Utvecklat samarbete inom Mälardalen

Motion 1990/91:A497 av Charlotte Cederschiöld m.fl. (m)

Mälardalen -- en konkurrerande region i det framtida
Europa

Sammanfattning

I denna motion föreslås att riksdagen skall uttala som sin
mening att länen kring Mälaren bör vidga sitt samarbete för
att Mälardalsregionen skall kunna bli en konkurrerande
region i det framtida Europa. Den avgränsning som för
närvarande råder mellan länen -- inom ramen för såväl den
landstingskommunala organisationen som den statliga --
innebär att Mälardalsregionens totala resurser inte tas till
vara på ett optimalt sätt. Genom ett vidgat samarbete inom
Mälardalen kan Mälardalsregionen utvecklas till en region
värdig att konkurrera med de framgångsrika regionerna i
Syd- och Mellaneuropa.

Mål för samverkan i Mälardalen

Mälardalsregionen måste ses som en helhet med en
gemensam arbets- och bostadsmarknad.
Mälardalssamarbetet måste syfta till att i samarbete mellan
enskild och offentlig sektor inom kommunerna kring
Mälardalen gemensamt lösa ett antal problem, att riva
gränser och finna nya samverkansformer. Genom att
utveckla Mälardalen kan den bli en verkligt framgångsrik
region i ett integrerat Europa. En levande och framgångsrik
Mälardalsregion är av godo för hela landets utveckling.

Delar av Mälardalen är i dag hårt exploaterade. Trycket
mot framför allt Stockholms läns inre delar är betydande.
Bostadsbrist och behov av stadsförtätning skapar politisk
debatt, men sällan någon mer långsiktigt inriktad handling.

Tillgången på arbetskraft har sedan länge varit
otillräcklig och svårigheterna att skaffa fram bostäder har
effektivt begränsat tillflödet av ny arbetskraft. Samtidigt
finns i storstadens närhet orter med arbetslöshet, liksom
orter som har utvecklad infrastruktur, goda miljöer och
välutbyggd service.

Den regionala strukturen

Genom en integrerad, flerkärnig Mälardalsregion med
goda kommunikationer mellan de olika delarna skulle vi få
en struktur som liknar andra framgångsrika regioner inte
bara i Europa utan också i USA och Japan. Dessa regioner
kännetecknas, förutom av kombinationen av
högteknologisk utbildning, kunskapsintensivt näringsliv
och goda internationella förbindelser, av en
nätverksstruktur där flera orter samverkar och binds
samman med snabba kommunikationer.

Det fysiska avståndet till råvaror och konsumenter får
allt mindre betydelse för industrietableringar.
Kommunikationerna och transportförutsättningarna blir
allt viktigare. Företag har alltmer en tendens att lokalisera
sig där de kan rekrytera rätt människor. Därför får den
enskildes möjligheter till en god livsmiljö en allt större
betydelse. För att en ort skall kunna vara ekonomiskt
expansiv fordras att det är en plats som människor dras till
och gärna vill bo på. Fritid, kultur och miljö blir därför allt
viktigare ingredienser i konkurrensen om arbetskraften.

Att bo och arbeta i Mälardalen

Mälardalen har mycket goda möjligheter att
tillfredsställa de flesta smakriktningar när det gäller val av
bostadsort. Här finns en pulserande storstad, idylliska
småstäder, lantlig avskildhet och lagom medelstora städer.
Här finns orörd natur och en av världens vackraste
huvudstäder. Mälaren och skärgården är en unik
naturtillgång. Mälarens kust, som är hela 111,1 mil lång --
öarna oräknade, erbjuder unika boendekvaliteter.
Stockholm är en av världens teatertätaste städer. Det är
också en av de museitätaste. Stockholm har ett gott rykte
som internationell mötesplats. I Mälardalen finns gott om
minnesmärken från en mångtusenårig historia.

Eftersom vi alla är högst olika individer finns det också
högst olika uppfattningar om vad som är ett bra arbete, en
bra bostad, eller en bra fritid. En del bryr sig inte om vad
de har för arbete, bara lönen och arbetstiderna är bra; för
andra är jobbet nyckeln till självförverkligande och
identitet. Det finns de som struntar i hur de bor bara det
blir pengar över till utlandssemester, medan bostaden har
avgörande betydelse för livskvalitén för andra.

I de nya ekonomier som växer fram, där företagen blir
allt mindre beroende av var råvaror, kapital och marknad
finns, blir möjligheten att rekrytera kvalificerad arbetskraft
allt viktigare för valet av lokaliseringsort. Samtidigt blir
arbetskraften mer trögrörlig. När fler än en i familjen
förvärvsarbetar och när familjen dessutom är beroende av
barntillsyn och skolor blir det svårt att flytta. Det finns
därför redan nu en tendens att företagen flyttar dit där
arbetskraften finns. Det finns också en tendens att
människor lägger allt större vikt vid var de bor, att man i
valet mellan ett bra jobb och en bra boendemiljö prioriterar
boendet.

En attraktiv boendemiljö blir därför allt viktigare för en
regions utveckling. Om de flesta smakriktningar kan
tillfredsställas inom en och samma region ökar
attraktiviteten. I Mälardalen skulle detta vara möjligt om
den kunde fungera som en sammanhängande bostads- och
arbetsmarknad.

Den nya tekniken kommer att göra det allt mindre
nödvändigt att alltid vistas på sin arbetsplats när man
arbetar. Datorer, telefax och vidarekoppling av telefonen
kommer inom en snar framtid att vara faciliteter som de
flesta har tillgång till i hemmet. Distansarbete kommer
säkerligen att bli vanligare. Avståndet till arbetsplatsen kan
för vissa typer av arbeten få allt mindre betydelse.

Investeringar i infrastrukturen

För att uppnå denna integrerade kreativa Mälarregion
krävs det att en rad saker sker inom de närmaste 10--20
åren. De åtgärder som är viktigast och måste genomföras
inom de närmaste årtiondena är ordentliga investeringar i
infrastrukturen. Investeringar i vägnät och kollektivtrafik
har eftersatts i både Stockholmsregionen och övriga
Mälardalen. Med kloka investeringar i vägar, järnvägar och
flygplatser kan utvecklingsmöjligheter skapas, vilka ger
förutsättningar för nya bostadsområden och arbetsplatser.

Investeringar som behöver göras är bland annat:
Utbyggnad av tågtrafiken kring Mälardalen genom
Svealandsbanan och MälardalenByggande av en
Arlandabana mellan Stockholm och ArlandaUtveckling
av Arlanda som Sveriges internationella trafikflygplats med
ytterligare banor samt utnyttjande av Bromma för bland
annat regional flygtrafik och utbyggnad av Västerås
flygplatsOmedelbart byggande av ringen (inklusive
Österleden)Byggande av Västerleden
Motorvägsstandard på E 3
mellan Läggesta och EskilstunaYtterligare
förbättringar av E 18,
sträckan Bro--VästeråsNy riksväg med hög
standard sträckan E 18--ArlandaUtbyggnad
av Räta Linjen, sträckan
Gävle--Västerås--Eskilstuna--Norrköping.

De investeringar som behövs i Mälardalen innebär höga
kostnader. Enligt vår uppfattning måste staten ta ett större
ansvar än hittills för investeringar i infrastrukturen. Därför
är det nödvändigt att åstadkomma en gemensam statlig
organisation för länen kring Mälaren. En större andel av de
offentliga resurserna måste utnyttjas till investeringar som
är samhällsekonomiskt lönsamma. Investeringar i
infrastrukturen har eftersatts i Sverige och det har bidragit
till den dåliga ekonomiska utvecklingen. Ett sätt att frigöra
offentligt kapital är att sälja statliga egendomar och
använda intäkterna till angelägna investeringar.

Det är uppenbart att det inte finns skattemedel för att
klara alla investeringar som vore angelägna att genomföra
under de närmaste årtiondena. Därför krävs ett vidgat
samarbete med näringslivet och nya finansieringsformer.
En förutsättning för ett bra samarbete med näringslivet är
att byggherrar och enskilda projektörer kommer in på ett
tidigt stadium i planeringen. Stora projekt kan komma att
tidigareläggas genom samarbete med näringslivet. I dag
finns förslag om enskild finansiering av bland annat
Arlandabanan, Österleden och Västerleden. Utrymmet att
säga nej till sådana initiativ är enligt vår uppfattning
utomordentligt begränsat om man med allvar vill utveckla
och förbättra infrastrukturen.

Alla är överens om att det fordras nya former av
finansiering för att klara de enorma investeringar i
infrastrukturen som är nödvändiga. De olika förslag i denna
riktning som producerats i regeringskansliet har i stor
utsträckning gått ut på att genom fastighetsskatter,
investeringsavgifter, bilavgifter och liknande former av
pålagor finansiera investeringar i trafikanläggningar och
kollektivtrafik. En stor del av dessa förslag riktar sig mot
näringslivet. Genom att på olika sätt tvinga in pengar från
företagen till det offentliga skall myndigheterna få resurser
att bygga vägar och järnvägar. På detta sätt åstadkoms inget
annat än ytterligare beskattning av ett redan hårt beskattat
näringsliv. Vi har världens högsta skattetryck och ändå har
vi inte råd att bygga upp och underhålla nödvändig
infrastruktur. Nya skatter och pålagor kan självfallet inte
lösa detta problem.

Uppbyggnad av infrastruktur med hjälp av privat kapital
måste ske på frivillig väg och på affärsmässiga villkor. Detta
kan ske på olika sätt. Det som ligger närmast till hands är
naturligtvis att företaget får möjligheter att exploatera och
tillgodogöra sig den markvärdestegring som följer av
investeringen i infrastrukturen. Ett sådant förfarande
strider emellertid mot grundläggande socialdemokratiska
principer, nämligen att markvärdestegringen skall tillfalla
det allmänna. Genom att hålla fast vid denna princip
avhänder man sig också en stor potentiell
finansieringskälla.

Avskaffa offentliga gränser

Genom att den offentliga sektorn är så stark samtidigt
som man har byggt upp gränser mellan olika
upptagningsområden i län, landsting och kommuner skapas
onödiga hinder för en positiv utveckling. Vi vill riva dessa
gränser. Service till människor måste utgå från
människornas behov och inte från vare sig gamla eller nya
gränser för offentlig planering. För oss är det en självklarhet
att man skall kunna välja barnomsorgs- och sjukvårdsplats
var som helst, inte bara i Mälardalsregionen utan i hela
landet. Den offentliga servicen och den offentliga garantin
för god service skall inte vara knuten till bostadsorten.

Avskaffa länsgränserna

De nuvarande länsgränserna/landstingsgränserna är
otidsenliga och utgör ett direkt hinder i utvecklingen av en
integrerad Mälarregion. Länsgränserna har varit i stort sett
oförändrade sedan 1634 års länsreform. Denna
länsindelning byggde i sin tur på de medeltida
landskapsgränserna. Landskapsindelningen härrör från en
tid då Sverige var mycket glest befolkat. Näringslivet
byggde på självhushåll. Jordbruket var grunden för allt
samhällsbyggande. Kommunikationerna var i huvudsak
hänvisade till vattenvägarna. Gränserna mellan landskapen
drogs genom skogar och annan svårforcerad mark. De har
ända in i modern tid fyllt funktionen av att hålla samman
landsbygd och mindre städer runt en centralort. Detta har
varit möjligt så länge produktionsindustrin med fast lokal
förankring utgjort stommen i ekonomin. Ända fram till våra
dagar har också jordbruket spelat en framträdande roll i alla
Mälardalslänen utom Stockholms län.

Med framväxten av kunskapssamhället, där rörligheten
är viktig och där näringslivets arbetsformer bygger på olika
former av nätverk, blir länsgränserna hopplöst föråldrade.
Näringslivet har redan i stor utsträckning bildat regioner
och samverkan mellan orter som inte på något sätt stämmer
med den offentliga administrativa indelningen.

Avskaffa landstingen

Vår uppfattning är att det i dag finns för många nivåer i
det offentliga styrsystemet. Kommuner, landsting,
länsstyrelser och stat. Samtidigt som det finns ett behov av
att i vissa situationer stärka det statliga inflytandet -- bland
annat för att klara investeringarna i infrastrukturen -- vill vi
bygga utvecklingen på starka kommuner som ges en ökad
roll i den regionala samverkan. Landstingen kan avskaffas.
Genom att bilda kommunalförbund eller bolag för de
uppgifter som i dag sköts av landstingen får kommunerna
ett ökat ansvar för sjukvården och kollektivtrafiken. Då kan
denna verksamhet bättre mätas mot annan offentlig
verksamhet och onödiga dubbelroller i planeringen
undvikas. Utbildningssjukhusen kan i likhet med
universitet och högskolor läggas under statligt
huvudmannaskap.

Kommunalförbund, liksom kommunala bolag utgör en
friare form av samverkan där man lättare kan söka de
samverkanspartners för olika lösningar som är angelägna
vid olika tillfällen. Landstingen är för många en anonym
organisation. Om man överför landstingens uppgifter på
kommunerna så kommer de närmare människorna och
kommunerna tvingas också ta ett helhetsansvar för
landstingets nuvarande uppgifter. De kompetensstrider och
de förhandlingar som alltför ofta utvecklas mellan
kommuner och landsting är av ondo för den offentliga
servicen och är för den enskilde skattebetalaren ofta rent
löjeväckande. Ett avskaffande av landstingen får inte
innebära att all verksamhet förs över i annan offentlig regi. I
stället måste enskilda alternativ prövas på en rad områden.

Statens roll

Länsstyrelserna, som har till uppgift att bevaka
statsmakternas intresse och vara tillsynsmyndighet, måste
omforma sitt arbete så att gränsdragningarna mellan dessa
inte blir så definitiva. Även länsstyrelsernas roll måste
omprövas. Någon form av regionalt styre behövs
naturligtvis men både de geografiska och juridiska
gränserna behöver ändras så att de stämmer överens med
och underlättar framväxten av ett modernt samhälle där den
enskilda människan står i centrum. Den nuvarande
länsuppdelningen bör omgående omprövas i syfte att
tillskapa en ny form av län för hela Mälardalsregionen.
Enligt vår uppfattning är det väsentliga att det finns en
statlig planeringsmyndighet ovanför kommunerna som
bland annat kan svara för beslut och styrning när det gäller
investeringar i infrastrukturen inom hela Mälarregionen.

Högre utbildning och forskning

Betydelsen av högre utbildning och forskning är
oomstridd för utvecklingen av ett område. Lokalisering av
utbildningsoch forskningsinstitutioner har i likhet med
investeringar i infrastrukturen stor betydelse för ett
områdes utveckling. Vid beslut om var
forskningsinstitutioner och utbildningsanläggningar skall
lokaliseras måste dock utbildningens och forskningens krav
vara avgörande. Satsningar som inte ser till dessa krav
riskerar att bli mycket kostsamma och misslyckade
investeringar som allvarligt kan försämra kvalitén i
verksamheten. Fördelarna för högre utbildning ligger
normalt inte i stora forskningsenheter. Det är därför inte
nödvändigt att all expansion sker i omedelbar närhet till
befintliga institutioner. Tvärtom kan de höga markpriserna
i bandet mellan Uppsala och Stockholm utgöra skäl för att
försöka finna andra platser för forskning och utbildning.

Med universiteten i Stockholm och Uppsala, Tekniska
Högskolan, högre medicinsk forskning och utbildning,
elektronikcentrum i Kista, lantbruksuniversitetet i Uppsala
och många fler betydelsefulla utbildningsinstitutioner har
Mälardalen utomordentligt goda förutsättningar när det
gäller högre utbildning och forskning. Den betydelsefulla
kopplingen mellan dessa utbildningsinstitutioner, forskning
och näringsliv finns redan genom den kunskapsintensiva
och forskningsberoende industrin i Mälardalen. Genom
denna inriktning på näringslivet med goda möjligheter att
upprätthålla och utveckla hög kompetens har vi också stora
konkurrensfördelar gentemot utlandet.

Den forskningskoncentration som i dag finns i Uppsala
och i delar av norra Storstockholm kommer att bestå.
Samtidigt finns förutsättningar för att utveckla annan typ av
forskning och kompletterande forskning och utbildning i
andra delar av Mälardalen. De platser som är särskilt
intressanta är området kring Huddinge sjukhus och kring
högskolorna i Västerås och Eskilstuna.

Västerås har goda förutsättningar att kunna utvecklas till
ett forskningscentrum inom bland annat verkstadstekniken
men också inom andra tekniska områden. Huddinge
sjukhus och Novums forskningspark har genom de
satsningar som gjorts inom den medicinska forskningen och
utbildningen inom detta område kommit att få en särskild
profil. Denna utveckling skall självfallet stimuleras. Den
kan komma att ge Södertörn och de södra delarna av
Stockholms län och Mälardalen en särskild
utvecklingskraft.

Den högre utbildningen inom forskningen måste
utvecklas efter de naturliga förutsättningar som råder i varje
del av Mälardalen. Det är uppenbart att de befintliga
högskoledelarna inte kan klara de behov som finns av
framtida forskning och utbildning. Därför är det viktigt att
man genom politiska beslut möjliggör satsningar som kan
utveckla utbildning och forskning i andra delar av
Mälardalsregionen.

Mälardalen i Europa

Utanför Sveriges gränser förändras världen i rasande
fart. De socialistiska diktaturernas snabba och definitiva
sammanbrott är inte den enda fundamentala förändring
som Europa håller på att genomgå. Informationssamhällets
framväxt, nationalstaternas minskade betydelse och den
kraftiga förändring som sker av produktion och distribution
av varor och tjänster innebär stora omvälvningar av hela
vårt sätt att leva.

Vi kan naturligtvis välja att ställa oss vid sidan om och
inte låta oss dras med i utvecklingen i Europa. Detta är
emellertid en farlig väg. Det skulle göra oss alltmer
isolerade och på efterkälken. Vi skulle få lära oss att leva
med allt sämre konkurrenskraft och allt lägre
levnadsstandard. Att fatta ett sådant politiskt beslut vore
ödesdigert. Då kommer tiden och utvecklingen att springa
ifrån oss.

Utvecklingen i Europa är inne i ett avgörande historiskt
skede. Motorn och kraftkällan är EG. Antalet
medlemsstater i EG kommer att utökas för att på sikt
kanske omfatta Europas alla länder. Sverige måste delta i
detta arbete att skapa ett gränslöst Europa.

Om Sverige väljer att även i framtiden stå utanför EG
kommer problemen att hopa sig. Bara det faktum att
Sverige ännu ej ansökt om medlemskap i EG verkar i sig
negativt på investeringsviljan. Svenska exportinriktade
företag tvingas investera alltmer utomlands och allt mindre
i Sverige. Utländska företag investerar knappast alls i
Sverige. Fortsätter det så riskerar Sverige att i det långa
loppet utarmas som industrination. Utvecklingen går
snabbt.

Om vi däremot vill vara med, samverka med det nya
Europa och bli en del av detta, då kan Mälardalen spela en
avgörande roll. De regioner som har tagit ledningen i det
nya Europa kännetecknas av en kombination av
kunskapsintensivt näringsliv, högre utbildning, goda
internationella kommunikationer och karaktären av
''mötesplats'', vilket bland annat fordrar bra miljö och ett
attraktivt kulturutbud. I Sverige är det endast
Stockholmsregionen som har alla dessa förutsättningar
samlade på ett ställe. Men Stockholmsregionen är för liten.
Befolkningsunderlaget räcker helt enkelt inte till för att
miljön skall bli tillräckligt ''tät'', för att utbudet av
utbildning och kultur skall vara tillräckligt stort, för att
möjlighet skall finnas för att rekrytera kvalificerad personal
i nödvändig omfattning och variation. Om Mälardalen
kunde fungera som en gemensam bostads-, arbetsoch
utbildningsregion skulle däremot mycket goda
förutsättningar finnas.

Mälardalen har i stort sett alla förutsättningar som
kännetecknar de ledande regionerna i Europa. Ett mycket
kunskapsintensivt näringsliv bland annat med
elektronikföretagen i Kista, Novum i Flemingsberg och
ABB i Västerås, en högre utbildning som innefattar både
universitet, teknisk högskola och högre medicinsk
utbildning, alla i kombination med högre forskning.

Kommer Europas tyngdpunkt att förskjutas österut? I så
fall kan också Sveriges ställning förändras. Stockholm har
ofta i historien fått stå som symbol för mötesplatsen mellan
öst och väst. Kulturellt och historiskt har vi starka
bindningar österut mot Finland och Baltikum. Den
frihetskamp våra broderfolk i Baltikum utkämpar måste vi
engagera oss i på flera sätt. Det är mycket svensk tradition
och kultur som nu håller på att brytas ur det socialistiska
järngreppet. Förr eller senare kommer de att lyckas. De
kommer att behöva svensk hjälp med att restaurera sina
länder, men de kommer också att bli handelspartners i en
ekonomi där Sverige kan komma att få stor betydelse och
där Mälardalen är den naturliga kontaktytan både
geografiskt och kulturellt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att insatser som innebär ett
vidgat Mälardalssamarbete bör prioriteras,

[att riksdagen begär att regeringen i kommande
propositioner avseende anslag för infrastrukturen
prioriterar satsningar inom Mälardalen,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en gemensam statlig organisation för
länen kring Mälaren,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att åtgärder vidtas för att undanröja
hinder, regler och upptagningsgränser mellan kommuner,
landsting och länsstyrelser i Mälardalen.2]

Stockholm den 25 januari 1991

Charlotte Cederschiöld (m)

Görel Bohlin (m)

Per Westerberg (m)

Birgit Henriksson (m)

1 1990/91:T265
2 1990/91:Bo332