Utveckling av landsbygden

Motion 1989/90:A404 av Sten Svensson (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: A404

av Sten Svensson (m)
Utveckling av landsbygden

Under cirka två års tid har kampanjen Hela Sverige ska leva pågått i vårt
land. Denna kampanj var initierad av Europarådet och startades i Sverige
av dåvarande industriministern, riksdagens nuvarande talman.

Kampanjen har vållat stor uppmärksamhet runt om i vårt land och väckt
många framtidsförhoppningar på landsbygden. Inte minst har framträdande
regeringsrepresentanter bidragit till detta, bl.a. i samband med budkavleceremonierna.

I praktiken förefaller det dock bli mindre uträttat, även om det funnits en
enhällig opinion som förordat förslag till åtgärder med den innebörd som
landsbygdskampanjen har syftat till. När så glesbygdsdelegationens ordförande
lämnat utredningen, förstärks denna oro. Att en av landets mera drivande
glesbygdspolitiker ser sig nödsakad att lämna ett i sammanhanget väsentligt
utredningsuppdrag innebär ett allvarligt memento.

Den sistnämnda händelsen föranledde bl.a. LRF:s ungdomskontakt i Skaraborg
och länets hushållningssällskap att påpeka bl.a. följande i ett offentligt
uttalande:

Mångå människor har på ideell basis satt igång en bred process för att
skapa ett nytt byggande, bättre service, nya arbetsplatser och utvecklade
kommunikationer. Om inte större resurser för fortsatt arbete erhålls, är risken
väldigt stor att de som varit aktiva i landsbygdskampanjen känner sig
lurade.

Det har visat sig under kampanjtiden att för relativt små summor har man
fått ett bra resultat, bl.a. tack vare ideellt arbete. Landsbygden behöver leva
för att samhällets basservice skall fungera, landskapet hållas öppet, jord- och
skogsbruket utvecklas, boendealternativen bli fler och för att alla de som bor
på landsbygden skall få sina grundläggande rättigheter tillgodosedda. Landsbygden
är i behov av stora satsningar på småvägar, utbildningsverksamheter,
lokalt boende, bättre kollektivtrafik och integrerade servicelösningar. Det
torde inte finnas några samhällsekonomiska eller statsfinansiella hinder för
en gedigen satsning på dessa områden redan nästa år.

Vi är övertygade om att det enbart blir positiva effekter av att man från
regeringens sida tillmötesgår de krav som Glesbygdsdelegationen framfört,
vilket det finns en stor opinion för bland landsbygdens befolkning.

I sitt yttrande över slutbetänkandet av 1987 års regionalpolitiska kommitté
(SOU 1989:55) Fungerande regioner i samspel, uttalar lekmannastyrelsen
vid länsstyrelsen i Skaraborgs län att landsbygdskampanjen har resulterat i

ökade krav på åtgärder för landsbygdens folk. En enhällig styrelse anför Mot. 1989/90
bl.a. följande: A404

Av de människor som bor och arbetar på landsbygden har fyra av tio sin
utkomst i jord- och skogsbruket. De mindre tillverkningsindustrierna på
landsbygden är vid sidan av basnäringen jord- och skogsbruk viktiga från sysselsättningssynpunkt.
Den offentliga tjänstesektorn bidrar med den decentraliserade
modell för vård- och omsorgsverksamhet som finns i länet till utbudet
av arbetstillfällen. Den privata tjänstesektorn är liksom i länet som
helhet liten.

Under senare tid har i Skaraborgs län också kunnat skönjas ett 'norrlandsproblem.
Kvinnorna lämnar i allt högre utsträckning länet. Tidigare har
samma sak konstaterats vad det gäller ungdomar. Här spelar naturligtvis den
begränsade möjligheten till högre utbildning en avgörande roll och betydelsen
av en utveckling av detta har redan berörts. En annan orsak är den relativt
ensidiga arbetsmarknaden.

En studie av arbetslöshetssiffror i Sverige i dag är i många stycken en positiv
studie. Arbetslösheten är låg, inte minst i Skaraborgs län. Den lokala sysselsättningsgraden
visar dock att det inte heller i Skaraborgs län är bekymmersfritt.
Främst gäller detta sysselsättningsgraden för kvinnor i den norra
länsdelen.

Begränsad möjlighet till högre studier och en ensidig arbetsmarknad är
naturligtvis också skälet till att ungdomar lämnar länet. I ett lite längre perspektiv,
med små ungdomskullar under en rad av år framöver, kommer detta
naturligtvis att få konsekvenser om utvecklingen inte kan vändas. För att
kunna behålla såväl kvinnorna som ungdomarna i länet krävs åtgärder och i
denna rad är satsning på högskolan i Skövde den viktigaste.

En framgångsrik landsbygdspolitik måste bygga på utveckling av ekonomiska
verksamheter förlagda till landsbygden. Pågående förändringar inom
basnäringen jord- och skogsbruk måste ske parallellt med satsningar på annan
näringslivsverksamhet. Härvid krävs ett ökat samordningstänkande hos
olika sektorsorgan när det gäller planerings- och serviceinsatser från samhällets
sida. Ett sådant ökat samordningstänkande är en naturlig följd av arbetet
med landsbygdskampanjen.

Befolkningens ålderssammansättning på landsbygden och länet som helhet
skiljer sig inte åt. Landsbygden är lika intressant för bosättning som övriga
länet. Bland de krav på förändringar av regionalpolitiken som är ett resultat
av kampanjen framstår som allt viktigare en bebyggelse- och bostadspolitik
bättre anpassad till landsbygdens villkor. På samma sätt måste frågor
som gäller basservice för att kunna bo på landsbygden samordnas bättre än
vad som sker i dag. Sådana frågor som berör boende och livsmiljö har inte
behandlats i betänkandet.

För att möjliggöra ytterligare konkreta insatser för landsbygdsutveckling
krävs givetvis betydande ekonomiska resurser. Ett alternativ att överväga är
ett särskilt riktat ansvar för allmän landsbygds-/glesbygdsutveckling.

Jord- och skogsbruksnäringen är grunden för landsbygdens utveckling i
länet.

Den omläggning av jordbruks-/livsmedelspolitiken som aviseras skall ske
under socialt acceptabla former, annars finns det risk för en okontrollerbar 14

och spontan nedläggning av åkermark med 'förstumning av landskapet som Mot. 1989/90
följd. A404

De exempel på uttalanden som ovan redovisats speglar bl.a. den osäkerhet
som råder - inte minst sedan ordföranden i glesbygdsdelegationen sett
sig nödsakad att lämna det betydelsefulla utredningsuppdraget. Det förefaller
som om kampanjens syfte icke till alla delar kommer att kunna tillgodoses.

Mot den här bakgrunden är det angeläget att kampanjens olika resultat
sammanställs och noga utvärderas samt att erforderliga åtgärder i anslutning
därtill snarast redovisas inför regering och riksdag. Om glesbygdsdelegationen
inte kan ombesörja detta - vilket den dramatiska förändringen på ordförandeposten
har givit en antydan om - måste regeringen se till att detta
kan förverkligas på annat sätt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering och förslagsredovisning med anledning av
landsbygdskampanjen Hela Sverige ska leva.

Stockholm den 11 januari 1990

Sten Svensson (m)

15