Utvecklingsinsatser i Kronobergs län

Motion 1989/90:A458 av Charlotte Branting (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

av Charlotte Branting (fp)
Utvecklingsinsatser i Kronobergs län

Mot.

1989/90

A458-463

Utvecklingen i Kronobergs län har under de senaste åren varit positiv. Hög
sysselsättning, kraftig dynamik i näringslivet och stor efterfrågan på arbetskraft
har varit kännetecknande för utvecklingen. Störst är efterfrågan på arbete
inom vårdsektorn, tillverknings- och servicesektorerna. Trots denna
god utveckling finns det anledning till viss oro. Inte minst gäller denna oro
vår framtida utveckling. Befolkningsprognoserna har gett en bild av ett delat
Sverige med tillväxt i storstadsområdena, västra Sverige, Östergötland och
Umeåområdet och tillbakagång i skogslänen med Bergslagen och sydöstra
Sverige. Det är genom aktiva åtgärder nu som vi kan förebygga kriser i framtiden.

Under de senaste åren har sjöar, skog och åkermark i Sydsverige drabbats
allt svårare av försurningen. På sikt kommer det att innebära stora svårigheter
för länet, om inte kraftfulla insatser görs. Försurningen är bl.a. allvarlig
för att den rycker undan basen för en av länets viktigaste sysselsättningsfaktorer,
skogsindustrin. Försurningen beror till en viss del på inhemskt nedfall
från trafik, industri och värmeverk. I sydöstra Sverige härrör dock den
största delen från utländska källor, speciellt från Polen, DDR och de baltiska
staterna. Det är därför angeläget att ett särskilt miljöanslag inrättas till stöd
för insatser på området "tekniskt bistånd, utbildning och forskningsarbete.

Växjö kommun har startat vänortssamarbete i miljöfrågor med en ort i
Polen. Ett samarbete med högskolan i Vilnius, Litauen är också på gång.
Detta och liknande inititativ med inriktning på miljöfrågor i Österopa bör få
statligt stöd. Stödet kan bl.a. användas till samordning av kommunala initiativ
och till direkta projekt exempelvis reningsverk som byggs av svenska
kommmuner i Östeuropa. I denna fråga vill jag hänvisa till folkpartiets motion
om internationellt miljösamarbete. Jag har väckt en särskilt motion om
förbättring av försurade brunnar.

Utbildning, forskning

En fortsatt satsning på Växjö som skol- och utbildningsort är i hela regionens
intresse.

Miljö

1

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr A458- 463

Gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen Mot. 1989/90

A458

Arbetet med att utveckla och decentralisera den gymnasiala yrkesutbildningen
bör fortsätta. Inskolningsplatser och lärlingsplatser bör inrättas i
större utsträckning än vad som sker idag.

Kronobergs län är det län som erhållit störst reducering av timmar för
kommunal vuxenutbildning under de senaste tre åren. Skälen härför
anförs bl. a. vara att länet har en mycket god arbetsmarknad, låg arbetslöshet
samt att vissa kommuner i länet tidigare byggt en större vuxenutbildning än
vad som nu finns resurser för. Länets andel minskar varje år.

Sydöstra Sverige har angivits som ett kommande stödområde. Det kan
inte vara rimligt att vuxenutbildningsramen ytterligare reduceras i ett sådant
område. En ökning av ramen nu bör kunna effektivt motverka den befarade
utvecklingen i Sydöstra Sverige.

Skolöverstyrelsen begärde en utökning av platser i försöksverksamhet
med treårig gymnasial yrkesutbildning med 4 000. Budgetpropositionen föreslår
en ökning med 1 200 intagningsplatser. Dessa skall i första hand användas
för att åstadkomma fullskaleförsök. Huvuddelen av dessa platser
kommer sannolikt att fördelas till Värmlands län (900).

Kronobergs län har tidigare erhållit ett relativt rikt utbud av platser och
försökslinjer. Dock saknas naturbrukslinje helt i länet. Andra önskemål från
länets kommuner är exempelvis

- industriell teknisk linje (Alvesta)

- omvårdnadslinje (Alvesta, Ljungby, Växjö = utökning)

- livsmedelsteknisk linje (Växjö)

Kommunerna är synnerligen angelägna om platser för försöksverksamheten.

Folkpartiet föreslår i sin partimotion om skolan en utökad försöksverksamhet.
En del av denna bör komma Kronoberg till del.

Tvåårig maskiningenjörsutbildning i Ljungby

I Ljungby etablerades en ingenjörsutbildning inom gymnasieskolan, bestående
av 4-årig teknisk linje och 1-årig påbyggnadskurs för denna. Åk 4
och påbyggnadskursen utgör i viss mån grunden för Resurscentrum i
Ljungby. Denna har sedan omvandlats till en tvåårig högskoleutbildning.

Riksdagen beslutade under 1989 att införa en ny tvåårig ingenjörsubildning
inom högskolan. Gymnasieutbildningens fjärde år och påbyggnadskursen
avvecklas successivt. Riksdagsbeslutet angav även vilka orter som skall
ha framtida permanent lokalisering av ingenjörsutbildningen. Ljungby är ej
med bland dessa orter, men Växjö är med och är först i landet med försöksverksamheten.
Högskolan i Växjö får enligt budgetpropositionen en minskning
av antalet nybörjarplatser 1990/91 med 30 med en ytterligare minskning
av platserna 1993/94 med 20.

Det är angeläget för näringslivet i västra länsdelen att Ljungby även i fortsättningen
kan ha kvar sin tvååriga maskiningenjörsutbildning.

Högskolan - Sydostuniversitetet

Tillväxten i landets universitetsorter visar på den högre utbildningens och
forskningens betydelse för den regionala utvecklingen. Högskolorna i
Växjö, Kalmar och Karlskrona/Ronneby svarar 1989/90 tillsammans för 51
utbildningslinjer och 190 fristående kurser. På dessa går ca 8 000 studenter.

Utbildningarna fördelar sig mellan teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap
(inkl. ekonomi) och humaniora. Det statliga anslaget för att bedriva
denna utbildning är 170 milj. kr. Till forskning är anslaget ca 4 milj. kr. Vid
våra universitet är däremot utbildningsanslag och forskningsanslag lika
stora. Samtidigt vet vi, att forskningskontakter är avgörande för kvalitén på
utbildningen. För att fullgöra högskolereformen och kunna erbjuda en nationellt
likvärdig kvalitet på högskoleutbildningen måste mer permanenta
forskningsresurser ställas till förfogande. En forskningsorganisation som
omfattar högskolorna i Växjö, Kalmar och Karlskrona/Ronneby, Sydostuniversitetet,
skulle ha en tillräcklig utbildningsbas för att bära en sådan förstärkning
av forskningsresurserna.

Högskolorna Sydostuniversitetet, skall kunna ge en basutbildning som tillgodoser
de lokala behoven. De skall profilera sig inom vissa områden med
studenter från hela landet, samt kunna erbjuda fortbildning och vidareutbildning
och forskarutbildning. Lokalfrågan för högskolan i Växjö måste lösas
och hela högskolan lokaliseras till ett område.

Den skogliga utbildningen byggs systematiskt upp inom ramen för projektet
sydsvensk skogsforskning. Med hänsyn till Växjös roll som centrum för
det sydsvenska skogsbruket är det naturligt att skogsvetenskaplig forskning
knyts till högskolan. Den skogliga försöksparken bör kompletteras med en
forskningsenhet.

Med hänyn till den ämnesmässigt breda och djupa kompetens som utvecklats
inom lärarutbildningen i Växjö finns det goda förutsättningar att ge en
kvalitativt god lärarutbildning inom en sammanhållen grundskollärarlinje.
Det är därför naturligt att även en lärarutbildning med inriktning mot årskurserna
4-9 snarast lokaliseras till Växjö.

Uppfinnarna

Uppfinnarna har en avgörande betydelse för ett lands förmåga att hävda sig
i en internationell konkurrens. Därför krävs förutsättningar för att kreativa
begåvningar kan få goda möjligheter för ett brett kunskapsinhämtande, erfarenhetsutbyte
och utveckling av sina idéer och uppfinningar. En nordisk
folkhögskola med inriktning på förnyelseteknik skulle vara en väg att tillgodose
detta behov. Statligt stöd bör därför ges till den nya utbildningen vid
Grimslövs folkhögskola, som man kan se som ett första steg mot en nordisk
folkhögskola i förnyelseteknik.

Kommunikationer

Växjö har alltmer kommit att utvecklas till ett transportcentrum för sydöstra
Sverige. Dessutom medför Växjös geografiska läge att grossistföretag ofta
överväger att etablera sig där. Ett problem för länet är att för företag på

mindre orter är det svårt att rekrytera kvalificerad arbetskraft, bl.a. på grund Mot. 1989/90

av att arbetsmarknaden är för "smal för att båda makarna skall kunna er- A458

bjudas jobb. Detta är också ett skäl för bra kommunikationer och väl utbyggd
kollektivtrafik.

Vägverket kommer centralt att ta ställning till vilka vägar som skall tas in i
det nationella stamvägnätet, dit de stora investeringarna skall koncentreras.

Växjö är en av de få residensstäder som ligger utanför stamvägnätet. Det är
angeläget att väg 23 kommer in i detta stamvägnät. De mest angelägna behoven
på länets riksvägar är upprustning av E4 och riksväg 23 mellan länets
centrala delar och Malmö-området.

Det framväxande informationssamhället ställer stora krav på tillgänglighet
via tele- och datakommunikation.

I Kronobergs län är skogsbruket och skogsindustrin som tidigare nämnts
av stor betydelse. Tyvärr har många mindre vägar låg bärighet på grund av
svaga broar eller att vägarna går över stora mossmarker. Det är därför viktigt
att länet tilldelas medel för skogstransporterna.

Regionalpolitiska stödet

Under 1980-talet, när de regionala problemen i sydöstra Sverige blivit alltmer
uppenbara, har informationen om möjligheterna till regionalpolitiska
stödmedel efter hand nått ut till befolkningen i de sysselsättningssvaga delarna
av Kronoberg. Samtidigt har länsstyrelsen tillsammans med kommuner
och länsorgan kunnat få igång en lovande projektverksamhet i länet. Under
de senaste budgetåren har denna utveckling dämpats, eftersom länets
anslag för regionala utvecklingsinsatser inte har höjts. Då länsanslaget höjts
betydligt under senare år anser jag det befogat med en fördubbling av anslaget
till Kronobergs län.

Med tanke på att statsmakterna har drivit projektet Hela Sverige skall
leva är det väsentligt att man också på länsnivå får resurser att följa upp
projektet i glesbygdsområden. För Kronobergs län betyder det mycket om
man genom t.ex. kombinationssysselsättningar kan öka sysselsättningen och
boende på landsbygden.

Det är viktigt att man på länsnivå får full frihet att själv prioritera de regionalpolitiska
medlens användning mellan projektsatsningar, glesbygdsstöd
och stöd till företag. Därför bör maximigränsen för projektmedel tas bort.

Glasmuseum i Växjö

Kulturutskottet har vid flera tillfällen uttryckt sin positiva syn på Smålands
museum/Växjö glasmuseum och dess vilja och erkända kompetens att ta ansvar
för en för hela riket omfattande insamling och dokumentationsverksamhet
på glasområdet. Det är dock mycket tragiskt att merparten av glaset finns
nerpackat i lårar. Det är hög tid att Växjö nu får sitt sedan länge efterlängtade
glasmuseum. Ett sådant museum kräver statliga medel. I folkpartiets
partimotion om kulturpolitiken föreslås att ytterligare medel anslås till regionala
museer. I och med detta förslag skulle möjligheterna till statligt stöd till
Glasmuseet i Växjö underlättas som komplement till de medel kommun och
landsting kan avsätta. 4

Kompensation för I 11 :s nerläggning

Beslutet om 111 :s nerläggning kommer hårt att drabba Kronobergs län. Jag

motsatte mig detta beslut och beklagar det djupt. Det är rimligt att Kronobergs
län på olika sätt får kompensation för I 11. Här lämnas några förslag.

Regeringen bör snarast återkomma med förslag i denna fråga.

- Ett Sydostuniversitet

- Civilförsvarsutbiidning

- Förstärkt delegation för icke militärt motstånd

- SCB, regionalt kansli

- RRV regional filial, systemutveckling.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

(att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sydöstra Sveriges miljövårdssamarbete med
öststater,1]

(att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning
och dess försöksverksamhet i Kronobergs län,2]

(att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om maskiningenjörsutbildningen i Ljungby,2]

(att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högskolan i Växjö-Sydostuniversitetet,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppfinnarutbildningen på Grimslövs folkhögskola,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunikationer i Kronobergs län,3]

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördubbling av det s.k. länsanslaget till Kronobergs
län,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om glasmuseet i Växjö,4]

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kompensation för I 11.

Stockholm den 25 januari 1990

Charlotte Branting (fp)

1 1989/90:U543

2 1989/90:Ub820

3 1989/90:T244

4 1989/90: Kr366 5

Mot. 1989/90
A458

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami Nr A458-463