Värdighetsgaranti inom hälso- och sjukvården

Motion 2010/11:So406 av Lars-Axel Nordell (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten för en värdighetsgaranti inom hälso- och sjukvården.

Motivering

Riksdagen har beslutat om en nationell värdighetsgaranti för äldreomsorgen. Bestämmelserna om en nationell värdegrund, som införs i SoL, innebär att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande och att den äldre personen, så långt det är möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Dessutom ges primärkommunerna befogenheter att lämna ekonomisk kompensation till enskild person i de fall kommunen inte inom viss tid eller på ett visst sätt tillhandahåller biståndet.

Bestämmelser om en värdighetsgaranti motsvarande det som införts för den kommunala socialtjänsten borde även införas för patienter inom hälso- och sjukvården. Det handlar i mångt och mycket om att leverera en förväntad vård, alltså att de förväntningar som sätts ska möta en uppsatt norm som vi kan definiera som rimlig av vården.

Idag ser det olika ut i olika landsting. Redan idag finns det landsting som lämnar ekonomisk kompensation till enskild person, t ex i form av förlorad arbetsförtjänst om en operation av olika skäl i ett sent skede ställs in och skjuts fram till ett senare tillfälle.

Även orimligt lång väntetid vid planerat besök eller behandling och att vårdas i en sjukhuskorridor eller sköljrum, borde kunna vara grund för någon form av kompensation från landstingets sida. Sjukvårdshuvudmannen borde ges befogenheter att lämna ekonomisk kompensation till enskild person i de fall de inte inom viss tid eller på ett visst sätt kan leva upp till sina åtaganden.

Det finns också exempel på behov av ett mer konsekvent medvetet och respektfullt förhållningssätt som skulle betyda mycket för patientens trygghet och välbefinnande. Automatiska remissbekräftelser som går ut till såväl patient som remisskrivande läkare borde vara en självklarhet, liksom att inte lämna besked om elakartad diagnos per telefon, e-post eller brev. Även det klassiska rondsystemet, där medpatienter blir åhörare till ibland integritetskänslig information, kan ifrågasättas.

Stockholm den 26 oktober 2010

Lars-Axel Nordell (KD)