Utveckling i äldreomsorgen

Motion 2009/10:So391 av Hans Hoff och Bo Bernhardsson (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av utveckling i äldreomsorgen.

Motivering

Trots att allt fler i Sveriges befolkning blir allt äldre och friskare vill samtidigt allt fler sluta arbeta före sin ålderspensionering. Om drygt 15 år kommer det att finnas fler äldre än yngre. Andelen av befolkningen som är över 65 år kommer före 2020 att utgöra en femtedel av landets invånare. Det är fråga om en fördubbling jämfört med 1950-talet.

Alla vill vi ha makt över våra egna liv. Valfrihet är därför viktig men det är människors frihet att välja mellan olika välfärdstjänster som ska öka, inte utförarnas frihet att välja var verksamheten ska ligga. Tyvärr har det inte alltid varit utgångspunkten när hemtjänst, äldreboende eller vårdcentraler formats. Självklarheter under större delen av livet, som att själv bestämma om man vill ha hjälp att handla eller duscha, är inte längre självklart den dag man behöver stöd av hemtjänsten. De alternativ medborgarna väljer mellan ska hålla samma höga kvalitet oavsett vem som driver verksamheten. Då finns ingen motsättning mellan valfrihet och jämlikhet.

Alla äldre ska kunna bo bra och tryggt samtidigt som det är av vikt att det finns bra och kompetent personal tillgänglig när det behövs. Det finns också ett ökat behov av äldreomsorg på flera olika språk, då vår äldre befolkning också utgörs av invandrare.

I medierna kan man läsa hur äldre far illa då det inte finns tillräckliga resurser inom äldrevården. Detta är oacceptabelt. Vård och omsorg av hög kvalitet produceras av de många individer som jobbar i välfärdens verksamheter – förutsatt att de trivs med sitt jobb och mötet med medmänniskor, har möjlighet att använda sin kompetens och påverka sin arbetssituation, och känner att lön och arbetsvillkor motsvarar arbetsinsats och kunnande. Det ska vara attraktivt att arbeta i välfärdssektorn.

Trygghet och andras omtanke blir viktigare ju längre upp i åren man kommer, men det betyder inte att behovet av – och rätten till – frihet och självbestämmande minskar. Vi vill att alla människor ska vara fria att forma sina liv och sin vardag, så långt upp i åren som det bara är möjligt. Och det kräver en utveckling av äldreomsorgen så att den anpassas till dagens och morgondagens pensionärer.

Stockholm den 24 september 2009
Hans Hoff (s)	Bo Bernhardsson (s)