Utredning om utbyggnad av Götalandsbanan

Motion 1988/89:T533 av Berndt Ekholm m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :T533

av Berndt Ekholm m.fl. (s)

Utredning om utbyggnad av Götalandsbanan

Under de senaste decennierna har investeringarna i utbyggnad av vägnätet
varit omfattande. Vi har nu ett relativt väl fungerande vägnät, även om
behovet av ytterligare investeringar för att nå en mer högklassig standard är
stort. Däremot har investeringarna i järnvägsnätet under motsvarande period
varit mycket blygsamma. Det har lett till att vi i dag har ett omodernt
järnvägsnät, som inte svarar upp emot de krav som samhället ställer.

Regeringen och riksdagen har nu emellertid fattat beslut om en mer offensiv
satsning på järnvägen genom 1985 års järn vägspolitiska och 1988 års
trafikpolitiska beslut. Motiven till satsningen på järnvägen är flera, bl.a.
snabbhet, trafiksäkerhet, miljövänlighet och energisnålhet. Samhällsekonomiskt
är järnvägstrafik lönsam framför allt på medellånga och långa
avstånd med god trafikpotential.

Dagens diskussion illustrerar tydligt att många järnvägslinjer ligger i områden
med liten trafikpotential, medan områden med hög potential helt
eller delvis saknar ett användbart järnvägsnät. Till detta kommer att tågsystemet
också är föråldrat till stor del. Självfallet måste också järnvägen
marknadsanpassas. Skall detta vara möjligt erfordras att ett flertal nya
bansträckningar byggs ut, där efterfrågan är stor. De kan i sig också rädda
ett antal nu dåligt lönsamma anslutningslinjer. Vidare måste givetvis
tågsystemets struktur i övrigt också kundanpassas.

Några aktuella helt eller delvis nya bansträckningar är Grödingebanan,
Arlandabanan, Mälarbanan, Svealandsbanan och Götalandsbanan. De
kan på goda grunder försvaras ur samhällsekonomisk synpunkt. Götalandsbanan
har sist kommit in i diskussionen, men det betyder inte att den
skulle vara den minst intressanta. Mycket talar för att det är precis tvärtom,
sett i ett långsiktigt pespektiv.

Med Götalandsbanan, som knyter samman de stora befolkningskoncentrationerna
Norrköping/Linköping, Jönköping och Borås sinsemellan och
med de båda storstadsregionerna, skapas en betydelsefull utveckling av
järnvägstrafiken interregionalt, regionalt och lokalt. Inom banans direkta
upptagningosmråde bor ca 600 000 människor. Räknar man in storstadsområdena
Stockholm och Göteborg samt omlandet kring Götalandsbanan
får nära 4 miljoner människor bättre järnvägsförbindelser.

Banan öppnar med snabbtåg nya arbetsmarknadsregioner. Regioner
som GöteborgJönköping, BoråsJönköping, JönköpingLinköping
och Stockholm Norrköping får pendlingsavstånd. Regionalt får banan
således också stor betydelse för utbyte av arbetskraft och tjänster. Anslutningslinjer,
som i dag har bristande lönsamhet får ny betydelse, t.ex. Var

bergBorås, FalköpingJönköping, NässjöJönköping och Halls- Mot. 1988/89

berg MotalaMjölby. Också lokalt kommer förbindelsen att få stor bety- T533

delse för att lösa trafikproblem i de båda storstadsregionerna.

En beräknad resandevolym av 1,5 miljoner personkilometer kommer att
medföra en beydande överflyttning av trafik från väg, i viss utsträckning
också flyg, till järnväg. Härtill kommer den godstrafikpotential, som finns
utefter banan. Götalandsbanan kommer att betyda mycket för att minska
vägtrafikolyckorna och belastningen på miljön. Det torde vara svårt att
finna något lämpligare större område i Sverige, där järnvägen har alla de
förutsättningar som krävs bl.a. storstäder i ändpunkterna och en hög
trafikpotential däremellan.

Projektet Götalandsbanan är kostsamt. Investeringarna uppgår enligt en
grov uppskattning till närmare 7 miljarder kronor ny bana på sträckan
BoråsTranås, omfattande förbättringar på sträckan GöteborgBorås
och rullande material. På sikt är det dessutom önskvärt med standardhöjningar
på sträckan Linköping Stockholm. Den samhällsekonomiska avkastningen
beräknas till ca 10 % i en första studie.

Ett sådant här projekt har en mycket lång ledtid, i storleksordningen 10
år. Det är därför angeläget att snarast påbörja ett fördjupat utredningsarbete,
eftersom SJ har framfört att banan behöver komma till stånd inom denna
period bl.a. för att avlasta västra stambanan. Denna kommer nämligen
att bli överbelastad om den önskvärda ökningen av spårbunden trafik på
gods- och persontrafiksidan kommer till stånd.

Redan för tre år sedan motionerade socialdemokraterna på Älvsborgsbänken
om en utredning, som skulle klarlägga förutsättningarna för en ny
järnvägslinje på sträckan GöteborgJönköpingStockholm med ny bana
BoråsTranås. Motionens grund var en framtidsstudie, som pågick inom
en utredningsgrupp inom SJ. Sedan dess har berörda kommuner och länsstyrelser
i samverkan med SJ vidarestuderat projektet i en idéstudie, som
visar på god samhällsekonomisk lönsamhet.

Nästa steg måste bli ett mer omfattande fördjupat utredningsarbete. I
detta är det angeläget att staten tar del mot bakgrund av frågans vikt och all
samordning av olika intressen som erfordras. Liksom för järnvägstrafiken
runt Mälaren bör regeringen för Götalandsbanan utse en särskild utredningsman,
som i samarbete med SJ, banverket och berörd länsstyrelser och
kommuner, tar fram ett samlat fördjupat utredningmaterial, som underlag
för mer precisa ställningstaganden till hur en utbyggnad av banan kan ske.

I detta utredningsarbete är det också nödvändigt att pröva olika finansieringsformer,
eftersom statsbudgeten inte ger tillräckligt utrymme. Lånefinansiering,
samarbete med näringsliv, länshuvudmän och kommuner samt
överföring av avgifter från vägtrafik utefter banan kan vara några modeller
att närmare studera.

Självfallet måste banan också vara med i banverkets fortsatta planeringsarbete.
Det innebär, att den prövas ingå i den långsiktsplan 19912000,
som verket skall börja utarbeta under innevarande år.

12

Hemställan

Mot. 1988/89
T533

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en särskild utredningsman utses för Götalandsbanan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den i yrkande 1 föreslagna utredningen får
pröva olika finansieringsformer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Götalandsbanan prövas ingå i långsiktsplanen
19912000 för stomjärnvägsnätet.

Stockholm den 24 januari 1989
Berndt Ekholm (s)

Sture Thun (s) Ingegerd Elm (s)

Arne Kjörnsberg (s) Maj-Inger Klingvall (s)

Nils Nordh (s)

13