Valfri barnomsorg

Motion 1990/91:So631 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

Bakgrund

Hemmet och familjen är den minsta enheten i samhället
och innebär för många vila, rekreation, stimulans och den
sfär, där en stor del av uppfostran av nästa generation sker.

Den strukturomvandling och inflyttning till storstäderna
som skett har inte varit svaret vare sig på barnens eller de
vuxnas behov. Med strukturomvandlingen har människors
sociala förankring blivit sämre, man har i många fall förlorat
kontakt med släkt, vänner och uppväxtmiljö och blivit
rotlös. Det har inte varit lika lätt att känna sig själv som en
naturlig del i ett större sammanhang då den egna identiteten
har fått sig svåra törnar. Den här situationen har kanske
drabbat de uppväxande barnen i ännu högre grad än de
vuxna.

Ett fungerande grannskap är oftast en förutsättning för
att människors behov av gemenskap, skapande aktivitet,
social förankring och identitet skall tillgodoses. Samhället
måste utformas så att föräldrarna får mera tid att umgås
med sina barn.

Föräldrar måste få vara delaktiga i omsorgen om barnen
och inte tvingas släppa huvudansvaret för denna. Föräldrar
kan inte ersättas av samhällets institutioner. De skall också
ha möjlighet att välja tillsynsform för sina barn.

Statens stöd till barnomsorg bör vara så konstruerat att
kvalitetshöjande åtgärder och ett rikare utbud av
alternativa barnomsorgsformer stimuleras. Kommunerna
bör stödja föräldrar som vill starta kooperativa daghem
eller trefamiljssystem. Rekrytering av män till
dagbarnvårdare bör stimuleras. Alla hemmaföräldrar och
dagbarnvårdare skall ha tillgång till öppen förskola.

De resurssvaga familjerna måste ges ytterligare stöd, för
att undvika omhändertagande av barn. Resurserna ska bl.a.
utgöras av kvalificerat familje- och nätverksarbete.
Socialtjänsten har ansvaret för att familjen får dessa
resurser.

Fördelning mellan föräldrarna

Miljöpartiet anser att det, både för barnens och för
pappornas skull, är ytterst angeläget att möjligheten att
vara hemma en tid hos barnen när de är små utnyttjas av
alla. Därför bör en del av föräldrapenningen kvoteras. Från
den 1 juli 1991 skall minst tre månader av
föräldraförsäkringen tas ut av vardera föräldern.

Rätt till ledighet

Miljöpartiet föreslår att alla arbetstagare skall ha rätt att
sänka sin arbetstid, med motsvarande löneavdrag, till 20
eller 30 timmar per vecka. Förslag härom lägger vi i en
annan motion.

Ersättningsnivån i föräldraförsäkringen

Nuvarande ersättning inom föräldraförsäkringen är helt
proportionell mot inkomsten upp till ersättningstaket 7,5
gånger basbeloppet (241.500 kronor år 1991). Miljöpartiet
de gröna vill verka för ett samhälle med mindre
inkomstspridning än idag. Med nuvarande
lönebildningssystem är det svårt att direkt påverka
lönebildningen. Staten kan dock genom utformningen av
bl.a. socialförsäkringssystemen markera sin uppfattning
genom att ersättning utöver en viss lönenivå utgår med en
lägre procentsats. Miljöpartiet de gröna föreslår att
ersättningen inom föräldraförsäkringen skall utgå med 70
% av inkomsten för den del av inkomsten som överstiger
4,5 basbelopp (144.000 kronor år 1991). För den del av
inkomsten som ligger under 4,5 basbelopp skall
ersättningen liksom för närvarande vara 90 %.

En sådan sänkning av ersättningsnivån för de högre
avlönade bidrar till att sänka kostnaderna för
föräldraförsäkringen utan att personer med låga inkomster
drabbas. För personer med högre inkomster kan
medvetenheten om att ersättningsnivån är lägre göra att de
ökar sitt personliga sparande och drar ner på sin
konsumtionsstandard. En sådan utveckling är önskvärd i ett
läge när det är angeläget att sparandet i samhället ökar och
den mer umbärliga konsumtionen minskar.

Föräldraförsäkring till biståndsarbetare

Biståndsarbetare med utlandstjänstgöring får idag inte
sociala förmåner. Miljöpartiet de gröna anser att även barn
till biståndsarbetare har rätt till sina föräldrar och att
således även biståndsarbetare skall ha rätt till
föräldraförsäkring och andra sociala förmåner. I vår
skattemotion tar vi upp motsvarande skyldigheter.

Doktorandernas situation

Idag gäller olika villkor för doktorander vid våra
högskolor. I vissa fall får de lön med sociala förmåner
medan vissa grupper får enbart doktorandbidrag, som
varken ger rätt till sjukförsäkring eller föräldraförsäkring.
En snabb översyn bör göras av de olika förutsättningarna
och ett rättvist enhetligt system utformas.

Rätt för dagbarnvårdare att räkna in egna barn i tjänsten

Kvalitet inom barnomsorg är viktig. Detta skall gälla alla
barnomsorgsformer, även familjedaghem.
Dagbarnvårdarna är en viktig yrkeskår som bör behandlas
lika som alla andra, med rätt att få kommunal barnomsorg
för sina egna barn. I dag utgår inte statligt bidrag till egna
barn.

Rätt att bli kommunal dagbarnvårdare åt eget barn

De föräldrar som väljer att vara hemma medan barnen
är små får idag en mycket liten del av samhällets stöd till den
kommunala barnomsorgen. Miljöpartiet anser att detta är
en stor orättvisa och kräver att förälder ska ha rätt att bli
kommunal dagbarnvårdare även åt eget barn. Detta skall
gälla både dem som idag är barnvårdare åt andras barn -- de
skall få räkna in även de egna barnen i underlaget för
tjänsten (den s.k. Uppsalamodellen) -- och övriga föräldrar
som föredrar att vara hemma hos barnen medan de är små.
Principen skall vara att förälder som anställs som kommunal
dagbarnvårdare åt eget barn skall ges i stort sett samma
villkor som en ''vanlig'' dagbarnvårdare i familjedaghem:
samma grundlön, sociala förmåner, inkl ATP, utbildning,
etc. Kostnadsersättning för egna barn bör utgå med halvt
belopp jämfört med vad som gäller när man tar emot andras
barn. Dagbarnvårdare åt eget barn skall, precis som
föräldrar som har vanlig familjedaghemsplats, betala
daghemsavgift. Endast en förälder i varje familj skall
samtidigt kunna vara anställd som dagbarnvårdare åt eget
barn.

Förskolan

En större valfrihet måste eftersträvas i den kommunala
barnomsorgen. Olika typer av alternativa lösningar skall
aktivt uppmuntras och ges samma ekonomiska
förutsättningar som rent kommunala barnstugor. Detta
gäller till exempel föräldrakooperativ, personalkooperativ,
föreningsdrivna daghem, trefamiljssystem, m.m. Den
öppna förskolans verksamhet är viktig och bör stimuleras.

Kooperativa daghem

Miljöpartiets omsorgsprogram ger större utrymme för
valfrihet och aktivt deltagande av föräldrar i barnomsorgen
än vad nuvarande system möjliggör. I väntan på en utökad
föräldraledighet och större valmöjlighet för föräldrar
genom sex timmars arbetsdag kan ändå en del av fördelarna
med en inriktning mot en barnomsorg enligt miljöpartiets
program uppnås redan nu. Följande förslag till nytt inslag i
barnomsorgen innebär enligt vår mening en förbättrad
kvalitet i barnomsorgen både för föräldrar och barn, ökad
valfrihet för föräldrarna samt dessutom en minskning med
barnomsorgskostnaderna med närmare 50 %
där alternativet väljs.

Föräldradrivna daghem, s.k. föräldrakooperativ, finns
redan. Att starta ett sådant daghem har tidigare inneburit
ett stort arbete (skaffa lokal, bilda ekonomisk förening,
göra avtal med kommunen, inreda och utrusta daghemmet,
ordna alla detaljer med försäkringar, kontraktskrivning,
anställa personal etc.). Att driva ett sådant daghem ställer
också krav på föräldrarnas arbetsinsatser (deltaga i
styrelsen för föreningen, sköta ekonomin, ordna inköp av
mat och all förbrukningsmateriel, ordna städning, reparera
lokaler, personalvård och personalledning, göra
arbetsfördelningar och schemaläggning av allt arbete etc.).
En normal arbetsinsats för en förälder i ett
föräldrakooperativ är 40--50 timmar per termin i
schemalagt arbete inklusive föräldraträffar.

När nu kommunernas syfte är att göra nedskärningar i
budgeten utan att göra avkall på kvaliteten så är detta
alternativ aktuellt.

Pedagogiska och sociala fördelar vid föräldradrivna
daghem

Vid ett föräldradrivet daghem är föräldrar sysselsatta
med olika verksamheter i lokalerna på kvällar och på
dagtid. Barnen lär på det sättet känna alla andra barns
föräldrar och alla föräldrar känner alla barn. Föräldrarna
får också i sin verksamhet på daghemmet kontinuerlig
kontakt med personalen under vardagliga former.
Personalen känner alla föräldrar relativt väl. Personal och
föräldrar diskuterar vid möten daghemmets verksamhet i
stort som i smått. När problem uppstår så finns det som
regel kanaler för snabba och enkla lösningar. Genom att
barnen upplever att daghemmet är en plats där också
föräldrar är med får de ökad trygghet och en naturlig
relation till kamrater som barn i olika familjer och inte bara
som andra barn i daghemsgruppen.

Föräldramedverkan även i den kommunala
barnomsorgen skall aktivt uppmuntras. En aktiv
föräldramedverkan kan ske på olika sätt, t ex genom
schemalagd föräldramedverkan ett visst antal dagar per år.
En sådan föräldramedverkan är bra både för barnen,
föräldrarna och personalen. Den betyder också ett
resurstillskott till barnomsorgen som gör att behovet av
statsbidrag sannolikt kan minska något framöver.

AnslagsberäkningarStaten ska ställa upp med
statsbidrag för de kommuner som beslutar att föräldrar ska
kunna anställas som dagbarnvårdare åt eget barn.
Kommunerna ska själva besluta om denna anställningsform
ska tillämpas i kommunen.För att göra det mer attraktivt
för kommunen att inrätta denna barnomsorgsform ska
staten förutom statsbidraget bidra till kommunernas
nettokostnader genom generella bidrag t.ex. i form av ökat
skatteutjämningsbidrag med särskild tonvikt på
glesbygdskommuner som idag har liten täckning i
kommunal barnomsorg.Ersättningen till föräldrarna ska
utgå efter en beräknad tillsynstid av 30 tim/vecka och barn,
d.v.s. 75 %
av ''fulltid'' för ett barn. Omkostnadsersättningen ska
vara halv omkostnadsersättning.Utnyttjandegraden av
möjlig målgrupp ska beräknas till 50 %
det första året.Med dessa förutsättningar beräknas
nettokostnaden till ca 2 miljarder kr det första året.
Statsbidraget till daghem minskas med 2 000
kronor per plats och år. Besparing ca 5 miljarder
kr.Försäkringen byggs ut med en månad till 13 månader
med full ersättning. Därutöver tre månader med
garantibelopp. Kostnad ca 1,1 miljarder kr.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att föräldrar skall kunna välja tillsynsform inom
barnomsorgen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna,
att trefamiljssystem ingår som barnomsorgsform med rätt
till statsbidrag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vikten av att män anställs inom barnomsorgen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vikten av att kommunerna aktivt förebygger
omhändertagande av barn,

[att riksdagen beslutar att rätten till ersättning från
föräldraförsäkringen kvoteras så att vardera föräldern från
den 1 juli 1991 tar ut minst tre månader av
ersättningen,1]

[att riksdagen beslutar sänka ersättningen inom
föräldraförsäkringen i enlighet med vad i motionen
anförts,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om biståndsarbetares rätt till
föräldraförsäkring,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om doktoranders sociala
förmåner,2]

5. att riksdagen beslutar att föräldrar skall ha rätt att bli
kommunala dagbarnvårdare åt eget barn på villkor som
anges i motionen och att statsbidrag skall utgå för detta,

6. att riksdagen hos regeringen begär att 2 miljarder kr.
avsätts för utbyggnaden av dagbarnvårdare åt eget barn,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om föräldramedverkan i
barnomsorgen,

[att riksdagen hos regeringen begär att 1,1 miljard kr.
avsätts för en månads utbyggnad av
föräldraförsäkringen,1]

8. att riksdagen hos regeringen begär att statsbidraget
minskas med 2

000 kr. per barn i kommunalt daghem, totalt 500 milj.kr.

Stockholm den 24 januari 1991

Claes Roxbergh (mp)

Inger Schörling (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

Eva Goe s (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Anita Stenberg (mp)

1 1990/91:Sf321

2 1990/91:Ub691