Vägnätet i Västmanlands län

Motion 1990/91:T311 av Birger Andersson (c)

Väl fungerande kommunikationer är nödvändiga för en
regions utveckling. Om detta råder politisk enighet. Trots
detta har vi stora brister i nästan hela landet inom
kommunikationsområdet. Särskilt järnvägen har under en
följd av år haft för låga anslag. I två motioner har jag tagit
upp angelägna järnvägsprojekt för Västmanland, dels
Mälarbanan (1990/91:c720), dels fullföljande av
Bergslagspendeln (1990/91:c722). I denna motion kommer
vägnätet i Västmanland att behandlas.

Otillräckliga anslag

Vägverkets anslag för investeringar i
länstrafikanläggningar i Västmanlands län är klart
otillräckliga. För åren 1991--1994 har Vägverket anvisat en
ram, som inte ens räcker till att färdigställa
Bergslagspendeln, än mindre medge något byggande av
någon väg- eller kollektivtrafikanläggning i länet.
Resultatet blir, om inte ytterligare medel anvisas, nedslitna
och dåligt trafikanpassade vägar, vilket i sin tur leder till
försämrad trafiksäkerhet och ökad miljöförstöring.

I motion l990/91:c722 har hemställts om särskilda
statliga medel för fullföljande av projekt Bergslagspendeln.
Detta är synnerligen väl motiverat. Regeringen har tidigare
givit klartecken och anvisat vissa medel i Bergslagspaketet
till Bergslagspendeln. Dessutom är Bergslagspendeln inte
enbart en fråga för Västmanlands län utan i mycket stor
utsträckning en viktig utvecklingsfråga för hela Bergslagen.

Angelägna vägprojekt

Västmanland har fått en dålig behandling inom
kommunikationsområdet vad gäller anslagen till
investeringar. Länet har i flerårsplan för riksvägar 1991--
2000 endast erhållit medel för två projekt, dels för GC-bro
E3/E18 i Arboga, dels till riksväg 67:s förbifart vid Tärnsjö.
För varje nytt planförslag från Vägverket skjuts tidpunkten
för genomförandet framåt i tiden.

Riksväg 67 ingår som en del av ''Räta linjen'' och därför
är det mycket angeläget att förbifarten vid Tärnsjö snabbt
kan byggas. 'Räta linjen'' är en väg, Norrköping--
Katrineholm--Västerås--Sala--Gävle, och berör fyra län.
''Räta linjen'' har i huvudsak en hög vägstandard, men för
att vägen skall fungera helt tillfredsställande krävs att
förbättringar och ombyggnader snabbt kan genomföras på
vissa vägavsnitt. ''Räta linjen'' med en genomgående hög
standard utan 'flaskhalsar'' skulle bl a kunna avlasta
Stockholmsområdet vad avser nordsydgående långväga
trafik. Ytterligare skäl har jag framfört i motion
1990/91:c722.

Flera andra angelägna projekt vad avser riksvägar finns
inom länet. E 18 sträckan Köping--Arboga har låg standard
och behöver en ombyggnad. Att förbättra Riksväg 70 inom
länet är också mycket angeläget för att öka framkomlighet
och säkerhet för den livliga trafiken mellan
Stockholmsregionen och Dalarna. Upprustning av riksväg
68 är också angeläget. Det behövs därför ökade anslag.

Som tidigare framhållits räcker länstrafikanslagen inte
ens till att fullfölja projekt Bergslagspendeln. Situationen
för länet blir helt ohållbar. Givetvis behöver i länet göras
kompletterande investeringar i länsvägar,
statskommunvägar och kollektivtrafikanläggningar.
Särskilt landsbygdens vägar kommer att drabbas. Under
senare år har underhållet blivit eftersatt och nödvändiga
upprustningar har ej kunnat genomföras. Det är därför
absolut nödvändigt med en höjning av väganslagen till
länet.

Centerpartiet har föreslagit att ett tioårigt program tas
fram för förstärkning och beläggning av grusvägarna.

Enskilda vägar

De enskilda vägarna är i särklass landets längsta vägnät.
Nästan alla uttransporter av produkter från jord- och
skogsbruket påbörjas på dessa vägar. Nästan alla
intransporter av insatsvaror och förnödenheter till de
areella näringarna avslutas på enskilda vägar. De enskilda
vägarna har också stor betydelse för allmänheten; för
turism, rekreation, fritids- och friluftsliv.

De enskilda vägarna måste ses som en mycket viktig och
integrerad del av landets totala vägnät med stor
samhällsekonomisk betydelse. Det är därför ytterst
angeläget att staten tar ett stort kostnadsansvar för det
enskilda vägnätet. Staten har minskat sina åtaganden, när
det gäller det ekonomiska ansvaret för det enskilda
vägnätet. Centerpartiet motsatte sig de försämringar av
statsbidragsreglerna för enskilda vägar, som genomfördes i
mitten på l980-talet. Genom minskade statliga medel har
nödvändig upprustning blivit eftersatt. Enligt Vägverket
kan det eftersatta upprustningsbehovet beräknas till 1 300
milj kr.

Den negativa utvecklingen för det enskilda vägnätet
måste brytas annars drabbas landsbygden väldigt hårt och
hela landets utveckling hotas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ytterligare medel för
upprustning av länets riksvägar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ytterligare medel för
upprustning av länets länsvägar och andra
länstrafikanläggningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare statliga medel till
enskilda vägar.

Stockholm den 16 januari 1991

Birger Andersson (c)