Utgiftsområdena 19, 21, 24

Motion 2003/04:N389 av Mikael Odenberg m.fl. (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 19 anslag 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder 964 835 000 kr.

2. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 21 anslag 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader 139 252 000 kr.

3. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 21 anslag 35:2 Insatser för effektivare energianvändning 0 kr.

4. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 21 anslag 35:3 Teknikupphandling och marknadsintroduktion 0 kr.

5. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 21 anslag 35:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft 0 kr.

6. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 21 anslag 35:6 Energiteknikstöd

7. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 21 anslag 35:7 Introduktion av ny energiteknik 140 147 000 kr.

8. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag 38:2 Näringslivsutveckling m.m. 195 562 000 kr.

9. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag 38:31 Mätning av företagens administrativa börda 5 000 000 kr att förvaltas av Institutet för tillväxtpolitiska studier.

10. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag 38:16 Konkurrensverket 87 510 000 kr.

11. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag 38:17 Konkurrensforskning 7 581 000 kr.

12. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag 38:20 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 0 kr.

13. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag 40:2 Konsumentverket 84 464 000 kr.

14. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag 40:5 Åtgärder på konsumentområdet 9 612 500 kr.

15. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag 40:6 Bidrag till miljömärkning av produkter 2 200 000 kr.

2 Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

Budgetpropositionen visar att regeringen håller fast vid en föråldrad regionalpolitik. Såväl forskning som praktisk erfarenhet visar att traditionell regionalpolitik inte leder till regional utveckling. Utträngningseffekten av regionalpolitiska insatser gör att nettoeffekten på sysselsättning och investeringar blir tämligen ringa, eller ibland t.o.m. negativ, på några års sikt.

Målet för regionalpolitiken bör vara att skapa förutsättningar för olika regioners och människors möjligheter till utveckling. Genom att bland annat förbättra och bygga ut vägnätet och IT-infrastrukturen, sänka socialavgifter och drivmedelsskatter samt i övrigt förbättra villkoren för företagande vill Moderata samlingspartiet lägga grunden för tillväxt i hela Sverige. Samtidigt sker transfereringar inom ramen för EU, vilka i största möjliga mån ska komma svenska regioner till godo.

Inom utgiftsområdet prioriterar vi dels de insatser som är av betydelse för människor som bor i glesbygd – det gäller främst stöd till kommersiell service – dels insatser som öppnar nya marknader för företag – det gäller t.ex. transportstödet – dels medfinansiering till projekt inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik. Besparingar inom anslag 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder bör främst göras inom områden som fungerar som rena driftsstöd, utan att skapa förutsättningar för långsiktig regional tillväxt.

Viktigare än regionalpolitiken är att lagar och regler ses över. Många lagar och regler, t.ex. inom miljöbalken och plan- och bygglagen, gäller likformigt över hela landet, trots att förhållandena i glesbygd avviker kraftigt från förhållandena i våra storstäder. En mer flexibel ordning skulle bidra till regional utveckling.

År 2002 infördes utvidgade särskilda avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter för arbete som utförs vid ett fast driftställe i stödområde A. Problemet är att möjligheterna till avgiftsnedsättning inte gäller för många av näringsidkarna inom jordbruks-, fiske- och transportsektorn.

Vi anser att denna form av regionalpolitik är att föredra framför konventionell stödpolitik. Sänkta skatter och avgifter för alla företag behövs därutöver. Vi ser därför sänkta socialavgifter i stödområde A som ett första steg på vägen.

Fler företag i stödområde A bör nu få möjlighet till nedsättning av socialavgifterna. Enligt vår bedömning kan en sådan utökning av avdraget rymmas inom ramen för s.k. försumbart stöd och skulle då vara förenligt med EG:s statsstödsregler.

3 Utgiftsområde 21 Energi

Sverige har inte råd med att driva bort ännu fler arbetstillfällen på grund av en kortsiktig energipolitik. Det vi generellt behöver är i stället ett rejält förbättrat näringsklimat så att riktiga jobb kan skapas i hela Sverige.

Energipolitikens mål ska vara att främja en säker och konkurrenskraftig el- och energiförsörjning i hela Sverige. All energiproduktion ska klara högt ställda miljö- och säkerhetskrav i enlighet med den generella miljöpolitiken.

Regeringen avser att stänga samtliga svenska kärnkraftverk, vilka i dag står för motsvarande ungefär halva Sveriges elproduktion. Det är en mycket dålig energipolitik att stänga miljövänlig och säker elproduktion i Sverige.

Följden av en fortsatt avveckling av kärnkraften blir med säkerhet höjda elpriser och sämre försörjningstrygghet. Det svenska näringsklimatet har redan i grunden allvarliga brister. Detta märks inte minst genom att alltfler industriföretag lägger ned verksamheten i Sverige och flyttar den till andra länder. I takt med att osäkerheten om elförsörjningen ökar och med stigande elpriser förvandlas den tidigare fördelen av relativt låga elpriser till ytterligare en kostnadsnackdel. Det är självklart att näringsklimatet då ytterligare försämras, särskilt för de traditionella basindustrierna.

Inom utgiftsområdet föreslår Moderaterna en besparing i förhållande till regeringen motsvarande drygt en femtedel av anslaget under 2004, och ytterligare neddragningar under de två kommande åren. Huvudskälet till detta är att Moderaterna anser att det inte är statens uppgift att ge självständiga företag bidrag till teknikbyten eller marknadsföring av sina produkter. Denna typ av bidrag bör därför fasas ut. Statens insatser koncentreras istället till rena forskningsinsatser.

Energimyndigheten har bland annat som uppgift att administrera det energipolitiska programmet för omställning och utveckling av energisektorn. Vi föreslår neddragningar av anslagen kopplade till omställningsprogrammet. Som en följd av dessa neddragningar minskar energimyndighetens administrativa kostnader. Vi föreslår därför att anslaget 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader minskas.

Anslaget 35:2 Insatser för effektivare energianvändning avser bland annat bidrag för kommunal energirådgivning, utbildning av och information till energirådgivare samt stöd till regionala energikontor. Vi anser inte att det finns tillräckliga skäl att använda statliga medel för dessa ändamål och motsätter oss därför anslaget.

Anslaget 35:3 Teknikupphandling och marknadsintroduktion avser bland annat bidrag till teknikupphandling för att utveckla och introducera ny energieffektiv teknik på marknaden samt kompletterande stöd till marknadsintroduktion av energieffektiv teknik. Vi anser inte att det finns tillräckliga skäl att använda statliga medel för dessa ändamål och motsätter oss därför anslaget.

Anslaget 35:4 Stöd till marknadsintroduktion av vindkraft är tänkt att användas till bidrag rörande teknikutveckling och marknadsintroduktion av storskaliga vindkraftstillämpningar. Vi anser inte att det finns tillräckliga skäl att använda statliga medel för dessa ändamål och motsätter oss därför anslaget.

Moderaterna anser att det inte är statens uppgift att ge självständiga företag bidrag till teknikbyten eller marknadsföring av sina produkter. Denna typ av bidrag bör därför fasas ut. Statens insatser koncentreras istället till rena forskningsinsatser. Anslaget 35:6 Energiteknikstöd och anslaget 35:7 Introduktion av ny energiteknik bör därför minskas.

För en mer utförlig beskrivning av den moderata energipolitiken hänvisas till vår kommittémotion 2003/04:N342 Energipolitik.

4 Utgiftsområde 24 Näringsliv

Det krävs en rad förändringar för att Sverige ska bli ett land som bättre än andra attraherar och stimulerar företagande. Det handlar bland annat om en ny och förenklad företagsform, avvecklade etableringshinder för småföretagare, regelförenklingar utan dröjsmål, ökad rättssäkerhet, en företagarvänligare miljöbalk, en öppen och rörlig arbetsmarknad, bättre konkurrensvillkor, slopad överbeskattning av företagande och investeringar, förbättrad etableringsfrihet och upphandling, trygghet för företagare, avpolitiserad energiförsörjning och en modern infrastruktur.

De prioriteringar som görs under utgiftsområde 24 Näringsliv bidrar, enligt Moderaterna, i mycket ringa utsträckning till ett förbättrat företagsklimat. Vi finner därför att en rad förändringar är angelägna.

För att Sverige ska få ett bättre företagsklimat måste konkurrenssituationen bli hälsosammare, avregleringsarbetet prioriteras, arbetsmarknads- och företagslagarna reformeras, skatterna sänkas och utbildningssituationen förbättras.

Anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. får använda till näringslivsfrämjande åtgärder, vilket i praktiken bland annat innebär subventioner som snedvrider konkurrensen och förhindrar nyskapande och utveckling. Vi anser därför att budgetutrymmet för sådana åtgärder måste minska.

Många kvinnor arbetar inom offentlig sektor med verksamheter som stat, landsting och kommuner har monopol på, varför möjligheterna att starta eget är mycket små. Detta kan förändras genom att stat, kommuner och landsting inriktar sig på sin kärnverksamhet och i större utsträckning konkurrensutsätter och knoppar av verksamheter, snarare än genom statliga insatser för näringslivsfrämjande åtgärder. Moderaterna avvisar också anslagsökningen om 10 miljoner kronor för inrättandet av ett center för miljödriven näringslivsutveckling och miljöteknikexport.

Regeringens arbete med att lätta företagens administrativa börda har gått alltför långsamt, och i vissa fall åt fel håll. Riksdagen har begärt att regeringen sätter upp kvantitativa mål för förenklingsarbetet. Som ett led i detta arbete bör ett system för att kvantitativt mäta företagens administrativa börda och för att genomföra konsekvensanalyser av ny lagstiftning skapas. För detta bör ett särskilt anslag, 38:31 Mätning av företagens administrativa börda, inrättas och förvaltas av Institutet för tillväxtpolitiska studier.

Konkurrensverket bedriver ett viktigt arbete, varför vi vill öka anslaget 38:16 Konkurrensverket. Verket bör ge en ökad prioritet åt att belysa de konkurrenssnedvridningar som kan följa av offentliga sektorns monopol samt kommunalt och statligt ägande av bolag som konkurrerar med privata företag. Även anslaget 38:17 Konkurrensforskning bör tillföras ytterligare medel.

En central moderat ståndpunkt är att staten inte ska äga företag. Regeringen föreslår att anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. i huvudsak skall användas till omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. Dock är det oklart vilka försäljningar av statligt aktieinnehav regeringen planerar, varför det inte kan uteslutas att pengarna i praktiken är tänkta att användas till förvaltning av statligt ägda bolag, vilket vi finner anmärkningsvärt. Förvaltningen skall bolagen själva stå för och kostnader som uppstår i samband med de försäljningar som förhoppningsvis sker i framtiden skall täckas av försäljningsintäkten. Därmed kan anslaget avvecklas.

Bättre konkurrens är av större betydelse för konsumenterna än traditionell konsumentpolitik. Anslaget 40:2 Konsumentverket bör därför minskas, och verksamheten koncentreras på rena myndighetsfunktioner.

Anslagen 40:5 Åtgärder på konsumentområdet och anslaget 40:6 Bidrag till miljömärkning av produkter bör fasas ut. Det finns inget skäl att staten ger speciella bidrag till enskilda föreningar. Det utökade anslaget för stöd till organisationen Rättvisemärkt avvisas därför också. Miljömärkning är ett led i företagens marknadsföring, och bör inte heller vara föremål för särskilda statliga insatser.

För en mer utförlig beskrivning av den moderata näringspolitiken hänvisas till vår partimotion 2003/04:N248 Ett företagsklimat i världsklass.

Stockholm den 1 oktober 2003
Mikael Odenberg (m)
Ulla Löfgren (m)	Stefan Hagfeldt (m)
Henrik von Sydow (m)	Carl-Axel Roslund (m)
Peter Danielsson (m)	Ola Sundell (m)
Per Westerberg (m)