Till innehåll på sidan

Utveckling av integrationen i Öresundsregionen

Motion 2013/14:N380 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Näringsutskottet

Händelser

Inlämning
2013-10-04
Numrering
2013-10-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

DOC
PDF

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över arbetet med att undanröja gränshinder i Öresundsregionen.

Motivering

Nordiska ministerrådet skrev, i augusti i år, i samband med en ny handlingsplan för Gränshinderrådet: Norden ska vara en förebild i världen för samarbete över nationsgränser.

Vi vill att Öresundsregionen ska vara en förebild för Norden.

Öresund är en av Europas mest spännande och dynamiska regioner. Totalt bor 3,7 miljoner i regionen, fördelade på 2,5 miljoner på den danska sidan och 1,2 miljoner på den svenska. Enligt prognoserna passerar invånarantalet fyra miljoner före år 2029. Regionen står för 26 procent av Danmarks och Sveriges sammanlagda BNP.

Sedan invigningen av Öresundsbron år 2000 har pendlingen över sundet ökat med 600 procent – mer än 182 miljoner personer har passerat över bron. Idag pendlar drygt 20 000 personer dagligen över sundet. Enligt prognoserna beräknas pendlingen öka till 39 000 personer 2025.

Flyttströmmarna över sundet är strida. Tidigare var det i huvudsak danskar som flyttade över till den svenska sidan, medan svenskar sökte arbete i Danmark. I takt med att konjunkturläget förändras går det idag ökade strömmar åt motsatt håll.

Vid Öresundsregionens 12 universitet och högskolor samt 15 internationella skolor återfinns mer än 155 000 studenter och 12 000 forskare. Regionen har den största koncentrationen av högutbildad befolkning i norra Europa. Här finns flera innovationsmiljöer och ett välutvecklat samarbete mellan industri, universitetsvärlden och offentlig verksamhet.

Det finns mycket som visar på Öresundsregionens betydelse, inte bara ur ett regionalt perspektiv utan i synnerhet på dess betydelse för de båda nationerna Sverige och Danmark, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. De områden som hämmar och försvårar Öresundsintegrationen kan lösas gemensamt om det finns en enhetlig vilja och prioritering mellan regeringarna i Danmark och Sverige.

Mycket positivt har skett men det återstår också många utmaningar de kommande åren. Färre hinder och mindre krångel skulle stärka förutsättningarna för en vital, spännande och växande Öresundsregion.

Med rätt förutsättningar kan en ökad Öresundsintegration skapa en starkare motor för såväl svensk som dansk ekonomi. En fungerande integration över sundet är avgörande för södra Sverige och därmed också för Sverige som helhet.

Nordiska ministerrådets definition av gränshinder lyder: Ett gränshinder är alla former av hinder som omöjliggör eller försvårar eller begränsar människors möjlighet att verka över nationella gränser och som beror på EU-regler, nationella lagar, administrativa regler, anpassningar eller föreskrifter som utfärdas av en offentlig myndighet eller liknande. Kan vi riva dessa hinder så står vi inför goda möjligheter att minska arbetslöshet och få fart på tillväxten i Skåne, Sverige och Danmark.

I Danmark har arbetet fått en särskild status i och med den danska regeringens avtal med oppositionen i Folketinget om att prioritera insatser mot gränshinder och i avtalet räknas tretton konkreta exempel upp. Vi skulle välkomna ett lika tydligt ställningstagande om att avskaffa svensk-danska gränshinder från den svenska regeringen.

Efter ett par år på sparlåga, i skuggan av finanskrisen, behöver vi nu sätta fart på integrationen så att processen inte går i stå och tappar momentum. Uppslag och idéer om vad som behöver förbättras saknas inte. Snarare behövs en prioritering av arbetet så att vi steg för steg tar bort de hinder som försvårar arbetet och utbyte över sundet. Även om vissa hinder har minskat och är på väg att lösas såsom deltidsarbete, inom föräldraförsäkringen och även gällande rehabiliteringen, där vi förväntar oss att regeringen snarast införlivar gällande konvention i lagstiftningen så finns det hinder som fortfarande behöver rivas.

Det viktiga är att få igång processen och hantera det som är mest angeläget. Det finns många gränsfrågor som söker uppmärksamhet och en lösning men att kräva åtgärder för dem alla låter sig inte göras. Istället lyfter vi fram följande fem punkter som förslag på vad vi anser behöver åtgärdas snarast.

  • A-kassesystemet är i behov av reformering med syfte att underlätta för gränspendlare.

  • Möjligheten till lärlingsarbete och praktik på båda sidor sundet måste underlättas, och företag som bidrar till utbildning bör behandlas lika i de nationella systemen oavsett om det är danskt eller svenskt.

  • Acceptans för olika yrkescertifieringar mellan länderna, bland annat inom sjukvård, VVS och elektriker.

  • Förbättra möjligheterna att kunna arbeta extra i Sverige om man är anställd i Danmark men bosatt i Sverige.

  • Svenska studenter vid tekniska skolorna i Danmark, yrkesutbildningar efter grundskolan, bör också erkännas av CSN så att de kan erhålla studeranderabatt för Öresundstågen.

Alla gränshinder är inte beroende av lagstiftning från riksdagen utan måste hanteras av t.ex. näringsliv och myndigheter. Ett exempel på en sådan fråga är den om mobilabonnemang. Fortfarande kostar det mer än sex gånger så mycket att ringa över bron till Köpenhamn som till Kiruna. På samma sätt är det betydligt dyrare att köra ett brev över Öresund, än att flyga det till en annan del av landet.

Ett annat område utanför lagstiftningsmaktens mandat är uppföljningen av statistik där jämförelser och nedbrytningar inte låter sig göras på grund av olika definitioner. Statistiska centralbyrån bör se över möjligheten att redovisa hur många som har inkomst från utlandet istället för att notera dem som arbetslösa. Sedan behöver de rent praktiska förutsättningarna för att pendla med kollektivtrafik över bron ses över. Då handlar det bl.a. om vardagliga saker som prisnivåer och punktlighet.

Många av problemen är inte isolerade till Öresundsregionen utan gäller även andra nordiska gränsregioner. Länderna i Norden är vart och ett litet, men tillsammans är vi 26 miljoner invånare med en BNP på 1 600 miljarder dollar, vilket gör oss till den tionde största ekonomin i världen. Vi handlar, arbetar och pendlar mycket över våra gränser. Alltsedan 1954 har vi en nordisk överenskommelse om en fullt integrerad arbetsmarknad. Genom utbyte av arbetskraft har de nordiska länderna kunnat utjämna obalanser mellan länder som haft en hög arbetslöshet respektive haft ett stort behov av arbetskraft och därmed också kunnat hantera konjunktursvängningarna bättre. Med ett proaktivt arbete från den svenska regeringen kan man göra mer för att fler medborgare och företag ska kunna ta del av de positiva effekterna av en fortsatt integration och låta Öresundsregionen vara en tillväxtmotor för hela Norden.

Denna motion ställer sig samtliga skånska moderata riksdagsledamöter bakom.

Stockholm den 26 september 2013

Cristina Husmark Pehrsson (M)

Christer Akej (M)

Thomas Finnborg (M)

Anders Hansson (M)

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Olof Lavesson (M)

Gunilla Nordgren (M)

Patrick Reslow (M)

Ewa Thalén Finné (M)

Hans Wallmark (M)

Linda Wemmert (M)

Boriana Åberg (M)

Anette Åkesson (M)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Göran Montan (M)

Kajsa Lunderquist (M)

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.