Till innehåll på sidan

Valkretsindelningen i Malmöhus län

Motion 1988/89:K711 av Knut Wachtmeister och Rune Rydén (båda m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :K711

av Knut Wachtmeister och Rune Rydén (båda m)
Valkretsindelningen i Malmöhus län

Bakgrund och nuvarande ordning

För val till riksdagen är Sverige indelat i 28 valkretsar, en ordning som i stort
sett gällt sedan 1921. Malmöhus län är indelat i två valkretsar. Dessa utgörs
av den s.k. fyrstadskretsen bestående av kommunerna Malmö, Helsingborg,
Lund och Landskrona samt Malmöhus läns valkrets som omfattar resten av
länets kommuner. För 70 år sedan kunde det vara motiverat med en sådan
indelning eftersom levnadsbetingelserna då var väsentligt olika mellan stad
och land.

Nackdelar med nuvarande indelning

I våra dagar existerar som bekant inte dessa skillnader mellan stad och land.
Utvecklingen inte minst när det gäller näringsliv och kommunikationer har
utplånat gränserna och det är länge sedan landsbygden kunde betraktas som
enbart livsmedelsproducerande.

Alla valkretsar i landet utom de två i Malmöhus län utgörs av geografiskt
sammanhängande områden. Höganäs kommun är dessutom sedan storkommunreformen
helt avskild från resten av länsvalkretsen genom att Helsingborg
inkorporerat några grannkommuner.

Enligt vår uppfattning är det speciellt upprörande att Malmö kommun med
bortåt 180 000 röstberättigade invånare inte utgör en egen valkrets. Helt
följdriktigt har moderaterna i fyrstadskretsen gått händelserna i förväg
genom att ha en lista med enbart Malmönamn och en med kandidater från de
övriga tre städerna.

Ärendets tidigare behandling

I direktiven till personvals- och valkretsutredningen som tillsattes 1974
angavs att riksdagsvalkretsarna bör vara geografiskt sammanhängande.
Utredningen betonade särskilt att valkretsindelningen i Malmöhus län inte
var tillfredsställande och att en ändring där var mycket angelägen. Det
föreslogs att Malmö kommun skulle bilda en egen valkrets och att länet i
övrigt skulle indelas i två valkretsar. Den norra skulle omfatta kommunerna
Bjuv, Eslöv, Helsingborg, Höganäs, Hörby, Höör, Landskrona och Svalöv
samt den södra länets övriga elva kommuner (Kävlinge, Lomma, Lund,
Sjöbo, Vellinge, Trelleborg, Skurup, Ystad, Staffanstorp, Svedala och
Burlöv).

Med den dåvarande befolkningsmängden skulle Malmö kommun och den Mot. 1988/89

norra valkretsen få nio fasta mandat och den södra tio. Tre av socialdemokra- K711

terna i utredningen reserverade sig emellertid och ansåg att ytterligare
utredning erfordrades. Genom dåvarande justitieministerns, Carl Axel
Petri, försorg kom en sådan utredning till stånd 1980 (Ds Ju 1980:3). Efter
överläggningar med representanter för riksdagspartierna föreslog denna nya
utredning med instämmande från socialdemokraterna, moderata samlingspartiet,
centerpartiet och folkpartiet samma valkretsindelning som föreslagits
av personvals- och valkretsutredningen och som här redogjorts för.

Den väntade propositionen lades emellertid aldrig fram och skälet var att
det tydligen inte gick att uppnå enighet i den dåvarande trepartiregeringen.

Sedan hösten 1981 har de dåvarande justitieministrarna Petri, Rainer och
Wickbom i frågesvar i riksdagen varit eniga om att reformen borde
genomföras förutsatt att det gick att uppnå en tillfredsställande enighet
partierna emellan.

Senast ärendet behandlades i riksdagen var i december 1986 då en motion i
ärendet avslogs med hänvisning till arbetet i folkstyrelsekommittén.

Förslag

När nu en ny riksdag valts borde tiden enligt vår uppfattning vara mogen att
ånyo pröva möjligheten att komma till rätta med ett problem som i decennier
pockat på sin lösning.

De tidningar som förra året deltog i debatten var positiva till en snar
förändring. Sydsvenska Dagbladet 3 april: Fyrstadskretsen i Malmöhus län
är en onaturlig valkrets. Det finns varken geografisk eller intressemässig
samhörighet. Förslag har funnits till annan indelning av Malmölänet och det
rimliga är att tre valkretsar bildas med Malmö som egen krets. Väljarunderlaget
är tillräckligt för det.

Helsingborgs Dagblad 9 april: De finns goda skäl att söka få en ändring.

Konstruktionen fyrstadskretsen är och förblir en kvarleva från en tid med
betydande motsättningar mellan stad och landsbygd. Förhållandena har
blivit än mer absurda genom att betydande landsbygdsområden införlivats
med Helsingborg och Landskrona, varigenom Höganäs kommun blivit
avskild från resten av Malmöhuskretsen.

Vi föreslår att Malmöhus län indelas i de tre valkretsar som föreslagits i
personvals- och valkretsutredningen.

Hemställan

Med stöd av vad ovan anförts hemställs

att riksdagen belutar om ändring av valkretsindelningen i Malmöhus
län för val till riksdagen i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Stockholm den 24 januari 1989

Knut Wachtmeister (m)

Rune Rydén (m)

12

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen beslutar om en ändring av valkretsindelningen i Malmöhus län för val till riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen beslutar om en ändring av valkretsindelningen i Malmöhus län för val till riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.