Utvecklingen i Gävleborgs län

Motion 1989/90:A449 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A449

av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c)
Utvecklingen i Gävleborgs län

Sätt fart på Gävleborg!

Gävleborg är ett län som i många avseenden upplever sig ha ett mellanläge.
Vi hör till Norrland. Ibland till Bergslagsregionen, inlandet eller Mellan-sverige.
Ibland räknas vi inte alls.

Vi tillhör Norrland!

Därför skall vi också behandlas utifrån statliga utgångspunkter som ett Norlandslän.
Gävleborg skall ha samma utgångspunkt till bedömning för regionalpolitiken,
statsbidrag och försörjningsberedskapen som andra Norlandslän.

Befolkningsutvecklingen

Under 1980-talet har Gävleborgs län förlorat ett allt för stort antal invånare.
Störst är minskningen i den yngre åldersgruppen 14-24 år där det idag finns
4 700 färre än för 8 år sedan. 1989 ökade antalet invånare med 1 110 invånare,
av dessa var 978 invandrare.

Inflyttning från utlandet var helt avgörande för denna befolkningsökning.
Störst minskning under 1989 hade Nordanstig - 66, Söderhamn - 44, Hofors
- 26 och Ockelbo - 16 invånare.

Kvinnor och ungdomar flyttar

Ser man till utflyttningen av ungdomar under 1980-talet så har länet under
perioden fram till 1988 förlorat sammanlagt 3 400 ungdomar i åldern 15-24
år. 61 % eller 2 100 av dessa var unga kvinnor. De flesta ungdomarna har
flyttat till Stockholmsområdet. Detta har också lett till att länet har ett betydande
kvinnounderskott i åldrarna 18-44 år eftersom vi har drygt 4 000 färre
kvinnor än män. Störst är kvinnounderskottet i Sandviken, Gävle och Söderhamn.

Vi anser att glesbygdens kärnfråga är att skapa kvinnosysselsättning.
Landsbygden kan på sikt inte överleva om inte kvinnor ges sysselsättning.

Arbetsmarknadsläget

Under de senaste åren kan vi i motsats till tidigare perioder under 80-talet
redovisa en positiv utveckling på arbetsmarknaden. Anledningen till detta
är främst två:

* Den internationella högkonjunkturen har slagit igenom och förbättrat konjunkturen
även i Sverige. Länets industri är mycket exportberoende varför
detta återverkat positivt på länets sysselsättningsgrad.

* Det strukturarbete som genomfördes under de ickesocialistiska regeringarna
har nu äntligen gett frukt.

Det har dock skett en märkbar förskjutning i åldersgrupperna. Vi har i länet
fått en ökning av ungdomsarbetslösheten. Endast fyra län har högre ungdomsarbetslöshet
än Gävleborg.

Ett annat problem är att man har en ökad deltidsarbetslöshet inom handel
och sjukvård. Denna arbetslöshet drabbar främst kvinnor.

Högkonjunkturen ger utslag på länets industrier som har en god utveckling.
Efterfrågan på arbetskraft har varit relativt hög.

Av bifogad tabell ser man att den relativa arbetslösheten bland befolkningen
i åldrarna 16-64 i Gävleborg är näst högst i landet.

Relativ arbetslöshet bland befolkningen i åldrarna 16-64 år. Fördelat på län och
riket. Genomsnitt för perioden 8801-89 11

Procent V.

RBGF LPRDEHNC I OUMUKTY2SFCXBD

Ser man på Gävleborgs andel av arbetsmarknadsutbildningen ligger vi
däremot inte på en andra plats. Detta trots att vi har en av de lägsta utbildningsnivåerna
i landet.

Det är av dessa skäl nödvändigt att Gävleborg tillförs ytterligare arbetsmarknadsresurser.

Gävleborg har som andra län just nu en låg arbetslöshet. Vi har trots detta

Mot. 1989/90

A449

"Riket

ezzziar.

obalansproblem i verkstadsindustrin med ett stort behov av kvalificerad ar- Mot. 1989/90

betskraft som är svårt att tillgodose. Samtidigt har vi allt för många kontors- A449

utbildade flickor. Vi har alltså för få jobb inom dessa sektorer. Den region
som vid årsskiftet hade den högsta arbetslösheten är Hudiksvall.

Länet har också en inomregional obalans eftersom den omstrukturering
som ägt rum av skogsindustri och psykiatri främst drabbat sysselsättningen i
länets inlandskommuner.

Länet smygdräneras av den centrala byråkratin

Vi har båda funnit under våra besök ute på arbetsplatser i länet hur de centrala
myndigheterna medvetet håller på att dränera länets förvaltningar. Låt
oss nämna 3 exempel:

* Kronofogdemyndigheten får göra en procentuell minskning och släppa
ifrån sig personal.

* Skatteförvaltningen drabbas av samma sak.

* Den redan hårt ansträngda situationen för länets poliser försvåras ytterligare
av krav från länsstyrelsen i Stockholms län och rikspolisstyrelsen där
man först krävde 7 poliser av Gävleborgs redan små resurser. Efter förhandling
kom man ner till två.

Dessa exempel visar att de centrala myndigheterna kringgår reglerna för hur
många tjänster som skall finnas i olika regioner. Detta kan vi inte acceptera.

Jord och skogsbruk

Under de senaste 40 åren har åkerarealen minskat med nästan en tredjedel.

Antalet jordbruk har minskat från 12 000 till idag knappt 4 000. Man kan
med den jordbrukspolitik som idag förs tyvärr befara en ytterligare minskning
av länets odlade arealer. Det vore mycket olyckligt om detta skulle leda
till obrukade delar av landskapet på sina håll.

Vi anser att familjejordbruksföretagen skall dominera även i framtiden.

Den situation som råder idag, att två av tre lantbrukare får sin huvudsakliga
försörjning av sina inkomster från annan verksamhet, är mycket otillfredsställande.
Detta är ett resultat av jordbrukets svaga lönsamhet. Vi hänvisar
här till en särskild motion angående jordbruks- och livsmedelspolitiken.

Gävleborgs län - framtidslän

Gävleborg är ett län med goda framtidsmöjligheter. Men det är självklart att
ett län som haft och fortfarande har svårigheter jämställs med andra regioner.

Sätt fart på Gävleborg med ett X-paket

Det är inte rimligt att en akut industrikris behandlas helt annorlunda än en
kontinuerligt pågående strukturförändring med minskade arbetstillfällen.

När storstaden Malmö drabbades av nedläggning av Kockums varv skyndade
regeringen snabbt fram med nya pengar (800 milj).

Liknande paket har också utdelats till Uddevalla (918 milj), Bergslagen
(675 milj) och till ett Norrbottenspaket (900 milj). I några fall dessutom
kombinerat med frisläpp av investeringsfonder med 24,5 miljarder (Uddevalla
o Malmö). De kommuner som ligger i Bergslagsregionen (Sandviken
och Hofors) har inte fått ut särskilt mycket av Bergslagsstödet.

X-paket

Vid riksmötet 1985/86 väckte vi från centerns sida en motion om ett X-paket
(Gävleborg X län). Förslaget som tilldrog sig stort intresse i så gott som alla
kommuner i länet avslogs dessvärre av riksdagen.

Senare togs frågan upp i länsstyrelsen. Länsstyrelsen har därefter utarbetat
ett X-paket. En rad myndigheter, organisationer och näringsliv har påbörjat
ett brett och aktivt arbete med en gemensam länsstrategi.

Arbetet i länsstyrelsen fortsätter på ett mycket målmedvetet sätt. Men det
undanröjer inte aktivare regeringsinsatser i likhet med de initiativ som man
tagit i samband med andra paket som lagts för andra regioner.

Det är också viktigt att staten ger förutsättningar för företag, som exempelvis
är legotillverkare till företag i länet, att lokaliseras till Gävleborg. Som
en åtgärd i ett sådant X-paket kan en utlokalisering av statlig eller privat
verksamhet lämpligen ligga som grund.

Bättre miljö

Generella åtgärder som vidtas nationellt är av stor vikt för Gävleborg. Lokala
åtgärder som måste vidtas är:

* Sanering av fiberbankar.

* Fullständig genomgång av länets försurningssituation.

* Fortsatt rening av Dalälven.

* Satsning på vindkraftsanläggning efter Jungfrukusten.

Se vår särskilda miljöpolitiska motion.

Avskaffa löntagarfonderna

Under åren 84-89 har ca 175 miljoner betalats in i löntagarfondsavgifter från
arbetsgivarna i vårt län. Löntagarfonderna har inte kunnat redovisa vad de
givit i form av ökad sysselsättning för länet. Dessutom innebär det en urgröpt
blandekonomi. Därför bör löntagarfonderna avskaffas.

Bioenergiinstitut till Ljusdal

Gävleborg har goda förutsättningar för försöksverksamhet på bioenergiområdet.
Det är viktigt att vi snarast får fram fasta resurser för ett bioinstitut
som lämpligen bör lokaliseras till Ljusdal.

Hälsingland - linlandet

Linet var länge en mycket viktig del av näringarna i Hälsingland. Med en
riktig satsning kan linproduktion återigen vara en intressant lösning för vissa

Mot. 1989/90

A449

11

jordbruk. Dessutom kan utvecklandet av lin leda till intressanta satsningar
på turistnäringen.

Kommunikationer

Vi kräver i en särskild motion att snabbtåg till Sundsvall från Stockholm får
påbörjas. Det innebär för ostkustregionen i länet goda möjligheter till snabbare
kommunikationer. Vi anser därför att bannätet snabbt borde förbättras
från Ljusne och till Sundsvall eftersom regeringen anser att den inte idag
håller måttet för snabbtåg.

En förutsättning för att länet som helhet skall ha glädje av detta är att man
snabbar upp och ökar förbindelserna från västra Gästrikland samt västra och
nordvästra delen av Hälsingland.

Dessutom bör förstärkningar göras av norra stambanan genom länet. Det
gäller turtäthet samt förstärkning av spåret för att kunna möjliggöra snabbare
tåg.

Vägar

Det är av vikt att medel som tilldelas länets vägar också sker till de mindre
länsvägarna samt de enskilda vägarna. Särskilt bör bärighetshöjande åtgärder
för skogsbilnätet tillföras så att leverans av virke kan ske under en större
del av året.

Bro Sundet-Hasselön i Gävle kommun

Riksdagen beslöt 1981 på ett motionsförslag från socialdemokraterna i Gävleborg
att en bro skulle byggas över Dalälven vid Sundet-Hasselön i Hedesunda.
Detta har ännu ej verkställts. Det är ett svek mot utomälvens befolkning
att detta beslut ej uppfyllts.

Skogstekniskt museum i Skålsjön

Planer finns att bygga ett skogstekniskt museum vid Skålsjön i Alfta. Det är
av stort nordiskt intresse att man dokumenterar den snabba utveckling som
ägt rum inom skogsbruket och dess mekanisering.

Med en koppling till närliggande verksamheter, Skogsmuseet Silvanum i
Gävle-Valls Hage samt skogsskolan i Garpenberg, så kan man inom en radie
av 10-15 mil ta del av mycket av det som händer och har hänt inom svenskt
skogsbruk. Denna satsning är av stort nationellt intresse och bör därför ha
stöd från staten.

Vi har i andra motioner redovisat konkreta förslag på förbättringar som
kan genomföras för länet, t.ex. en ökad satsning på vår Jungfrukust ur turistsynpunkt,
nybyggnation av Hudiksvalls kriminalvårdsanstalt, satsning på
studeranderabatter, resurser till Högskolan i Gävle/Sandviken m.m.

Mot. 1989/90

A449

12

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingen i Gävleborgs län.

Stockholm den 25 januari 1990

Gunnar Björk (c) Karin Starrin (c)

Mot. 1989/90

A449

13