Väginvesteringar

Motion 1992/93:T337 av Leo Persson m.fl. (s)

I budgetpropositionen beskrivs hur investeringar i
infrastruktur utfallit åren 1960 till 1992.

Det kan konstateras att den minskade andelen
investeringar i infrastruktur medfört bl.a. att vägnätet inte
har byggts ut i den takt som skissats.

Vid tiden före regeringsskiftet enades riksdagen om
väsentliga infrastruktursatsningar som sedan inte fullföljts
av regeringen utan skjutits framåt, endast en mindre del har
effektuerats.

Nu aviserar regeringen att en ny proposition skall läggas
under våren innehållande utveckling av vägar, järnvägar
och kollektivtrafikanläggningar för perioden 1994--2003.

I Vägverkets konstateranden kan man utläsa att
väginvesteringarna är lägre än avskrivningarna på
vägkapitalet. Detta innebär att det kapital som är bundet i
vägnätet successivt har minskat. Effekterna av detta är
sämre vägstandard. Det bildas spår och ojämnheter på
belagda vägar liksom avstängning för tung trafik under
tjällossning.

Att det är många människor som mer eller mindre
drabbas av att vägarna stängs av för tung trafik, framgår av
vägverkets siffror över tjällossningsrestriktioner. I
Värmlands, Kopparbergs och Norrbottens län berördes
uppåt 80 %
av det allmänna grusvägnätet av restriktioner 1989. I
Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens
län motsvarande andel berördes över 50 %.
Även betydande delar av det belagda vägnätet
berördes av restriktioner. I Kopparbergs, Gävleborgs och
Västernorrlands län berördes nästan 20 %
av det belagda vägnätet. I Jämtlands län översteg
denna andel 20 %.

Sammanlagt
är behovet av omedelbara åtgärder i
skogslänen beräknat att kosta ca. 13 miljarder kr enligt
rapport 1993-01-07 från Glesbygdsmyndigheten, statens
myndighet för glesbygdsutveckling.

Eftersom åtgärderna i huvudsak berör mycket nedslitna
vägar blir effekten av uteblivna åtgärder densamma som när
man tvingas köpa en gammal men billig bil.
Driftkostnaderna blir oerhört kostsamma. Likaså medför
en fortsatt eftersläpning av vägåtgärderna stora
bärighetsbrister och kostsam drift, eller för att citera
vägverkets generaldirektör Per-Anders Örtendahl ''Den
fattige måste leva dyrt''.

Sedan 1991 har det fördelats medel till infrastruktur
utöver ordinarie anslag. För vägåtgärder har avsatts drygt
10 miljarder
kronor. Merparten av dessa medel är
reserverade inom ramen för delegationen för
infrastrukturinvesteringar, s.k. Delfin, och är
tidigareläggning av ett antal åtgärder. Enligt riksdagsbeslut
ska medlen i huvudsak användas för investeringar i de
större trafikstråken. Ca. 2,5 miljarder kronor är emellertid
specialdestinerade för åtgärder i skogslänen.

Trots att det finns så betydande resurser att tillvarata i
glesbygden och i skogslänen som helhet och att skogslänens
vägnät uppvisar så oerhört stora brister är det alltså mycket
begränsade medel i förhållande till behovet som anslås för
att förbättra vägnätet vid sidan om de stora trafiktäta
stråken.

Orsaken till att det ser ut så här är enligt Vägverket att
man utifrån sin begränsade kassa inte har råd att åtgärda de
så nedgångna och kostnadskrävande skogslänsvägarna. I
stället väljer man att upprätthålla en hyfsad nivå i södra
Sverige.

Om man delar landet i två delar, de s.k. skogslänen och
övriga Sverige, så kan man konstatera att fördelningen av
medel utfallit sålunda.

Skogslänens behov uppgår till 12,7 miljarder kronor
varav man erhållit täckning för investeringar motsvarande
4,9 miljarder.
Behovet i övriga Sverige uppgick till 6,4 miljarder
varav man erhållit 5,6 miljarder.

Det är utomordentligt viktigt att regeringen i sin
kommande proposition redovisar hur man tänker komma
tillrätta med denna snedfördelning av medel och också
redovisar en utvecklingsplan för upprustning av vägnätet
som ligger vid sidan av de stora trafiktäta stråken i
skogslänen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behov av utvecklingsplan och
omfördelning av vägmedel.

Stockholm den 26 januari 1993

Leo Persson (s)

Bo Holmberg (s)

Leif Marklund (s)

Nils-Olof Gustafsson (s)

Axel Andersson (s)

Bo Finnkvist (s)

Mats Lindberg (s)