Vapenexporten
Motion 1990/91:U402 av Inger Schörling m.fl. (mp)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Utrikesutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1991-01-25
- Bordläggning
- 1991-02-05
- Hänvisning
- 1991-02-06
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Miljöpariet de grönas grundsyn på vapenexporten är välkänd. All vapenexport bör på sikt avvecklas. Svensk vapenexporten går inte att förena med en aktiv fredspolitik.
''Vapenaffärernas'' grundorsak är att vapenexport inte kan regleras på så sätt som den svenska regeringen tänker sig eftersom så oerhört starka ekonomiska och militära intressen är inblandade. Så länge Sverige har en vapenexport, kommer svenska vapen att hamna i länder där de inte hör hemma.
Glädjande nog har under senaste året en minskning av den internationella vapenmarknaden noterats, en minskning som även kunnat avläsas på den svenska vapenexporthandeln. Förhoppningsvis skall regeringen under våren, i linje med den socialdemokratiska kongressens beslut, lägga förslag om lagstiftning om riktlinjer för vapenexport som ytterligare skall bidra till minskad svensk vapenhandel.
Men trots den positiva utvecklingen pågår en omfattande vapenexport, som strider mot de riktlinjer som fastlagts av riksdagen, riktlinjer som uttryckligen säger att export inte bör förekomma till länder som 'befinner sig i väpnad konflikt'' eller är indragna i ''internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt''. Sådana fall är export till Indien som har en väpnad konflikt med Pakistan, ockupationen av Panama där USA använde svenska vapen (pansarvapen AT-4 från FFV) och Singapore som vidareexporterat vapen till förbjudna länder.
Under de senaste fem åren har vapenskandaler och avslöjanden om 'affärer med förbjudna länder'' avlöst varandra oavbrutet. Storföretag, myndigheter och politiker har direkt eller indirekt struntat i givna regler för vapenexporten. Några få inblandade har blivit dömda, andra väntar på resultatet av en rad utredningar, kommitteer och domstolar.
Vapenexportskandalerna
Utrikesminister Sten Andersson har vid ett flertal tillfällen sagt att ''vapenexportbyken måste tvättas''. I fjolårets motion skrev vi: 'Tyvärr har tvättvattnet blivit allt smutsigare.''
Då, i januari 1990, var regeringens mörkläggning av Bofors mutaffärer i samband med Indienordern och RRV- rapportens avslöjande att Bofors betalt 188 miljoner till indisk mellanhand, högaktuella.
Nu, den 9 januari 1991, avslöjar Svenska Freds-och skiljedomsföreningens vapenforskare Henrik Westander, i Expressen, en 3 år gammal vapenskandal nedskriven i rikskriminalens dagbok, 'leverans till Irak från Italien'', som aldrig kommit till polisens, utredningars eller medborgarkommissionens kännedom. Detta trots att regeringen vid två tillfällen blivit informerad, av ledningen vid Nobel Industrier, om att granater hamnat i Saddam Husseins armé.
Misstankarna om brott mot krigsmateriellagen för vapentillverkaren FFV, har nu lett till att åtal väcks i tre affärer.
1. Flygkapslar som levererats till Singapore har enligt åklagaren vidareexporterats till ''minst tre länder'' som inte är godkända för svensk vapenexport.
2. Smuggling av ammunition till förbjudna länder via Singapore.
3. Smuggling av granatgeväret Carl Gustaf till Saudi- Arabien via Storbritannien.
Vapenaffärerna har gjort att Sveriges anseende utomlands har fläckats svårt. Många svenskar känner att skam och vanära följer med den svårkontrollerade vapenexporten. Skiljelinjerna mellan olagligt och lagligt har visat sig suddiga, gränsdragningarna godtyckliga.
Vem har det egentliga ansvaret för vapenskandalerna och hur skall ansvar kunna utkrävas en gång för alla?
Otaliga utredningar har som sagt gjorts och andra pågår. Alla inblandade regeringar springer ifrån sitt ansvar, alla skyller på alla och de organ som har att utreda har antingen för dåliga resurser (KU), alltför begränsade uppgifter (rättsapparaten som inte kan utkräva politiskt ansvar) eller är uppknutna till de inblandade (medborgarkommissionen, delar av KU).
Ändå måste det väl rimligen i en demokrati gå att få till stånd ett övergripande politiskt ansvarsutkrävande?
Givetvis måste KU fortsätta sin grundlagsenliga form av granskning av enskildheter. Och rättsapparaten måste hålla sig strikt till de rättsliga aspekterna. Återstår en ny oberoende, men sakkunnig kommission.
Miljöpartiet de gröna har tidigare krävt en ny medborgarkommission, men annorlunda sammansatt. Framförallt måste den innehålla sakkunnigt folk, dvs. företrädare för Svenska Freds och eventuellt andra fredsforskare.
Vi föreslår också en Nordisk kommission om de nordiska vapenaffärerna.
Både Finland och Norge är inblandade i Boforsaffärerna, Norge genom robotexport och Indienaffären, Finland genom leveranser av krut till Iran.
De nordiska företrädarna bör vara så partipolitiskt oberoende som möjligt.
En modell vore att låta företrädare för fredsrörelsen, fredsforskare, nordiska journalister och författare ingå i denna nordiska kommitté.
Uppgiften för kommittén vore att göra en övergripande 'samhällsmoralisk utvärdering av vad vapenaffärerna berott på, vilka faktorer i ländernas system som gjort dem möjliga, jämföra dem (eventuellt) med liknande företeelser i andra länder och -- framförallt -- uttala en uppfattning om det samhällsmoraliska ansvaret.
Samarbete med utländsk krigsindustri
Svenska företag som tillverkar militär utrustning och militär teknologi har under en längre tid etablerat sig, förutom i Europa, bl.a. i Australien och Sydostasien. De bildar nya bolag och dotterbolag tillsammans med inhemska företag. Den svenska kontrollen av och insynen i svenskt deltagande i vapenhandel försvåras eller omöjliggörs.
Samtidigt har våra egna vapen och system blivit alltmer beroende av import och samarbete med utländsk krigsindustri. Det främsta exemplet på detta är JAS-planet.
Ett 60-tal licensavtal finns idag upplåtna från svensk krigsindustri till utländsk, varav 37 i EG-länder.
De s.k. samarbetsavtalen har ökat kraftigt. Under perioden 1950 till 1985 tecknades 44 samarbetsavtal med företag i andra stater. Men mellan 1986 och 1989 tecknades så många som 65 sådana avtal. Flerparten av dessa samarbetsländer, som t.ex. Västtyskland, USA, Storbritannien, Frankrike, Italien och Nederländerna, exporterar krigsmateriel till länder som är ''förbjudna'' för svensk vapenexport.
EGs gränslösa vapenmarknad
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens tidning PAX tar i nr 6/89 upp EG och vapenhandeln: 'En gränslös marknad håller nu på att växa fram. Det sker parallellt med den inre marknaden. Efter 1992 väntas EG ta över även samordningen av vapenmarknaden. Företagen har redan börjat förbereda sig genom samgåenden och rationaliseringar. Även Bofors har börjat anpassa sig efter den nya gemensamma vapenmarknaden. Men regeringen låtsas som ingenting händer.''
Både Bofors och FFV har anställda ''EG-samordnare''. Företagens uttalanden visar att de är rädda att bli ställda utanför och skapar därför utrymme för en ''egen EG- anpassning''.
Samtidigt pågår en rad gemensamma forsknings- och samarbetsprojekt. Det är mycket svårt att dra gränser för vad som är civilt eller militärt. Så anses det t.ex. i militära kretsar att en rad av EGs 'civila'' projekt kommer krigsindustrin tillgodo, skriver PAX. Det gäller framförallt ''Esprit'' (mikroelektronik och informationsteknik), 'Brite'' (modern materiel och flygteknik), ''Race'' (telekommunikation). Och inom ''Eureka'' säjs 30 av de 100 första projekten kunna få militär tillämpning.
Slutsatsen blir att regeringen kommer att ställas inför fullbordat faktum när alla samarbets-, samproduktionsavtal och forskningsprojekt är skrivna och i gång, ifall man inte utan betänketid ger sig i kast med att se hur begränsningar och kontroll kan utformas så att den svenska neutraliteten inte medvetet äventyras.
I EG-kommissionens promemoria (21/10-90) om ''Garantier för enighet och konsekvens i gemenskapens insats på det internationella planet'' heter det (i översättning), bland annat:
''Det är i medlemsstaternas gemensamma intresse att produktion av och handel med försvarsmateriel fullt ut underkastas den gemensamma marknadens disciplin, vilket bl.a. innebär upphävande av artikel 223.''
(I art. 223 tillförsäkras medlemsstaterna rätt att behålla säkerhetspolitiska hemligheter för sig själva och att själva kontrollera sin vapenproduktion och sin vapenhandel.)
Det är således helt klart att medlemskap i EG omöjliggör en självständig vapenexportpolitik.
Krympande marknad
Internationellt
Avspänningen i världen kommer att leda till nedskärningar i ländernas försvarsbudgetar. Människor kommer att kräva att resurser satsas på vår tids verkliga hotbilder, miljöförstöring och sammanbrott för ekologiska system. Världsopinionen kommer även att kräva att de konflikter som uppstår, skall lösas med politiska medel, inte militära.
I tidningen ''Defence'' december 1990, redovisas att den franska vapenexporten minskat med 50 procent senaste året.
Förutom minskad efterfrågan på vapen bidrar minst tre andra faktorer till den krympande marknaden.
1. Försäljning av begagnade vapen ökar och minskar marknaden för nyproducerade vapen.
2. Länderna i tredje världen har numera en ''egen vapenexportmarknad''. T.ex. är Brasilien en av de stora vapentillverkarna.
3. Teknisk utvecklig, sammanslagningar och rationalisering gör att antalet vapenproducenter och antalet sysselsatta i vapenindustrin krymper.
Sverige
Svensk vapenindustri står inför stora bekymmer när konkurrensen på den internationella marknaden hårdnar. Det är bara att inse att den svenska krigsmaterielindustrin måste skäras ner.
Miljöpartiet de gröna noterar med glädje att den internationella trenden nu också visar sig på de svenska vapenexportsiffrorna. Äntligen minskar den svenska vapenexporten.
I årets budgetproposition, bilaga 5, redovisas att vid årsskiftet 1989/90 hade 149 enskilda tillverkare regeringens tillstånd att tillverka krigsmateriel. Under 1990 har 1 600 ansökningar om utförsel behandlats. Värdet av exporten under året uppgår till ca 3 000 milj. kr. (avser i vissa fall även export under flera följande år), jämfört med ca 7 250 milj. kr. år 1989. Även krigsmaterialexportens andel av Sveriges totala export minskar -- från 2,02 procent år 1988, till 1,81 procent år 1989.
Enligt en sammanställning av offentlig statistik som Svenska Freds och Skiljedomsföreningen gjort minskade den svenska vapenexporten med 57 procent under tiden 1990-01-01 till 1990-10-30.
Men trots den positiva utvecklingen fortsätter en omfattande och tvivelaktig vapenexport.
Vapenexporten är ingen isolerad fråga, utan hör samman med hur vårt eget försvar och militära struktur skall se ut i framtiden. Väljer vi ett högteknologiskt och kvalificerat försvar blir vi framgent beroende av att exportera och importera vapen för att upprätthålla standarden. Vi tvingas in i den internationella vapenkarusellen alltmer.
Idag finns inget säkerhetspolitiskt egenvärde i att ha en egen vapentillverkning.
Slutsats: Den militärindustriella basen måste minska och vapenindustrin ställas om till civil produktion.
Det är orimligt att staten, av sysselsättningsskäl, skall hålla vapenindustrin i gång med olika stödåtgärder. Däremot måste staten ta ansvar för orter, företag och anställda som drabbas av nedläggningar, så att omställning till annan produktion sker så smärtfritt som möjligt och att nya arbetstillfällen kan skapas.
Förslag härom framställs i vår motion om Vapenindustrins framtid.
Vi yrkar också på att medel ställs till förfogande i motionen Kunskapsbank för försvarsindustrins omställning.
Utredningar
Utförsel av krigsmateriel från Sverige har varit mycket omdebatterad i massmedia. I utländska tidningar har omdömet varit att svenskarna hycklar. Våra bestämmelser må vara restriktiva, men tillämpningen är ofta mycket liberal.
Dessa frågor har också under senare tid blivit föremål för statliga utredningar.
Två större utredningar om krigsmaterielexport är klara och avlämnade dels ''Utlandssamverkan på krigsmaterielområdet'' (SOU 1989:102) dels 'Begreppet krigsmateriel'' (SOU 1989:66). Den senare avlämnades redan 1989, den förra i februari 1990. Ännu har regeringen inte klart aviserat om tidpunkt för proposition till riksdagen. I årets budgetproposition (bilaga 5, sid. 195) står det att ''regeringen avser att senare framlägga förslag om ny lag rörande krigsmateriel.
Regeringens förslag till ny lag har låtit vänta på sig länge nog, vi förutsätter att regeringen med ''senare'' avser våren 1991.
Vi har med bestörtning noterat att utredningen om krigsmaterielexporten från februari 1990, inte fullföljt direktiven. ''Även effekterna av ett totalt avbrytande av krigsmaterielexporten bör utredas'', (Dir. 1988:41). Men frågan om försvarsekonomisk kostnad utreddes aldrig, trots att det angetts i direktiven.
Även i utrikesutskottets betänkande 1990/91:UU1 förutsattes att en sådan utredning skulle ske:
''Vidare har utredningen till uppgift att göra en bedömning av möjligheterna att ytterligare begränsa eller helt avbryta den svenska krigsmaterielexporten. Utskottet konstaterar att frågorna om avveckling av vapenexporten således är föremål för utredning.''
Innebär detta att inga beräkningar och avvecklingsplaner för vapenexporten kommer att tas fram? Vi anser att utredningsdirektiven och utrikesutskottets skrivning inte kan nonchaleras och fordrar därfören uppföljning.
I utredningen förespråkas även en betydligt liberalare syn på 'följdleveranser'', t.ex. reservdelar och ammunition. Ett förslag som vi anser absolut måste förkastas.
Likaså vad gäller försvarsindustriellt samarbete med utländsk industri (samarbetsavtal) måste utredningens förslag förkastas. Detta är ''luddigt'' uttryckt -- vilket kan få till följd en ökad försäljning av svensktillverkad krigsmateriel utomlands.
Det är inte svårt att se att utredningen gjorts av personer som företräder vapenexportpositiva åsikter; samma sak gäller för övrigt den rådgivande nämnden i krigsmaterielfrågor.
Miljöpartiet de gröna arbetar för att all vapenhandel skall upphöra -- från Sverige liksom från andra länder. Detta förutsätter i sin tur ett utvecklat internationellt system för kollektiv säkerhet som med fördel borde förhandlas fram inom ramen för Förenta Nationerna -- FN.
I en skrivelse till FN (45:e sessionen, A/45/150 and corr.1) föreslår E.A. Sjevardnadze ett program för begränsning av försäljning och transferering av konventionella vapen. Programmet bygger på öppenhet och dialog mellan länderna och en aktiv roll för FN.
Regeringen bör som sagt snarast lägga en proposition om krigsmateriel som föreslår att riktlinjer om vapenexport skall lagfästas och att dessa skall leda till att begränsa vapenexporten och öka kontrollen, samt att skärpa urvalet av länder som får köpa svenska vapen, dvs. lagfästa att vapenexport inte skall få ske till stat som har militära styrkor utanför det egna territoriet.
Även förslag om att helt avbryta vapenexporten bör framläggas för riksdagen, i enlighet med givna direktiv och utrikesutskottets betänkande.
Exportkontroll av kemikalier
Kemiska vapen tillhör de mest fruktansvärda för människan. Illegalt tillverkas och sprids dessa. Att det finns regimer som inte drar sig för att använda kemiska vapen mot civilbefolkning visar folkmordet i den kurdiska staden Halabja i mars 1988 då Irak utplånade en mellanstor stad och tusentals dog av giftgas. Kemiska vapen har även används av Libyen i Tchad, av Indonesien på Östtimor, av Thailand i Kambodja, av Kina i Vietnam, av Storbritannien på Falklandsöarna. För tillverkning behövs kemiska ämnen som bl.a. tillverkas i Sverige. Enligt SSC exporteras varje år ca 20 ton av tyonylkloriden, fosforklorid, fosforpentaklorid och dimetylamin. Under hela 80-talet har de sålts från Sverige till ca 30 länder, varav 13 har kemiska vapen eller använt kemiska vapen under 80-talet.(Källa: PAX 7/89)
Sverige ingår inte i Australiengruppen -- en sammanslutning av de viktigaste industriländerna med bl.a. de 12 EG-länderna -- som enats om åtgärder för att förhindra spridning av kemiska vapen till tredje världen. Sverige anser att denna Australiengrupp är en i- landssammanslutning som diskriminerar u-länderna och därför står vi utanför.
I bugdetpropositionen, bilaga 5, sid. 196, föreslås regeringen lägga fram en proposition om kontroll av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte. Enligt KMI innefattar förslaget bl.a. missilkomponenter, civil utrustning för tillverkning av kemiska vapen och 33 kemiska ämnen (prekursorer).
Miljöpartiet de gröna kräver att för att Sverige inte skall bidra till spridning av kemiska vapen måste vi utan dröjsmål lagstifta om exportrestriktioner av produkter som kan användas vid framställning av kemiska vapen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att regeringen tar initiativ till och tillsätter en nordisk kommission för utvärdering av det övergripande samhällsansvaret i samband med de nordiska vapensmugglingsaffärerna enligt de i motionen framförda principerna,
2. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om totalt förbud för export av krigsmateriel och en plan för avveckling av svensk krigsmaterielexport på fem år,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samtliga riksdagspartier skall vara representerade i kommande utredningar om krigsmaterielexporten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fredsrörelsen bör vara företrädd i rådgivande nämnden för krigsmaterielfrågor i första hand direkt genom att fredsrörelseföreträdare utses, i andra hand indirekt genom att också riksdagspartier med negativ syn på vapenexport ges representation i nämnden,
5. att riksdagen beslutar att riktlinjer för svensk vapenexport inkl. licensförsäljning och samarbetsavtal, skall fastställas i lag,
6. att riksdagen beslutar att militär materiel av svenskt ursprung inte kan försäljas till stater som befinner sig i eller kan befaras komma i väpnad konflikt, inom eller utom landet, eller stater som är engagerade i stridshandling utanför det egna territoriet eller som hålls kvar där, efter att striderna upphört, undantaget om närvaron är en följd av beslut i Förenta Nationerna,
7. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag rörande krigsmateriel under våren 1991,
8. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om exportrestriktioner av produkter som kan användas vid framställning av kemiska vapen, under våren 1991,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att helt avbryta svensk vapenexport, enligt direktiv 1988:41 och utrikesutskottets betänkande 1990/91 UU1,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om lämpligheten att arbeta efter och internationellt verka för att följa f.d. utrikesministern i Sovjetunionen E.A. Sjevardnadzes förslag till FN om begränsning av vapenförsäljning enligt vad som anförts i motionen.
Stockholm den 18 januari 1991 Inger Schörling (mp) Claes Roxbergh (mp) Per Gahrton (mp) Marianne Samuelsson (mp) Paul Ciszuk (mp) Carl Frick (mp) Eva Goe s (mp)
Yrkanden (37)
- 1att regeringen tar initiativ till och tillsätter en nordisk kommission för utvärdering av det övergripande samhällsansvaret i samband med de nordiska vapensmugglingsaffärerna enligt de i motionen framförda principerna
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag (Se 1991/92:UU1)
- 1att regeringen tar initiativ till och tillsätter en nordisk kommission för utvärdering av det övergripande samhällsansvaret i samband med de nordiska vapensmugglingsaffärerna enligt de i motionen framförda principerna
- Behandlas i
- 2att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om totalt förbud för export av krigsmateriel och en plan för avveckling av svensk krigsmaterielexport på fem år
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag (Se 1991/92:UU1)
- 2att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om totalt förbud för export av krigsmateriel och en plan för avveckling av svensk krigsmaterielexport på fem år
- Behandlas i
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samtliga riksdagspartier skall vara representerade i kommande utredningar om krigsmaterielexporten
- Behandlas i
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samtliga riksdagspartier skall vara representerade i kommande utredningar om krigsmaterielexporten
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag (Se 1991/92:UU1)
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fredsrörelsen bör vara företrädd i rådgivande nämnden för krigsmaterielfrågor i första hand direkt genom att fredsrörelseföreträdare utses, i andra hand indirekt genom att också riksdagspartier med negativ syn på vapenexport ges representation i nämnden
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag (Se 1991/92:UU1)
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fredsrörelsen bör vara företrädd i rådgivande nämnden för krigsmaterielfrågor i första hand direkt genom att fredsrörelseföreträdare utses, i andra hand indirekt genom att också riksdagspartier med negativ syn på vapenexport ges representation i nämnden
- Behandlas i
- 5att riksdagen beslutar att riktlinjer för svensk vapenexport, inkl. licensförsäljning och samarbetsavtal, skall fastställas i lag
- Behandlas i
- 5att riksdagen beslutar att riktlinjer för svensk vapenexport, inkl. licensförsäljning och samarbetsavtal, skall fastställas i lag
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag (Se 1991/92:UU1)
- 6att riksdagen beslutar att militär materiel av svenskt ursprung inte kan försäljas till stater som befinner sig i eller kan befaras komma i väpnad konflikt, inom eller utom landet, eller stater som är engagerade i stridshandling utanför det egna territoriet eller som hålls kvar där, efter att striderna upphört, undantaget om närvaron är en följd av beslut i Förenta Nationerna
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag (Se 1991/92:UU1)
- 6att riksdagen beslutar att militär materiel av svenskt ursprung inte kan försäljas till stater som befinner sig i eller kan befaras komma i väpnad konflikt, inom eller utom landet, eller stater som är engagerade i stridshandling utanför det egna territoriet eller som hålls kvar där, efter att striderna upphört, undantaget om närvaron är en följd av beslut i Förenta Nationerna
- Behandlas i
- 7att riksdagen hos regeringen begär lagförslag rörande krigsmateriel under våren 1991
- Behandlas i
- 7att riksdagen hos regeringen begär lagförslag rörande krigsmateriel under våren 1991
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag (Se 1991/92:UU1)
- 8att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om exportrestriktioner av produkter som kan användas vid framställning av kemiska vapen, under våren 1991
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag (Se 1991/92:UU1)
- 8att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om exportrestriktioner av produkter som kan användas vid framställning av kemiska vapen, under våren 1991
- Behandlas i
- 9att riksdagen hos regeringen begär förslag om att helt avbryta svensk vapenexport, enligt direktiv 1988:41 och utrikesutskottets betänkande 1990/91:UU1
- Behandlas i
- 9att riksdagen hos regeringen begär förslag om att helt avbryta svensk vapenexport, enligt direktiv 1988:41 och utrikesutskottets betänkande 1990/91:UU1
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag (Se 1991/92:UU1)
- 10att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om lämpligheten att arbeta efter och internationellt verka för att följa f.d. utrikesministern i Sovjetunionen E.A Shevardnadzes förslag till FN om begränsning av vapenförsäljning enligt vad som anförts i motionen.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 10att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om lämpligheten att arbeta efter och internationellt verka för att följa f.d. utrikesministern i Sovjetunionen E.A Shevardnadzes förslag till FN om begränsning av vapenförsäljning enligt vad som anförts i motionen.
- Behandlas i
- 1.1att regeringen tar initiativ till och tillsätter en nordisk kommission för utvärdering av det övergripande samhällsansvaret i samband med de nordiska vapensmugglingsaffärerna enligt de i motionen framförda principerna
- Behandlas i
- 10002att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om totalt förbud för export av krigsmateriel och en plan för avveckling av svensk krigsmaterielexport på fem år
- Behandlas i
- 10002att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om totalt förbud för export av krigsmateriel och en plan för avveckling av svensk krigsmaterielexport på fem år
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 10003att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samtliga riksdagspartier skall vara representerade i kommande utredningar om krigsmaterielexporten
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 10003att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samtliga riksdagspartier skall vara representerade i kommande utredningar om krigsmaterielexporten
- Behandlas i
- 10004att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fredsrörelsen bör vara företrädd i rådgivande nämnden för krigsmaterielfrågor i första hand direkt genom att fredsrörelseföreträdare utses, i andra hand indirekt genom att också riksdagspartier med negativ syn på vapenexport ges representation i nämnden
- Behandlas i
- 10004att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fredsrörelsen bör vara företrädd i rådgivande nämnden för krigsmaterielfrågor i första hand direkt genom att fredsrörelseföreträdare utses, i andra hand indirekt genom att också riksdagspartier med negativ syn på vapenexport ges representation i nämnden
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 10005att riksdagen beslutar att riktlinjer för svensk vapenexport, inkl. licensförsäljning och samarbetsavtal, skall fastställas i lag
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 10005att riksdagen beslutar att riktlinjer för svensk vapenexport, inkl. licensförsäljning och samarbetsavtal, skall fastställas i lag
- Behandlas i
- 10006att riksdagen beslutar att militär materiel av svenskt ursprung inte kan försäljas till stater som befinner sig i eller kan befaras komma i väpnad konflikt, inom eller utom landet, eller stater som är engagerade i stridshandling utanför det egna territoriet eller som hålls kvar där, efter att striderna upphört, undantaget om närvaron är en följd av beslut i Förenta Nationerna
- Behandlas i
- 10006att riksdagen beslutar att militär materiel av svenskt ursprung inte kan försäljas till stater som befinner sig i eller kan befaras komma i väpnad konflikt, inom eller utom landet, eller stater som är engagerade i stridshandling utanför det egna territoriet eller som hålls kvar där, efter att striderna upphört, undantaget om närvaron är en följd av beslut i Förenta Nationerna
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 10007att riksdagen hos regeringen begär lagförslag rörande krigsmateriel under våren 1991
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 10007att riksdagen hos regeringen begär lagförslag rörande krigsmateriel under våren 1991
- Behandlas i
- 10008att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om exportrestriktioner av produkter som kan användas vid framställning av kemiska vapen, under våren 1991
- Behandlas i
- 10008att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om exportrestriktioner av produkter som kan användas vid framställning av kemiska vapen, under våren 1991
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 10009att riksdagen hos regeringen begär förslag om att helt avbryta svensk vapenexport, enligt direktiv 1988:41 och utrikesutskottets betänkande 1990/91:UU1
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 10009att riksdagen hos regeringen begär förslag om att helt avbryta svensk vapenexport, enligt direktiv 1988:41 och utrikesutskottets betänkande 1990/91:UU1
- Behandlas i
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.