Vänern m.m.

Motion 1989/90:Jo818 av Anders Castberger m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1989/90:Jo818

av Anders Castberger m.fl. (fp)
Vänern m.m.

Mot.
1989/90
J08I8821

Västsverige har i Vänern en unik resurs på flera områden. Den kölbundna
fraktfarten är av stor betydelse. Fritidsbåtstrafiken är betydande och med
inslag från främmande länder. Vänern är också vattentäkt för flera kommuner.
Över 700 000 människor får sitt vattenbehov täckt via uttag i Göta älv
och Vänern.

Vänern utgör med till- och avflöden en stor och redan reglerad elkraftstillgång.
Vänern är ett så stort vatten att sjön tillsammans med Göta älv är en
betydande miljöfaktor ur klimatologisk synpunkt. Vattensystemet utgör vidare
grund för många djurarters liv och fortbestånd.

Via Göta älv och Nordre älv står Vänern i förbindelse med Västerhavet,
främst Skagerack. Dessa Västervatten är av stor betydelse såväl när det gäller
ekologin som människors verksamheter och livsbetingelser. Västerhavet
utsätts för kraftig miljöpåverkan dels utifrån genom andra länders miljöutsläpp,
genom fartygsdumpning och nedskräpning, dels från vårt eget land
genom kvävenedfall, urlakning ur jordar och avloppsutsläpp.

Fartygstrafik

Fartygstrafiken på Vänern och i Göta älv betyder mycket för näringslivet och
sysselsättningen samt den strukturella servicen. Mellan 15 och 20 större fartyg
i klassen 3 000-4 000 ton passerar per dygn. Nya typer av fartyg kan
ge en ny transportstruktur och öka konkurrenskraften och effektiviteten i
kanaltrafiken. Den nyligen inledda skytteltrafiken är exempel på detta. Alternativfrakt
per landsväg skulle innebära ca 500 långtradare per dygn. Säkerhets-
och miljömässigt är det betydande fördelar att sådana transporter
avlastas landtrafiken. Staten bör främja övergången till fartygstransporter
även för egna verksamheter i Vänerområdet. Här vill vi särskilt peka på flygbränsletransporterna
till flygflottiljen Såtenäs. Betydelsen av Vänersjöfarten
och statens eget ansvar att föregå med gott exempel bör ges regeringen
tillkänna.

1

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr J0818-821

Vattenintag

Vattenintaget försörjer en betydande del av befolkningen i Västsverige.
Konsekvenserna blir stora vid hinder för vattenförsörjningen. Flera gånger
har Göteborg fått stänga sina vattenintag, varvid reservvattentäkter har använts.

Hot mot sjö och hav

Övergödningen av kusthav och sjöar leder till miljöproblem som algblomning,
syrebrist och organismdöd. Den ökade tillgången på gödande kväve
beror på gödsling av jordbruksmark och utsläpp av ofullständigt renat avloppsvatten
från hushåll och industrier. Betydande mängder ammoniumoch
nitratkväve faller också ned från luften. Det luftburna kvävet kommer
från motortrafiken, felaktig stallgödselhantering och till mindre del från
industriprocesser.

Trafiken och jordbruket bidrar i ungefär lika stor grad till övergödningen.

Vad som skett på land har märkts främst i havet. God tillgång på organiskt
åtkomligt kväve har lett till hög produktion av växter och djur. Men om näringstillgången
ökar alltför kraftigt, kan en överproduktion ske. I havet yttrar
det sig som en kraftig algblomning. När algerna dör sjunker de till botten
och bryts ner av syreförbrukande bakterier. Vid hög bakterieaktivitet tar syret
slut och fiskar och bottendjur dör. Under de senaste hundra åren har
mängden kvävenäring som rinner ut i Västerhavet ungefär fyrdubblats genom
mänsklig aktivitet. Resultatet märker vi i form av kraftiga algblomningar
och bottendöd.

Det är därför glädjande att riksdagen har ställt sig bakom folkpartiets krav
på att initiativ tas till bildande av en Nordsjökommission, liknande den som
redan finns för Östersjön. Tyvärr har regeringen ännu inte kommit längre än
att förbereda arbetet. Riksdagen bör därför göra ett nytt tillkännagivande i
frågan.

När det gäller utsläppen av fast avfall beslutade Nordsjökonferensen 1987
att Nordsjön skulle bli s.k. specialområde i den internationella sjöfartslagstiftningen.
Detta innebär att det sedan 1988 är förbjudet att släppa ut fast
avfall. Trots detta fortsätter fast avfall under vinterstormarna att spolas upp
på den svenska västkusten.

Praktiskt taget allt skräp på havsstränderna kommer från andra länder,
från yrkessjöfarten eller oljeutvinning i Nordsjön.

Vi har i en tidigare motion framfört att det är angeläget att berörda kustkommuner
erhåller hjälp för att klara de stora nedsmutsningsproblemen.
Jordbruksutskottets majoritet har avslagit detta förslag. Berörda länstyrelser
har skrivit till regeringen och begärt stödinsatser med förutsättningen att
regeringen kommer att vidtaga initiativ.

Hoten mot inlandsvattnen beror till stor del på att de också är recipienter.
Reningsverk och annan utrustning skall säkerställa att inga giftutsläpp sker.
Detta gäller från såväl flera mycket stora tätorter som industriverksamhet.
Kring vattnen ligger några av Sveriges absolut största industrikoncentrationer.

Västra Sverige är i många stycken att betrakta som landets tunga verkstad

Mot. 1989/90

J08I8

2

med praktiskt taget hela bilindustrin, all flygmotortillverkning och en rad
andra industriverksamheter. Dessa är ofta miljöstörande.

Olyckor och tillbud sker relativt ofta. Länsstyrelsernas miljövårdsenheter
får larm med jämna mellanrum. Kontinuerlig mätning vid några mätstationer
sker också genom vattenvårdsförbunds försorg. Vid olyckor och tillbud
sker allvarliga utsläpp. Utsläpp av cyanid, färgmedel, destillat av tungmetaller
och andra gifter förekommer. Skyddsbassänger förslår inte alltid.

Utsläpp har också förekommit från fabriker som haft sådan föroreningsnivå
att de inte klarat ens koncessionsnämndsfastställda nivåer efter flera år,
utan tvingats avveckla verksamheten. Till detta kommer vattenutsläpp från
klorblekerier i Skoghall och Gruvön, fiberrikt vatten från Holmens bruk i
Vargön och flera pappers- och massafabriker i Lilla Edet, Ryaverkens smutsvattenutsläpp
om över 8 miljarder liter årligen, utsläpp av höghaltiga gifter
från EKA i Bohus, liksom rena läckage. Det har t.o.m. förekommit att
60 000 ton tjockolja har läckt ut från landstingets anläggningar i Vänersborg.

Trots dessa allvarliga hot planeras Vänern och Göta älv få ökad betydelse
som vattentäkter för dricksvatten. Således har såväl Uddevalla som Stenungsunds
kommuner behov och planer som avser vattenavledning från dessa inlandsvatten.

Västervattnen måste räddas

Vi vill här peka på ett antal beslut som skulle vara verkningsfulla i ett program
för Rädda Västervattnen:

- totalförbud mot användningen av miljögiftet PCB,

- genbanker för att förhindra utarmning av i första hand fiskbestånden (i
första hand genom att skydda de hotade arternas naturliga miljöer),

- naturskydd av marina områden genom inrättande av marina reservat,

- insatser för att återskapa en livskraftig sälstam,

- åtgärder för att minska kväveläckaget från jordbruk, kommuner och industrier.
Bland åtgärderna märks t.ex. ökade krav på en mer långtgående
reduktion vid reningsverken,

- beslut om att göra hela Kattegatt till miljöskyddsområde med särskilda
restriktioner för alla skadliga utsläpp.

Regeringen bör få i uppdrag att föreslå ett program för Västervattnen där
dessa förslag ingår.

Lokala initiativ liksom regionala inom ramen för projektet "Rädda Västervattnen"
är viktiga i arbetet för att få en förankring hos de många människorna.
Flera sådana initiativ har också tagits. Länsstyrelser och landsting
har kontaktats i syfte att inleda ett aktivt arbete i samråd med olika intresseorganisationer,
enskilda föreningar och politiska partier. Folkpartiet har
sålunda arrangerat såväl Rädda Västervatten-konferenser som studieresor,
även inom ramen för ett nordiskt samarbete.

Flera myndigheter, både centrala och regionala, är ansvariga i samband
med utfärdande av bestämmelser för tillåten verksamhet. Samordningen
fungerar inte, och vid flera tillbud har räddningstjänsten påtalat de oklara
ansvarsförhållanden som råder. I många fall saknas konkreta planer vid
katastrofhändelser. Därför är det viktigt att planer utarbetas, och att en ut

Mot. 1989/90

J08I8

3

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Jo818-821

redning snarast tillsätts med uppdrag att lägga fram förslag till erforderliga
lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder. En förbättrad samordning
och ett klarläggande av myndigheters ansvar och insatser skulle tillsammans
med utarbetande av aktionsplaner för sjöar och vattendrag ge ett viktigt bidrag
till att ytterligare förstärka möjligheterna att Rädda Västervattnen.
Dessa behov bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Vänersjöfartens betydelse från säkerhets- och miljösynpunkt,
och statens eget ansvar att föregå med gott exempel vid
transportval,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande Västervattnens betydelse som dricksvattentäkt
för en betydande del av Västsveriges befolkning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en Nordsjökommission,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ställa medel till förfogande inom ramen för de
särskilda skatteutjämningsmedlen som bidrag till kustkommunernas
kostnader för strandstädning,1]

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande allvaret och omfattningen av utsläpp, även
som resultat av olyckor och tillbud,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett program för
Västervattnen där i motionen redovisade förslag bör ingå,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande behovet av lagstiftnings- och administrativa
åtgärder,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande behovet av förbättrad samordning mellan
myndigheter och ett klarläggande av dessas ansvar.

Stockholm den 25 januari 1990

Anders Castberger (fp)

Elver Jonsson (fp) Kenth Skårvik (fp)

Mot. 1989/90

J08I8

Leif Olsson (fp)

Erling Bager (fp)

Isa Halvarsson (fp)

Bengt Rosén (fp)

1 1989/90:Fi309

4