Vägnätet i Västmanland

Motion 1991/92:T303 av Karin Falkmer och Birgit Henriksson (m)

Utbyggnad och modernisering av infrastrukturen är en
viktig del i regeringens strategi för att åstadkomma en ökad
tillväxt och ett större välstånd. På regeringens förslag har
riksdagen i december fattat beslut om tidigareläggning av
infrastruktursatsningar om 1,5 miljarder kronor.
Regeringen har vidare i prop. 1991/92:69 om privatisering
av statliga företag, m.m. föreslagit att intäkterna vid
försäljningen bl.a. skall utnyttjas till investeringar i
infrastruktur som skapar förutsättningar för tillväxt.
Ytterligare satsningar på infrastrukturen aviseras.

Förbättringar i infrastrukturen är den mest verksamma
åtgärden för att stärka näringslivet, ekonomin och
utvecklingsmöjligheterna i olika delar av landet.
Investeringar i infrastrukturen är i allmänhet
samhällsekonomiskt mycket lönsamma. Trots att detta
många gånger tidigare framhållits av ansvariga politiker,
inte minst i regionalpolitiska sammanhang, har vi för
närvarande en situation med kraftigt eftersatt vägunderhåll
och en eftersläpning i utbyggnaden av vägnätet i stora delar
av landet, bland annat i Västmanland.

De medel som under senare år anslagits för investeringar
i vägnätet har inte ens täckt kostnaderna för att hålla
nuvarande vägkapital på oförändrad nivå. Underhållet av
vägnätet är i många delar kraftigt eftersatt. Nedslitna och
dåligt trafikanpassade vägar bromsar inte bara
utvecklingsmöjligheterna, utan de bidrar också till ökad
miljöförstöring och till försämring av trafiksäkerheten.

Västmanland är ett starkt industriberoende län. Det
geografiska läget ger Västmanland goda
framtidsmöjligheter. Inom den befolkningstäta Mälardalen
finns ett stort intresse för och goda möjligheter till
samarbete och integrering av näringsliv, bostadsmarknad
och utbildning. En viktig förutsättning för ett utvecklat
samarbete inom Mälardalsregionen är en kraftigt förbättrad
infrastruktur.

Betydelsen av snabba och säkra kommunikationer ökar
i och med att Sverige får del av den dynamiska utvecklingen
inom EG. Förbättrade kommunikationer som erbjuder
snabba och säkra res- och transportalternativ till
kontinenten är avgörande för att ta tillvara de naturliga
möjligheterna som finns att skapa en i EG-perspektiv stark
och konkurrenskraftig Mälardalsregion. Utvecklingen mot
en gemensam Mälardalsmarknad kommer att ytterligare
öka kraven på god vägstandard.

Regionen har ett stort trafikflöde med särskilt tät
biltrafik utefter sträckan E18/E3 Stockholm--Västerås--
Köping--Arboga--Örebro. Europavägarna E18/E3 utgör
förbindelselänk mellan Stockholm och Göteborg. Sträckan
Enköping--Bålsta i Uppsala län har öppnats som
motortrafikled 1989 och kommer att bli motorväg 1993.

Flera vägavsnitt utefter E18/E3 inom Västmanlands och
Örebro län är i starkt behov av att rustas upp. För
Västmanlands län är E18 huvudpulsådern. Här har trafiken
ökat mest och förväntas göra det även framdeles.
Sträckorna E18/E3 Köping--Arboga--Örebro framstår som
allt mer problematiska ur framkomlighets- och
trafiksäkerhetssynpunkt. Dessa mycket hårt trafikerade
vägsträckor är bitvis i undermåligt skick, och de är starkt
olycksdrabbade. Genom köbildningar belastas i dag miljön
av ökade avgasutsläpp. Satsningar för ökad framkomlighet
på den hårt trafikerade vägen Köping--Arboga--Örebro är
också viktiga för att minska påfrestningarna på miljön.

Vägsträckorna Köping--Arboga--Örebro utefter E18/E3
bör snarast byggas ut till motorväg. Dessa vägsträckor bör
behandlas med förtur vid den kommande utbyggnaden av
infrastrukturen som regeringen aviserat.

Västmanland tilldelades i november 1991 medel till
förbifart vid Tärnsjö på riksväg 67 i länets östra delar.
Andra vägavsnitt i länet som är i stort behov av upprustning
är riksväg 70 förbi Sala och riksväg 68, som utgör den nutida
pulsådern genom Bergslagen tvärs över landet.

Väg 68 ingår som en central del i det vägsystem som
förenar regionens industrigrupper med Gävle i öster och
med Örebro och Göteborg i väster. Riksväg 68 är
därigenom en viktig sammanhållande interregional väg och
den är av stor betydelse för närings- och samhällsliv, för
kultur och för en allt mer ökande turism. Den gör mer än
någon annan väg -- verklig eller tänkt -- skäl för namnet
''Bergslagsdiagonalen''. En upprustning av den befintliga
''Bergslagsdiagonalen'', riksväg 68, måste prioriteras före
byggandet av eventuella nya vägsträckningar i Bergslagen.

Utbyggnad och modernisering av infrastrukturen är i
hög grad en förutsättning för utvecklingen av hela länet.
Delar av Västmanlands vägnät är i akut behov av underhåll
och upprustning. Västmanland bör därför få ökad andel av
de medel till infrastrukturen som regeringen aviserar.

Det är vår uppfattning att regeringen inom ramen för
satsningarna på infrastrukturen noga prövar möjligheterna
att anvisa medel för upprustning av vägnätet i
Västmanland.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upprustning och modernisering
av vägnätet i Västmanland.

Stockholm den 17 januari 1992

Karin Falkmer (m)

Birgit Henriksson (m)