Vägar till ett mångkulturellt samhälle

Motion 1996/97:Sf633 av Yvonne Ruwaida (mp)

Motionen delad mellan flera utskott

Inledning

Sverige är idag ett mångetniskt samhälle. Integrationen av de
nya medborgarna har inte lyckats och därför kan vi inte
heller kalla Sverige för ett mångkulturellt samhälle. Vi anser
dock att ett mångkulturellt samhälle är något positivt.

Ett mångkulturellt samhälle måste ha ett etiskt minimun som alla invånare
respekterar. Vi kommer inte och ska inte heller försöka ändra det faktum att
Sverige idag präglas av kulturell och etnisk mångfald. Däremot blir det ännu
viktigare att diskutera den etiska grund som ska vara gemensam för alla
invånare. Denna diskussion bör främjas. Vi anser att denna etiska grund bör
vara

- respekten för alla människors lika värde
-
- tolerans
-
- ett gemensamt rättssystem
-
Om man eftersträvar att förverkliga ett gemensamt
rättssystem så sätter det gränser för toleransnivån. Alla
medborgare måste följa de regler som rättssystemet sätter
upp. Detta förutsätter att medborgarna uppfattar systemet
som moraliskt riktigt. Det svenska rättssystemet har idag
vissa brister, det styrker inte alla människors lika värde. Det
är oerhörd viktigt att man snarast förändrar rättssystemet om
man vill att det ska respekteras av alla medborgare och
kunna utgöra en grund för gemenskap i samhället.

I debatten talar många om integration. Men det finns olika definitioner av
integration. Vissa debattörer talar om integration, men menar assimilation.
För oss är integration när alla medborgare får ett jämbördigt deltagande i
samhällets verksamheter.

Man har länge haft en invandrarpolitik och invandrarpolitiska mål.
Invandrarpolitiken har misslyckats och de invandrarpolitiska målen har inte
uppfyllts. Att invandrarpolitiken inte har lyckats beror på att den till stor
del
har fokuserat kring Invandrarverket och hemspråk. Frågor om diskriminering
har man till stor del blundat för. Och först nu börjar kommuner i Sverige
arbeta med andra frågor än mottagandet och flertalet kommuner börjar sätta
upp integrationsprogram. Vi anser att de gamla målen om jämlikhet, valfrihet
och samverkan kan uppfyllas. Att ändra dessa mål är att kasta in handduken
och säga att vi har gett upp och kommer inte kunna arbeta för alla människors
lika värde i det svenska samhället. Däremot vill vi dela upp det som
traditionellt kallats invandrarpolitik i tre delar:

1. Invandrarpolitiken, som gäller de första åren i Sverige,

2. Förändringar i samhällspolitiken så att man möjliggör ett mångkulturellt
samhälle med ett jämbördigt deltagande i samhället,

3. Åtgärdsprogram för att komma tillrätta med de problem som den
misslyckade invandrarpolitiken har åstadkommit.

De olika delarna fördjupas i motionen under sina respektive rubriker.

Invandrarpolitiken

LMA ska finnas kvar och nyanlända ska ha rätt att själva
välja bostadsort. Varje kommun i Sverige ska kunna ta emot
människor som kommer hit och kunna erbjuda en
introduktion till det svenska samhället. Förutom det faktum
att integrationen blir sämre om man påtvingar människor
bostadsort, så är det Sveriges skyldighet enligt artikel 12 i
FN-konventionen att "envar som lagligen befinner sig på en
stats område äger rätt att där röra sig fritt och fritt välja
bosättningsort". Samhället ska naturligtvis kunna
rekommendera orter om man tror att det finns bättre chanser
till introduktion och ett framtida arbete.

Hur introduktionen ska utformas ska diskuteras mellan den sökande och de
sociala myndigheterna. Det introduktionsprogram som idag finns är ett steg i
denna introduktion.

Under introduktionen vill vi kunna ge de som har rätt till asyl i Sverige
eller har andra flyktingskäl och deras anhöriga ett skattepliktigt bidrag. Detta
för att komma ifrån dagens socialbidragstänkande och för att kunna
möjliggöra att människor tar ansvar för sina liv. Nivåerna för bidragen bör
vara högre än socialbidragen, i den mening att man ska märka en skillnad
mellan att få ersättningen och att söka socialbidrag. I ett längre perspektiv
vill
vi ersätta denna introduktionsersättning med en grundersättning. Om man ska
kunna möjliggöra en god integration så måste barnomsorg vara en absolut
rättighet. Nivån för introduktionsersättningen ska vara satt därefter.

Man ska kunna ha möjligheten att flytta till en annan kommun. Detta ska
man kunna göra halvårsvis, vilket påverkar hur man betalar ut
schablonersättningen till kommunerna.

Även de människor som inte har rätt till asyl i Sverige eller har andra
flyktingskäl samt deras anhöriga ska kunna erbjudas undervisning i svenska.
Det gäller arbetsinvandrare, men också alla människor i det svenska
samhället som inte behärskar en fullgod svenska.

Förändringar i
samhällspolitiken

Begreppet invandrare

Begreppet invandrare diskuteras i samhällsdebatten. Många
talar för att man ska ta bort begreppet invandrare. På vissa
debattörer verkar det som om alla problem, speciellt
diskrimineringen automatiskt skulle försvinna om ordet
invandrare inte används. Vi anser att det är viktigt att
människor själva ska få identifiera sig. Om man vill kalla sig
invandrare, svensk, bindestrecksmänniska m.m. ska vara upp
till individen. Sedan behöver vi för statistikens och
forskningens skull använda oss av termer som invandrare,
människor med uppehållstillstånd, svensk medborgare osv.
Det är viktigt att man för statistik och forskning på
invandrare som grupp, men även delar upp invandrargruppen
i andra kategorier.

Kunskap

Det är skrämmande lite uppgifter som finns om
invandrargruppens situation. Vi behöver också kontinuerligt
få kunskap genom forskning, djupstudier och statistik. Dels
kan vi ta del av den forskning och den diskussion om ett
mångkulturellt samhälle som finns i många andra länder, dels
bör staten anvisa pengar ur den samlade forskningsbudgeten
för att stimulera forskning om det mångkulturella samhället.

Förebyggande åtgärder i skolan

Ett sätt att förebygga rasism och främlingsfientlighet inom
skolan är att läroplansarbetet genomsyras av ett
interkulturellt synsätt och att läromedelsproducenter
uppmanas att utveckla och förbättra läromedel så att även de
genomsyras av ett interkulturellt synsätt.

Om man ska få tillfälle att möta samhället i skolan så måste man bereda
plats i skolan för temadagar och besök utifrån. Många lärare vågar inte lämna
ifrån sig sina lektioner till det. Insatser bör göras för att underlätta för
temadagar och besök från frivilligorganisationer i skolan.

Invandrarrepresentationen i politiken

Partierna bör ta ett större ansvar och aktivt arbeta för att få in
invandrare i politiken och i de beslutande församlingarna.
Det är viktigt att inse att man inte bara ska efterfråga
invandrare i frågor som berör flykting- eller invandrarfrågor,
utan i alla frågor.

I de statliga utredningarna är invandrare underrepresenterade som ledamö-
ter, tjänstemän och experter. I invandrarpolitiska utredningen så fanns det
experter från Kommunförbundet, Finansdepartementet, Invandrarverket
m.m., dvs. de organisationer och verk som utövar politiken var närvarande,
men inte de som påverkas av politiken, invandrargruppen själv. Självfallet
borde en eller två av experterna ha representerat invandrarorganisationerna i
Sverige. I olika utredningar bör man använda sig av invandrarkollektivet som
en resurs och antingen ha med en expert eller arbeta i samråd med invandrar-
gruppen.

Lagstiftning

Vissa principer och värderingar är så grundläggande i
samhället, att de bör bekräftas genom lagar. En sådan princip
är allas lika värde. Den lagstiftning som finns idag är därför
grundläggande, men inte tillräcklig. Vi vet att det trots
lagstiftningen förekommer diskriminering. För att DO ska
kunna hinna med att ta alla fall av diskriminering måste
DO:s befogenheter och resurser ökas.

Diskrimineringsombudsmannen bör kompletteras på det kommunala
planet. Varje kommun bör ha en tjänsteman som har som uppgift att
motverka diskriminering och rasism inom kommunen och dess verksamhet.
De kommuner som har ett medborgarkontor bör kunna förmedla kontakt
mellan de personer som vill ha hjälp med fall av diskriminering och den
lokale DO.

Det bör vara lika självklart för företag att rekrytera medarbetare av bägge
könen som att rekrytera medarbetare som motsvarar landets befolknings-
sammansättning. För att kunna uppnå detta så bör man arbeta på samma sätt
som man i Sverige gör för att uppnå ökad jämställdhet. Det bör vara självklart
att lagen mot diskriminering p.g.a. etnisk tillhörighet är lika stark som lagen
om jämställdhet på arbetsmarknaden. Vi anser alltså att man bör skärpa
lagstiftningen.

Utbildning

För att kunna tillvarata invandrarnas utländska utbildningar
bör UHÄ respektive AMS prioritera en vidareutveckling av
instrumenten för att jämföra utländska utbildningar av yrken
med motsvarande svenska. Korta, individuella, anpassade
kompletteringsutbildningar är ett bra sätt att tillvarata
invandrarnas utbildning, yrkeserfarenhet och
språkkunskaper.

Hemspråk

Hemspråk ska vara en rättighet för alla som vill lära sig
föräldrarnas modersmål. De skolor som har hemspråk i olika
språk skulle kunna erbjuda alla elever undervisning i dessa
språk. Det är en tillgång som man idag inte tar vara på och
det skulle mer än någon annan åtgärd höja statusen på
hemspråksundervisningen och ge hemspråkslärare en högre
status. Det är också viktigt att arbeta med att förbättra
kvaliteten på hemspråkslärarnas utbildningsnivå.

Språkfrågor

I framtiden kommer vi att ha många människor som kommit
till Sverige i vuxen ålder som kommer att bo på
ålderdomshem, ta del av sjukvården osv. En del av den
gruppen kommer att tappa sin svenska, en del av gruppen
kommer aldrig att ha lärt sig svenska. Vi kan inte bortse från
att detta är en verklighet och naivt hoppas att alla kommer att
kunna svenska. Det är tyvärr en verklighet som i mindre
skala existerar idag och som kommer att bli större i
framtiden. Naturligtvis måste vi hitta former så att även
dessa kan tillgodogöra sig servicen i den offentliga sektorn
och må bra som människor. Detta är en fråga som bör
utredas.

Integrationsprogram för invandrare

Den offentliga sektorn bör gå före och upprätta
integrationsprogram för invandrare. Dessa
integrationsprogram går att jämföra med
jämställdhetsprogrammen för en bättre representation av
kvinnor. Man bör i ett senare skede även kräva att företag
med mer än tio anställda inom det privata näringslivet
upprättar integrationsprogram.

Segregerade bostadsområden

Invandrarfamiljer bor i ofta i storstadsområden. De är mer
trångbodda och bor oftare i hyreshus. Det förekommer s.k.
etnisk boendesegregation. Och det bor många invandrare i
s.k. segregerade bostadsområden i de mer slitna och förfallna
miljonprogrammen.

Boendesegregationen innebär att invandrarna missgynnas på flera olika
områden. Detta delar de med andra invånare i de eftersatta områdena.
Negativt är bl.a. att risken för att de sociala kontakterna mellan svenskar och
invandrare på fritiden tenderar att bli alltför få och att svenskans ställning
som sammanhållande språk försvagas. Det får bland annat till följd att många
av de svenska familjerna som bor i dessa svenska, mångkulturella områden
och trivs med det flyttar när barnen närmar sig skolåldern. Svenskan som
talas i dessa områden är ofta bristfällig och utvecklas inte tillräckligt i
skolan.
När ungdomarna sedan börjar högre utbildning eller ska ut på
arbetsmarknaden kommer bristerna i svenskkunskaperna fram. Detta påverkar
även de äldre invandrarna som inte behärskar svenska.

Satsa mer på att följa upp de hyresvärdar och bostadsförmedlare som
diskriminerar invandrare, både genom information och utbildning, men även
genom lagstiftning och hårdare straff.

Andra generella åtgärder som Miljöpartiet vill genomföra kommer att öka
möjligheten till ett mer jämbördigt liv för samhällets alla medborgare och
innebära en bättre boende. Vi vill:

- införa ekostadsdelar,
-
- ge de boende ett ökat direkt inflytande och möjlighet till ökat
ansvarstagande för sitt boende och sin vardag,
-
- utöka fritidsverksamheten i dessa områden, speciellt för de yngre,
-
- för att skapa ett attraktivt boende kan olika hustyper blandas.
-
Näringspolitiken

En viktig beståndsdel i att minska arbetslösheten och
diskrimineringen av invandrare är näringspolitiken. Vi kan ta
till vara de resurser och kunskaper som finns hos invandrade
grupper genom att stimulera egenföretagandet. I ett längre
perspektiv leder det också till att diskrimineringen av
invandrare minskar då den svenska omgivningen får respekt
genom att man visar att man ger samhället nytt företagande.

Människor med invandrarbakgrund möts av fler hinder för det egna
företagandet, såsom större svårigheter att få lån, svårare att få bra
information
om företagande osv. Det är viktigt med åtgärder som tar bort dessa hinder och
regeringen bör återkomma med förslag till sådana åtgärder.

Åtgärdsprogram

Vi anser att det behövs ett åtgärdsprogram för att komma åt
den situation som den misslyckade invandrarpolitiken har
åstadkommit. Dessa åtgärder är tänkta att vara temporära tills
den visuella diskrimineringen har minskat drastiskt och de
olika invandrargruppernas situation är mer jämbördig de
övriga medborgarnas. Vi anser att det behövs en utredning
som i samråd med invandrarorganisationerna tar fram förslag
till sådana åtgärder. Men regeringen bör redan i nuläget
lägga fram förslag till ett åtgärdsprogram, som man senare
kan revidera. Ett sådant förslag skulle kunna innehålla
följande:

- sänkt arbetsgivaravgift för invandrare vid nyanställning under det första
året,
-
- riktade åtgärder för invandrare som vill starta eget,
-
- en organisation eller informationsbyrå som förmedlar information om
starta eget till invandrare, som kan informera om regelsystemet, som kan
planera eller ge kurser efter modell i Holland och England,
-
- möjlighet att låna ut pengar till invandrare, jämför med kvinnolån,
-
- att man flyttar ut statusfyllda och internationella verksamheter till
invandrartäta områden.-
- 10F-
- P
-
Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nyanlända skall ha rätt att själva välja bostadsort,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en introduktionsersättning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten att flytta mellan kommuner,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om undervisning i svenska,1

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om begreppet invandrare,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning om det mångkulturella samhället,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förebyggande åtgärder i skolan,1

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om invandrarrepresentation i statliga utredningar,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade resurser och befogenheter för
Diskrimineringsombudsmannen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av kommunala diskrimineringsombudsmän,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skärpning av lagstiftningen angående diskriminering på
arbetsmarknaden,2

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta vara på invandrares utländska utbildningar,1

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hemspråksundervisning,1

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utredning om språkproblem vid invandrares kontakt
med offentliga funktioner i det svenska samhället,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om integrationsprogram inom offentlig sektor och i det privata
näringslivet,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om segregerade bostadsområden,3

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att ta bort de hinder för eget företagande som möter
människor med invandrarbakgrund,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med de
problem som den misslyckade invandrarpolitiken åstadkommit.

Stockholm den 7 oktober 1996

Yvonne Ruwaida (mp)

1 Yrkandena 4, 7, 12 och 13 hänvisade till UbU.

2 Yrkande 11 hänvisat till AU.

3 Yrkande 16 hänvisat till BoU.

Gotab, Stockholm 1996