Vård och efterbehandling vid skador av whiplashkaraktär

Motion 1989/90:So534 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: So534

av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp)

Vård och efterbehandling vid skador av whiplashkaraktär

Varje år är 400 000 personbilar invecklade i kollisioner av skilda slag. Antalet
är större - summan ovan är rapporterade fall.

Vid dessa trafikolyckor skadas minst 10 000 människor årligen i nackregionen.
De får whiplash - den osynliga trafikskadan. Vi vill inledningsvis ge en
bild av hur en vanlig whiplash uppkommer och hur halsryggen är sammansatt.

När man blir påkörd, vanligen bakifrån, uppkommer en snabb pendelliknande
rörelse och huvudet kastas antingen bakåt eller åt sidan. Därvid uppstår
skador i mjukdelarna. Ledbanden mellan kotorna skadas, samt celler
och nerver. Skadorna är vanligen inte synbara.

Nacken och halsryggen är en komplicerad del av människokroppen. Här
finns 7 kotor med sammanlagt 21 leder mellan kotparen och på varje kotpar
finns 6 ledytor. Därtill består nacken av en mängd mjuka delar: muskler, ligament,
nerver, blodkärl samt mat- och luftstrupe, ryggmärg. Från hjärnan
passerar massor av impulser till mjukdelarna och från dessa tillbaka till hjärnan.

Den enklaste skadan leder till nedsatt rörlighet i en eller flera leder. Skadan
kan i början upplevas som marginell, men kan i vissa fall leda till yrsel
och svår huvudvärk. Den värre skadan innebär att de många och fina muskel-
och ligamentvävnaderna översträcks och får mikroskopiska bristningar,
blödningar uppkommer och därefter svullnad.

Nästa etapp innebär att det börjar göra rejält ont och smärtan strålar ut
från ryggen ut i armen, ibland upp i huvudet. Muskelspänning börjar nu uppträda
och när en muskel varit spänd tillräckligt länge blir syresättningen dålig
och värk börjar uppträda. Är en muskel spänd börjar andra muskler att
apa efter och situtionen för patienten förvärras än mer. Sammanhörande
obehag finns i form av yrsel, pirrningar, frossa och svettningar.

Den s.k. typskadan innebär att fästena och därmed blodförsörjningen till
diskarna - de stötdämpande skivorna - mellan kotorna skadas eller brister.
Detta leder i sin tur till blödning och svullnad. Roten finns här till det onda
för många människor som lider av sviterna efter nacksskador - den dolda
sjukdomen whiplash.

Vad kan då hända när någon som råkat ut för denna skada uppsöker läkare?
Ja, det är inte alls säkert att någon defekt blir synlig på röntgenplåtarna.
Det kan bli att bära krage några veckor. Sedan nu röntgen, men inget

fel visas. Yrkesarbetet blir lidande, därför att det hela tiden gör ont, mer
eller mindre. Nytt arbete som kanske kan fresta på lite mindre, vilket det
inte gör. Alternativet blir mer och mer en förtidspensionering.

En utredning görs om vederbörandes grad av invaliditet, vilket kan leda
till något av rundgång mellan arbetsförmedling, försäkringskassa, försäkringsbolag
och sjukhus.

Det som dessa patienter säger sig uppleva som mest påfrestande är att de
här skadorna inte syns utanpå. Patienter rubriceras som psykiskt sjuka och
kommer inte i åtnjutande av den vård som finns. Den dignosen försämrar
patienternas möjligheter till ersättning från försäkringskassan.

Vi har inledningsvis angett att minst 10 000 människor skadas och får
whiplash. Det finns uppgifter om att antalet kan vara många fler; upp till 70

000 har nämnts som en trolig siffra, beroende på ett stort mörkertal. De som
får de värsta smällarna är ca 300 som närmast är invalidiserade. 150 förtidspensioneras.
Antalet försäkringsfall ligger mellan 3 000 och 5 000.

Enligt statistiker Claes Tingvall, försäkringsbolaget Folksam, är det bara
10 % av dem som inte får omgående vård som blir återställda-resten, 90 %,
råkar ut för livslånga lidanden i form av synrubbningar, yrsel, domningskänslor
i armar och ben, ont i nacken, huvuvärk och lidande. Efter år av läkarbesök
och medicinering hamnar de på psykiatrisk avdelning - på grund av en
nackskada. Enligt Tingvall är det en besvärande omständighet att av alla
som får bestående men av nackskadan, var det bara hälften som fick obehag

1 början.

Som framgått av denna motion och vad som i övrigt är känt, är skadan
alltså svår att diagnostisera. Bäst förutsättningar har sjukgymnaster och läkare
med utbildning i ortopedisk medicin. Den rehabilitering som sätts in
måste ske under sakkunnig ledning, gärna med högre examen i ortopedisk
medicin. Tyvärr är det bara ett fåtal läkare och sjukgymnaster som har denna
utbildning.

Det pågår forskning om whiplash vid Umeå universitet. Förhoppningsvis
skall resultatet härav kunna vara de drabbade till hjälp, tusentals människor
som fått sina livsvärden decimerade, inte minst för att insikt saknas på många
håll om sjukdomens ursprungliga orsak och att resurser saknas till en patientrelaterad
vård och rehabilitering.

Statsmakterna bör i detta för patienterna besvärliga läge, som också påverkar
deras miljö, hemförhållanden och andra sociala kontaker, som en
första åtägrd se till att primärvården och länssjukhusen får information om
sjukdomen och att utbildning ordnas för berörda personalktegorier. Man
bör också se över om forskningsinsatserna behöver förstärkas. På det lokala
planet är det motiverat med vakenhet inför denna sjukdomsgrupps behov
av handikappstöd, i form av bostadssociala åtgärder, erhållande av bilstöd
m.m.

Slutligen ger det stora antalet trafikolyckor som orsakar whiplash anledning
till undersökning av säkerheten i bilarna - förutsättningar i t.ex. konstruktionen
av nackstöd och säten - samt till radikala förbättringar så att
olycksriskerna minimeras.

Mot. 1989/90

So534

4

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av läkare och sjukgymnaster med högre
examen i ortopedisk medicin,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningsinsatser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av stödjande åtgärder på handikappsidan,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda säkerheten i bilkonstruktionerna i syfte
att nedbringa antalet skador och olyckor som leder till whiplash.1]

Stockholm den 25 januari 1990

Kenth Skårvik (fp) Leif Olsson (fp)

Mot. 1989/90

So534

1 1989/90:T443