Utvecklingen inom Samhall

Motion 2001/02:A239 av Marianne Jönsson (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om de huvuduppgifter som översynen av Samhall måste ha.

Motivering

Samhall är ett arbetsmarknadspolitiskt instrument som gjort stor nytta för personer med arbetshandikapp. Många har fått ett meningsfullt arbete, andra har efter rehabilitering på Samhall fått arbete på den öppna arbetsmarknaden.

Samhall har under flera år haft mer än 30 000 anställda. Numera ligger antalet anställda på ca 27 000. Den stora fördelen med Samhall har varit det statliga bidraget till merkostnaderna. Därigenom har de anställda bidragit till produktionen, var och en efter sin förmåga. För väldigt många hade alternativet varit passivitet, förtids- eller sjukpensioner. Därför menar jag att satsningen har varit samhällsekonomiskt lönsam.

Under senare år har emellertid stora försämringar för de arbetshandikappade på Samhall orsakat utslagning och friställningar. Personer som inte orkat med det nya tempot eller förändringar av arbetsuppgifter har förklarats inte önskvärda och fått lämna sitt arbete efter många års anställning. Bl.a. på fabriken i Lund har flera personer fått lämna sitt arbete p.g.a. epileptiska anfall. De anställda har arbetat många år på Samhall. Dessa exempel är tyvärr inte ovanliga.

Samhall som ett verkligt instrument för att skapa arbete åt arbetshandikappade kan därför nu ifrågasättas.

I budgetpropositionen aviseras en översyn av Samhalls verksamhet, vilket hälsas med tillfredsställelse. En sådan översyn måste ha som huvuduppgift att säkra arbeten till de arbetshandikappade, men också att synliggöra de följder som uppkommer av att många i denna grupp blir utan arbete beroende på för höga krav på effektivitet och resultat.

Stockholm den 2 oktober 2001

Marianne Jönsson (s)