Utredning av de regionala konsekvenserna av avregleringen och bolagiseringen

Motion 2003/04:N355 av Håkan Larsson och Sven Bergström (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om de regionala konsekvenserna av avreglering och bolagisering i syfte att eliminera de negativa följderna för främst landsbygden.

Motivering

Idag vet vi att avreglering och bolagisering av statlig verksamhet under 1990-talet har medfört regionala konsekvenser utöver de allmänna effekter vi kunnat konstatera. Det betyder att konsekvenserna som regel fått större, och mer negativa, konsekvenser i landsbygdsregionerna än i andra områden.

Kända exempel är det som hände när telemarknaden avreglerades och Televerket blev Telia (nu Telia Sonera). I flera svenska landsbygdsområden fungerar ännu inte GSM-tekniken eftersom inte någon operatör är skyldig eller intresserad av att bygga ut nätet i dessa glest bebyggda områden. Kommersiella bedömningar sägs ligga bakom dessa beslut, eller icke-beslut. Vi har många sådana områden över hela landet, vilket bl.a. Sveriges Hembygdsförbund konstaterat i en undersökning. Dessutom har Telia sagt att man vill lägga ned NMT-nätet tidigare än beräknat trots att detta nät är det enda fungerande i stora delar av inlandet.

Bolagisering och avreglering på teleområdet har även gjort att intresset att bygga upp parallella telekablar i syfte att hålla telenätet igång vid olika sabotage och telekabelsbrott – ofta vid grävningsarbeten – sjunkit på senare år. Detta fick vi bl.a. notera vid ett kabelbrott i Värmland för några år sedan.

På flygsektorn såg vi under 1990-talet hur avregleringen fick motsatt effekt till den önskade. Totalt sett upplever många att vi fick sämre och dyrare flygkommunikationer. De största förlorarna var och är hushåll och småföretag i landsbygdsregionerna.

Avregleringen av elmarknaden har bl.a. lett till att den dominerande aktören, men även andra bolag, struntat i att säkerställa region- och lokalnät över hela landet. Detta har bl.a. medverkat till att enkla snöfall skapat elkaos i inte minst Dalsland och Sjuhäradsbygden. Trots att vi har moderna elkablar som klarar nedfall vid storm och snöfall, har t.ex. Vattenfall investerat många miljarder utanför Sverige istället för att omedelbart klara av de akuta problemen inom sina egna regionala och lokala nät. Andra större aktörer har fört liknande resonemang.

Det nyligen inträffade stora elavbrottet i södra Sverige, där en stor del av elförsörjningen slogs ut för samtliga elabonnenter, hade också en knytning till elmarknadens kommersialisering. Reservkapacitet byggs inte ut inom landet utan man hoppas att man via elöverföring från andra länder kan klara elförsörjningen, utan att investera i det som tidigare var helt självklart. Att inte ha tillräcklig elkapacitet inom landet skapar en sårbarhet, inom i första hand företagssektorn, som kan kosta det svenska samhället stora summor och minska företagens konkurrenskraft.

Dessa exempel visar att denna typ av problem som avregleringarna och bolagiseringarna skapat inom den tidigare statliga företags- och infrastruktursektorn i första hand ger landsbygdsregionerna sämre service, ökad sårbarhet och dålig säkerhet. Detta kan i förlängningen leda till att företag, men även hushåll, avstår från nyetablering i eller inflyttning till landsbygden p.g.a. de risker och nackdelar som avregleringarna och bolagiseringarna skapat.

Vi vill mot denna bakgrund att riksdagen ställer sig bakom ett krav på att de nämnda problemen analyseras närmare och att man kartlägger de aktuella avregleringarnas och bolagiseringarnas regionala effekter i syfte att utveckla den statliga servicen i landsbygden och ta bort de risker som det nuvarande systemet fört med sig.

Stockholm den 2 oktober 2003
Håkan Larsson (c)	Sven Bergström (c)