma att fastställas i en senare proposition. Gemenskapsrätten har långt större krav på regler för statlig upphandling, och något nytt monopol för kassatjänst finns inte i unionen. Förslaget strider också helt klart mot de regler som gäller i lagen om statlig upphandling (1992:1528).

Möjligheten att tillhandahålla begränsad kassatjänst på mindre orter finns även hos andra aktörer än Posten AB. Ett grundläggande krav måste därför vara att kraven på kassaservice definieras till omfång och innehåll, att korrekta anbudshandlingar upprättas och att upphandling av tjänsten sker med iakttagande av de regler som gäller för offentlig upphandling enligt svensk lag och gemenskapsrätten.

Vi avvisar regeringens anslag på 400 miljoner kronor för ersättning till Posten AB för rikstäckande betalningsservice.

Banavgifter

Redan i dag täcker staten en stor del av kostnaderna för underhåll av järnvägen med budgetmedel. Enligt fjolårets budgetproposition täcks varje år under treårsperioden 1999–2001 endast en fjärdedel av kostnaderna för banhållningen med banavgifter. Så långt det är möjligt skall de olika trafikslagens kostnader bäras av den egna verksamheten. Därför bör, enligt vår mening, drifts- och underhållskostnaderna på järnvägsområdet långsiktigt huvudsakligen täckas av trafikavgifter. Regeringen bör därför återkomma med förslag som uppfyller dessa krav.

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät

Regeringen föreslår en förlängning av lagen i fråga från den 31 december 2004 till den 31 december 2005.

Vi avvisar nu liksom tidigare förslaget till kreditering av kommunernas skattekonto, vad gäller avdrag för bredbandsutbyggnad, och därmed avvisar vi också förslaget till prolongering av lagen. Marknaden klarar av att bygga ut bredbandsnäten i kommunerna utan stöd. Vi avvisar även tekniken med skatteavdraget eftersom det är ett sätt att komma undan utgiftstaket. Vi avvisar i princip även förslaget om skatteavdrag för företag och fastighetsägare. Verksamheter som förs i rörelseform kan redan idag göra avdrag för sina kostnader. Vi kan däremot tänka oss en avdragsrätt för installationer hos enskilda personer. De saknar möjligheten att dra av sina kostnader, och stödet kommer att leda till ökad uppkopplingstäthet.

Stockholm den 3 oktober 2001
Per-Richard Molén (m)
Tom Heyman (m)	Lars Björkman (m)
Birgitta Wistrand (m)	Jan-Evert Rådhström (m)
Lars Elinderson (m)	Jeppe Johnsson (m)
Elizabeth Nyström (m)	Per Westerberg (m)
Fredrik Reinfeldt (m)	Karin Enström (m)