Utiftsområde 4 Rättsväsendet

Motion 2004/05:Ju498 av Johan Linander m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt uppställning:

Anslag (tkr)	Regeringens förslag	Anslagsförändring
4:1 Polisorganisationen	14 960 135	425 000
4:3 Åklagarorganisationen	848 935	25 000
4:4 Ekobrottsmyndigheten	342 198	-25 000
4:5 Domstolsväsendet m.m.	4 046 980	100 000
4:6 Kriminalvården	4 990 693	75 000
4:16 Tullverket	0	1 398 000
Summa för utgiftsområdet	25 188 941	1 998 000

Anslagsberäkning

Det är glädjande att regeringen nu i budgetpropositionen har anslagit mer pengar till rättsväsendet än tidigare, men satsningen är för liten och kommer för sent. Vi behöver fler poliser i Sverige. Antalet anställda poliser har minskat under 90-talets andra del samtidigt som antalet brott har ökat och brottsligheten förråats. En rimlig målsättning som snarast möjligt bör förverkligas är att antalet poliser stiger till 20 000 från dagens 16 200 (31/12 2003). Under de närmaste åren kommer särskilt många poliser att gå i pension, vilket ställer krav påännu större medeltillskott. Det som här föreslås om ett tillskott på 425 miljoner kronor över regeringens budgetförslag ger bättre förutsättningar för tillväxt i poliskåren och avklarande av dess uppgifter. Det behövs även fler närpoliser, vilket skulle möjliggöra att polisens arbete i högre grad kan utformas efter lokala behov och förutsättningar. För att öka antalet poliser krävs att kapaciteten vid polisutbildningarna i Stockholm, Umeå och Växjö utnyttjas maximalt. Det bör även inrättas ytterligare en polishögskola i närheten av någon befintlig högskola eller något av universiteten. Anslaget 4:1 Polisorganisationen bör följaktligen ökas med 425 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Åklagarväsendet måste ytterligare utvecklas. Det behövs fler åklagare med specialistkompetens. Det är dags att prioritera miljöbrotten högre varför extra medel bör anslås till miljöåklagare som i dagsläget har en oerhört hög arbetsbelastning. För att lagföringsprocessen skall fungera måste vi ha en stark åklagarorganisation. Åklagarväsendet bör medverka i polisens kompetens- och verksamhetsutveckling för att säkerställa en effektiv och snabb brottsutredningsverksamhet med högt ställda krav på rättssäkerhet och kvalitet. Brott måste betydligt oftare leda till lagföring än vad som är fallet idag.

Anslag 4:3 Åklagarorganisationen bör följaktligen ökas med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Ekobrottsmyndigheten tillskapades för att regeringen skulle visa handlingskraft i kampen mot ekonomisk brottslighet. Det är viktigt att ekobrottsarbetet inriktas på fungerande och resurseffektiva insatser. Det är tveksamt om en särskild myndighet för ekobrott verkligen är nödvändig. Risken med många och små myndigheter är, förutom en snabbväxande byråkrati, att helhetsgrepp och egna prioriteringar blir en omöjlighet. Anslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten minskas därför med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Kriminalvården skall verka för att minska återfallsbrottsligheten och öka människors trygghet i samhället. För att kunna realisera detta måste intagna ges de förutsättningar som krävs för att efter verkställighetsperioden kunna leva ett laglydigt liv. Att kriminalvården inte haft tillräckliga resurser har lett till att man idag tampas med problem som överbelagda anstalter och otillräcklig personalstyrka. Detta leder i sin tur till att personalen tvingas använda mer av sin tid till säkerhetsarbete och mindre tid till positiva åtgärder som rehabiliterings- och programarbete. Utbildning, arbetsträning och social färdighetsträning måste av den orsaken erbjudas de intagna i större omfattning än som sker idag. Att behandlings- och rehabiliteringsinstanserna för psykiskt sjuka, sexualförbrytare och drogmissbrukare ständigt förbättras är av utomordentlig vikt. De med svåra psykiska störningar måste kunna placeras i specialenheter där de kan få lika bra psykiatrisk vård som det ges på rättspsykiatriska kliniker. Många psykiskt störda döms till fängelse eftersom de inte har en sådan allvarlig psykisk störning att de ska dömas till rättspsykiatrisk vård. Detta får inte betyda att de inte får den vård som de verkligen behöver. Vidare är det nödvändigt med mindre enheter och ett utökat antal platser i häkten och anstalter. Det är mycket viktigt för tryggheten hos allmänheten att slutna anstalter är rymningssäkra. Centerpartiet anser att man bör ge landets tre högst säkerhetsklassade fängelser, Kumla, Hall och Tidaholm, de ytterligare säkerhetsåtgärder som krävs för att uppnåönskad säkerhetsnivå på de berörda anstalterna. Anslaget 4:6 Kriminalvården bör följaktligen ökas med 75 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Riksdagen har tydligt begärt av regeringen att lägga ned Utlänningsnämnden och flytta dess ärenden till domstolsväsendet. Att utlänningsärenden hanteras i ett domstolsförfarande resulterar i rättssäkra prövningar samt möjlighet att överklaga förvaltningsdomstolens beslut. Initialt satsar Centerpartiet 100 miljoner kronor för att överföra Utlänningsnämnden till domstolsväsendet. Detta anslag presenteras ovan under posten 4:5 Domstolsväsendet m.m.

Tullväsendets historiska uppgift har främst varit att kontrollera och tullbelägga importvaror. Idag är istället jakten på narkotika och andra smuggelvaror samt bekämpning av ekonomisk brottslighet tullens viktigaste uppgifter. Tullväsendet sorterar idag under Finansdepartementet och riksdagens skatteutskott. Med anledning av de förändringar som skett i Tullverkets verksamhet bör Tullverket istället sortera under Justitiedepartementet och riksdagens justitieutskott. En nödvändig nära samverkan med de andra brottsbekämpande myndigheterna skulle underlättas av en sådan ordning. Tullverksamheten har av denna anledning flyttats från utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd till utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

För att tullen skall ges möjlighet att nå sin fulla potential behövs ökade resurser samt ökade befogenheter. Tullen bör ha befogenhet att ingripa mot smuggling över hela Sveriges yta och inte bara vid gränsen, såsom fallet är idag. Ett system med möjlighet till tullkontroll i hela Sverige skulle medföra en smidigare gränspassage för det legala handelsflödet. Tullen bör även ha rätt att begära legitimation vid tullkontroll för att kunna effektivisera tullens arbete och förhindra människohandel. Tullen måste vidare ges möjlighet att kontrollera trafik som lämnar landet när det finns anledning att misstänka att det är fråga om utförsel av smuggelgods.

Anslaget 4:16 Tullverket bör följaktligen ökas med 43 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Stockholm den 3 oktober 2004
Johan Linander (c)
Viviann Gerdin (c)	Eskil Erlandsson (c)
Kerstin Lundgren (c)	Agne Hansson (c)
Claes Västerteg (c)	Jan Andersson (c)