Utvecklingen på Södertörn

Motion 2001/02:Bo322 av Karin Pilsäter (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Bostadsutskottet

Händelser

Inlämning
2001-10-05
Numrering
2001-10-05
Hänvisningsförslag
2001-10-05
Utskottsförslag
2001-10-05
Granskning
2001-10-05
Registrering
2001-10-05
Hänvisning
2001-10-11
Bordläggning
2001-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om omläggning av bostadspolitiken i stället för regeringsdrivna nybyggda bostadsområden.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om utveckling till Södertörns universitet.1

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om resurser till Södertörns högskola.1

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om infrastrukturinvesteringar för Södertörn.2

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om utbyggnad av väg 73.2

1 Yrkandena 2 och 3 hänvisade till UbU.

2 Yrkandena 4 och 5 hänvisade till TU.

2 Inledning

Södertörn är en fantastisk region med stora skogar, blåa hav, höga hus och en sprudlande internationell miljö. Här finns några världsledande storföretag som Astra Zeneca, Scania och Ericsson. Här bor nästan en halv miljon människor, strax utanför Sveriges enda världsstad, Stockholm.

Södertörn har dock en lägre medelinkomst, lägre utbildningsnivå och större socialhjälpsberoende bland invånarna än norra delen av Stockholms län. Dessutom präglas Södertörns näringsliv av färre företag och de befintliga är mindre företag, verksamma främst inom verkstads- och hantverksindustri. Denna situation är inte annorlunda idag än för några år sedan. Förutsättningarna och behovet för utveckling av alla dessa sektorer är inte oförändrat. Trots det har många röster som kräver infrastrukturella åtgärder för Södertörn tystnat. En orsak till denna situation är Göran Perssons plötsliga inhopp i den regionala diskussionen på Södertörn.

3  Boende

I regeringsförklaringen för 1999 lovade Göran Persson nya bostäder i Tullinge på Södertörn. Det hör visserligen inte till vanligheterna att en regering utställer löften om byggande av nya bostadsområden, men för den nuvarande regeringen är inget inhopp i det kommunala beslutsfattandet att förvånas över. Regeringen och Göran Persson satte fingret på ett verkligt problem. Det byggs för få nya bostäder i vår region. Lösningen är dock inte att ålägga en kommun, Botkyrka, som redan har alltför stor erfarenhet av att få nya storskaliga bostadsområden byggda på order av andra makthavare, att bygga ytterligare ett storskaligt bostadsområde. Den främsta orsaken till den bristande nybyggnationen i allmänhet och bristen på hyresrätter i synnerhet är nämligen den av regeringen förda bostadspolitiken.

Nu, i oktober 2001, två år senare, har planerna för Tullinges nya bostadsområde fortfarande inte kommit igång. Det finns nämligen ingen aktör som är villig att med dagens villkor bygga hyreslägenheter. Och för kommunerna är ett kraftigt bostadsbyggande rena förlustaffären med nuvarande regler i skatteutjämningssystemet. Om Göran Persson nu tänker göra allvar av dessa planer att forcera fram en ny stadsdel trots att ingen vill bygga hyreslägenheter riskerar han att sätta Storstockholms fattigaste invånare med Storstockholms högsta skatt i en ekonomisk kniptång. För att bostadsbyggandet ska kunna komma igång krävs istället en radikal omläggning av bostadspolitiken.

  • Skärp konkurrensen: Släpp in fler utländska byggare.

  • Friare hyressättning i nyproduktionen.

  • Boendeskatten måste sänkas. Exempelvis fastighetsskatten påverkar redan byggkalkylen. Återgå till de frysta taxeringsvärdena!

  • Det statliga skatteutjämningssystemet måste reformeras, så att kommuner som vill bygga inte missgynnas.

  • Detaljregleringen av byggandet måste minska.

  • Det kommunala ägandet av bostäder bör minska.

4 Trafiken

Göran Persson bröt våren 2000 plötsligt in och deklarerade att flygplatsläget Hall på Södertörn är otänkbart som alternativ flygplats i Stockholmsregionen. I stället uttalade det förra kommunalrådet i Katrineholm att den flygplats som kan räknas som Katrineholms lokala flygplats, Skavsta, skall utgöra Stockholms nya flygplats. Men sedan har locket lagts på debatten och absolut ingenting har hänt. Inga anvisningar eller satsningar på hur Skavsta skall kunna utgöra ett tillskott till luftfartskapaciteten i Stockholmsregionen! Inte heller hur Skavsta skall kunna fungera som flygplats för Södertörn!

Stockholmsregionen och i synnerhet Södertörn behöver utökade förutsättningar för att kunna utvecklas och för att kunna utgöra Sveriges motor. Södertörn skulle i framtiden kunna utgöra Sveriges port med handel mot andra delar av Östersjöregionen. Då behövs utökad hamnkapacitet för Södertörn både för sjö- och luftfartstrafiken.

Nynäshamn har ett särskilt gott läge som hamn vid fastlandet, beläget på Södertörn i direkt närhet till Stockholm och Mälardalen. Det är det som låg till grund för att orten etablerades för drygt hundra år sedan. Hamnen i Nynäshamn och väg 73 är av den anledningen viktiga inte bara för Stockholm och Gotland, utan även för transporter till hela Mälarregionen och direkt mot Norrlands inland via Östersjön. Förutsättningarna är goda för Nynäshamn som nationell hamn, men det förutsätter att väg 73 byggs färdigt och att järnvägen rustas upp.

Stockholmsdelegationen har nu kommit igång med sitt arbete. Den har många och stora frågor på agendan – ringleder, förbifarter, pendeltågstunnlar och tvärkommunikationer i norra Stockholms län och på Södertörn.

Pendeltåget är ur många perspektiv pulsådern för stora delar av Södertörns befolkning och företagare. Att bygga bort tågköerna vid Getingmidjan är av yttersta vikt för att Södertörn ska vara attraktivt som boplats och för företagslokalisering. Under tiden som staten och Stockholmsberedningen utreder och funderar bör Vägverket i Stockholm få ett anslag på och klartecken om finansiering så att de återstående 22 kilometerna av ko-stig på väg 73 mellan Västerhaninge och Nynäshamn kan börja byggas snarast.

5 Högre utbildning

Ett viktigt led i att ge invånarna på Södertörn bättre livschanser är en fortsatt utbyggnad av den högre utbildningen. Uppbyggnaden av Södertörns högskola har betytt enormt mycket, inte bara för de ökade möjligheterna för ungdomar på Södertörn att kunna få högskoleutbildning på hemmaplan. Södertörns högskola har alla förutsättningar att inom kort uppfylla de krav på bredd, kvalitet och akademisk excellens man kan ställa för att godkännas som nytt universitet. En sådan utveckling får inte bromsas av dogmatisk negativism mot Storstockholmsregionen. För Södertörns fortsatta utveckling till attraktiv region för människor och företag skulle Södertörns universitet bli en viktig byggsten.

Det är den enskilde studenten som bäst vet vad han eller hon är lämpad att läsa. Idag styr staten i hög utsträckning resurser till ämnen och kurser som den anser att studenterna bör ägna sig åt – utbildningar som staten anser vara nyttiga. Men kunskap har ett värde i sig. Människors strävanden efter nya lärdomar ska därför bejakas, inte försvåras.

Med en studentpeng är det studenternas val som avgör fördelningen av platser både mellan skilda ämnesdiscipliner och mellan olika lärosäten. Högskolorna måste ha större rätt att anpassa kursutbudet efter studenternas val och inte vara bundna av att antal platser på olika utbildningar har fastställts av riksdagen för varje enskild högskola. Staten måste visserligen fastställa en totalram för kostnaderna för grundutbildning men inom denna ram ska pengar kunna föras över mellan olika utbildningar med hänsyn taget till vilka kurser studenterna väljer. Denna valfrihet måste även gälla de studerande som väljer en mera yrkesinriktad högre utbildning. Valfriheten ska gälla också i fråga om studieort. Resursfördelningssystemet måste utformas så att högskolor som har ett högt sökandetryck tillförs mer resurser om de har möjlighet och är intresserade av att utöka för att möta ett sökandetryck. Fördelningen av resurser mellan olika universitet och högskolor bör tydligare anpassas till hur sökandetrycket vid respektive lärosäte ser ut.

Ett sådant system skulle betyda att Södertörns högskola fick möjlighet att fortsätta expandera totalt och inom de sektorer som högskolan och dess studenter anser mest attraktiva. Södertörns högskola bör få 8 000 000 kronor mer för budgetåret 2002.

Stockholm den 5 oktober 2001

Karin Pilsäter (fp)


Yrkanden (5)

  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om omläggning av bostadspolitiken i stället för regeringsdrivna nybyggda bostadsområden.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om utveckling till Södertörns universitet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 3
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om resurser till Södertörns högskola.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 4
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om infrastrukturinvesteringar för Södertörn.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 5
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om utbyggnad av väg 73.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.