Våld mot kvinnor

Motion 1992/93:Ju809 av Karin Starrin m.fl. (c, m, fp, kds)

Kvinnor måste ha rätt att leva sitt liv utan fruktan för
våld och övergrepp. Att skydda, stödja och hjälpa de
kvinnor som utsatts för misshandel och sexuella övergrepp
måste vara en strävan för alla inblandade i beslutande
positioner.

Med stöd av statistik kan vi konstatera att det är
kvinnorna som utgör en mycket stor del av brottsoffren.
Kvinnor är offer för mäns missriktade besvikelser,
raseriutbrott och maktbegär. Det vanligaste våldet är det
osynliga och det gömda våldet och det som sker innanför
hemmets väggar. Oftast utsätts kvinnan för övergrepp när
mannen är påverkad av sprit eller droger. Kvinnor är offer
för att man ifrån samhällets sida inte klarar av kampen emot
kvinnovåldet på ett godkänt sätt.

Livvakter

Flera olika steg tas nu av regeringen helt i rätt riktning
för att förbättra kvinnors situation. Ett förslag är
försöksverksamhet i fyra olika distrikt med livvakt åt
kvinnor som är särskilt hotade. Vi anser att detta är
nödvändigt när det inte finns några andra åtgärder att ta till.
Men vi tycker naturligtvis att det måste vara
gärningsmännen som i första hand blir utsatta för
specialbevakning. Målsättningen måste vara att det är de
som utför brott som får sin frihet inskränkt i stället för de
utsatta kvinnorna.

Kvinnojourer

Kvinnojourerna som finns runt om i landet gör ett
mycket viktigt arbete för att ge skydd till utsatta kvinnor.
Genom detta arbete kan stora lidanden undvikas och
betydande kostnader sparas i förebyggande syfte. Arbetet
görs till mycket stora delar genom frivilliga insatser.

Det är viktigt att samhället tar ett gemensamt ansvar för
att stödja kvinnojourerna och därför är det viktigt att
kommuner och landsting beviljar anslag så att
verksamheten kan fortsätta och utvecklas vidare.

Stora insatser görs ifrån samhällets sida för att förhindra
och förebygga brott av olika slag. Miljardbelopp satsas på
att rehabilitera gärningsmännen medan mycket små belopp
går till brottsoffren. Kvinnojourerna får några få miljoner.
Vi anser att det måste göras en översyn av hur fördelningen
av olika resurser sker. Vi anser inte att proportionerna idag
är rättvisa. Detta vill vi ge regeringen till känna.

Sexuella våldet

Vi vet att kvinnomisshandel är en del av det
sexualiserade våldet. Misshandel slutar ofta med våldtäkt,
något som är så vanligt förekommande att kvinnan själv inte
ens definierar detta som brott. I Justitiedepartementets
kartläggning av våldtäktsbrotten säger man att dessa ökat
med 73 % från 1975 till 1988. Anmälda våldtäkter inomhus
mot vuxen fortsätter att öka. En mycket liten del, mindre än
5 %, av de utsatta kvinnorna har gjort polisanmälan. Dessa
problem har gigantiska proportioner, inte minst om man
även innefattar de upprepade incestfallen.

Våldtäktsklinik

Behovet av våldtäktskliniker ökar allt eftersom det
sexuella våldet ökar. I många andra länder finns liknande
mottagningar och resultat visar att dessa förebygger mycket
av både psykiskt och fysiskt lidande. I Sverige bör
landstingen göra en regionplanering i samverkan med
Socialstyrelsen för att hitta effektiva lösningar på dessa
problemfrågor. Mottagningar borde kunna drivas under en
försöksperiod med ett uppföljningsansvar av staten.

Våldspornografi

Våldspornografi handlar djupast sett om mäns makt och
kvinnors maktlöshet. Pornografin är en fråga om pengar.
Var fjärde videokassett som hyrs ut är en porrfilm. I USA
är porrindustrins vinster större än den samlade skiv- och
filmindustrins. Porrindustrins omsättning ligger på andra
plats inom världshandeln efter vapenindustrin.

Pornografin legitimerar våld mot kvinnor eftersom den
vill ge en bild av att kvinnor njuter. Det är förödande om
män tror att kvinnor vill bli t.ex. bundna och slagna. Vi vill
inte tolerera den nedvärderande och snedvridna kvinnosyn
som våldspornografin leder till. Det finns ett mycket tydligt
samband mellan det ökade och förråade våldet riktat mot
kvinnor och pornografins ökade spridning.

Vi anser att det finns ett klart samband mellan
pornografi-prostitution och våldsbrott. Därför behöver
detta samband kartläggas vilket vi vill ge regeringen till
känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att gärningsmännen bör
specialbevakas,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av hur
medelsfördelningen för olika brottsförebyggande åtgärder
är,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en våldtäktsklinik,

4. att riksdagen hos regeringen begär en kartläggning av
sambandet mellan våldspornografi och våldsbrott.

Stockholm den 21 januari 1993

Karin Starrin (c)

Gullan Lindblad (m)

Barbro Westerholm (fp)

Margareta Viklund (kds)