Västsahara

Motion 1997/98:U607 av Eva Zetterberg m.fl. (v, fp, c, mp, kd)

Motion till riksdagen 1997/98:U607 av Eva Zetterberg m.fl. (v)

Vstsahara

1 Vstsahara

Efter lnga och intensiva frhandlingar kom befrielserrelsen Polisario i
Vstsahara och Marocko fr sex r sedan verens om en plan att
organisera och genomfra en folkomrstning om sjlvstndighet fr
Vstsahara under de afrikanska staternas samarbetsorganisation (OAU:s)
och FN:s verinseende. Planen innebar en kompromiss som bda sidor
samt det internationella samfundet kunde acceptera.

2 Folkomrstning om Vstsaharas framtid

I sex r har anstrngningar gjorts fr att stta planen om folkomrstning i
verket. Frutom en brcklig vapenvila uppnddes under dessa r fga nr
det gller att stadkomma en folkomrstning, beroende p att den
marockanska regeringen anvnt praktiskt taget alla medel som sttt till
buds fr att sabotera en sdan. Den marockanska regeringen frskte att
legitimera sin illegala ockupation av Vstsahara och manipulera en
kommande folkomrstning genom att i stor skala verfra marockanska
medborgare till vstsahariskt territorium.

Den marockanska regeringens manipulationer gjorde det ndvndigt att
genomfra ett omfattande identifieringsarbete nr det gllde vilka som var
vstsaharier med rstrtt och vilka som var inflyttade marockanska med-
borgare.

Lnge har detta identifieringsarbete varit fullstndigt paralyserat. Den
marockanska regeringen har vgrat att samarbeta och vgrat medge den
insyn som ett sdant identifieringsarbete krver. Den motsatte sig
publiceringen av svl listor p personer vilka identifierats som
rstberttigade av Identifieringskommissionen som listor ver dem som
ansker om rstrtt i enlighet med 16 i den rapport som lmnats av FN:s
generalsekreterare (S/1996/3).

Den marockanska regeringens obstruktionspolitik innebar att man motsatte
sig en frndring av situationen och efterstrvade en manipulerad folkom-
rstning med omfattande valfusk i syfte att rttfrdiga ockupationen av
Vstsahara. Kung Hassan av Marocko markerade sjlv mycket tydligt sitt
frakt fr demokratin och sin bristande respekt fr vrldssamfundet nr han
den 8 juli 1996 frklarade: "Med eller utan folkomrstning kommer vi att
stanna i Sahara."

Detta uttalande och den marockanska regeringens politik att under lng tid
konsekvent motstta sig en folkomrstning, manipulera den och uttala sitt
frakt fr dess resultat inger inte det ringaste frtroende.

3 FN:s agerande i Vstsahara

Den marockanska regeringens politik att frhala och sabotera en
folkomrstning i Vstsahara skapade en farlig situation. Skerhetsrdets
resolution 1056 som uttryckte dvarande generalsekreterarens i FN
stndpunkt innebar att man "tillflligt lade ned identifieringsarbetet ...
och understdde en minskning av MINURSO:s militra insatser med 20
% ... uppmuntrade parterna att vervga ny vgar att skapa frtroende fr
varandra fr att undanrja de hinder som stod i vgen fr ett
genomfrande av planerna p en folkomrstning".

Beslutet i FN:s skerhetsrd om resolution 1056 medfrde att situationen
frvrrades och spnningarna mellan de bda parterna kade, vilket i sin tur
innebar att stabiliteten i hela omrdet kom i riskzonen. FN:s mandat fr
MINURSO strckte sig fram till september 1997. Det hade lnge varit hg
tid fr FN att gripa in och stadkomma frndringar i det ddlge som
uppsttt i samtalen mellan Marocko och Polisario.

Befrielserrelsen Polisario i Vstsahara har under de r som frflutit gjort
omfattande eftergifter och medgivanden och samarbetat fullt ut med FN, fr
att FN-organen skulle kunna fullflja sitt uppdrag och fr att skapa en rttvis
och stabil fred i Vstsahara. Polisario har ansett att fientligheter inte gagnar
ngon part i konflikten och att sdana endast kar spnningen i hela regionen
samtidigt som de skadar FN:s anseende.

I och med att Kofi Annan tilltrde som generalsekreterare i FN har nya
frhandlingar genomfrts under ledning av FN:s speciella envoy James
Baker, frhandlingar som inneburit vissa mindre framsteg i identifikations-
frgan och nr det gller utvxling av krigsfngar, frigivning av politiska
fngar med mera.

Den 18 september meddelade Baker att "...vi har kommit verens om i det
nrmaste allting som krvs fr att FN ska kunna terstarta (folkomrst-
nings)processen". Ett genombrott i frhandlingarna hade slunda uppntts,
ansg Baker.

Mot bakgrund av den tidigare hndelseutvecklingen r det emellertid med
mycket frsiktig optimism vi mottagit besked om ett genombrott i frhand-
lingarna mellan Marocko och Polisario.

4 Sverige, Marocko, EU och de mnskliga
rttigheterna

Sverige har i flera r varit en viktig oberoende rst nr det gllt att
understdja Vstsaharas rtt till nationellt sjlvbestmmande. Det r
uppenbart att Sverige nu mer n ngonsin mste spela en aktiv roll inom
den Europeiska gemenskapen och i FN, srskilt dess skerhetsrd, nr
det gller att genomfra en folkomrstning fri frn manipulationer och
valfusk.

Sveriges riksdag ratificerade i vras EU:s handelsavtal med Marocko.
Detta skedde inte utan debatt. Flera partier pekade p den bristande demokra-
tin och bristande respekten fr mnskliga demokratiska rttigheter i
Marocko, p frekomsten av tortyr av politiska fngar, fngslande av
minderriga m.m. Amnesty International har rapporterat om flerfaldiga fall
av tortyr och krnkningar av mnskliga rttigheter. Vad som hnt med
hundratals vstsahariska och marockanska oppositionella som "frsvunnit"
r fortfarande ouppklarat. Fyrtio fngar sitter i ddscell och tta personer har
avlidit i hkte. Mnga av de rttsliga processer som frekommer frtjnar
inte namnet rttegng.

Regeringen och de partier som i vras frordade och genomdrev en ratifi-
cering frklarade att man med hjlp av denna avsg att gra bruk av de
kontakter, vilka skulle uppst genom EU till fljd av det nya handelsavtalet.
Man frklarade att man avsg att pverka den marockanska regeringen i
riktning mot kad demokrati och strre respekt fr mnskliga rttigheter. Till
de demokratiska rttigheterna rknas rimligen ocks rtten till nationellt
sjlvbestmmande.

Ett kraftfullt std fr Vstsaharas rtt till nationellt sjlvbestmmande
borde allts i praktiken ha ett enhlligt std i den svenska riksdagen. (Oenig-
heten gllde endast med vilka metoder man bst understdde Vstsaharas
sjlvstndighetsstrvanden.) Det borde ocks finnas stor enighet i Sveriges
riksdag nr det gller att anvnda det inflytande Sverige har inom EU till att
verka fr och understdja arbetet med att stadkomma en korrekt genomfrd
folkomrstning i Vstsahara utan marockanska manipulationer.

Detsamma torde ocks glla ett svenskt agerande i samma riktning i FN
och i FN:s skerhetsrd. Det r drfr rimligt att krva av den svenska
regeringen att den gr bruk av sin position som EU-medlem nr det gller
frigivning av politiska fngar frn Vstsahara, ett slut p tortyren och kad
respekt fr mnskliga rttigheter i Marocko.

5 Vstsahariska flyktingar Algeriet

Under de tjugo r som strider och stridigheter pgtt till fljd av den
marockanska ockupationen av Vstsahara har mnga saharier tvingats
lmna sitt land och bege sig i landsflykt till Algeriet. Dr lever man i
flyktinglger under mycket svra klimatmssiga omstndigheter.
Bostderna till skydd mot sol och hetta r synnerligen bristflliga och
fortfarande skadade efter ett kraftigt skyfall i oktober 1994. Att de nnu
tre r senare inte r tillfredsstllande reparerade vittnar om stor brist p
resurser. Under 1996 och 1997 har de sahariska flyktingarna i Algeriet
lidit brist p baslivsmedel ssom till exempel mjl, mjlk och
mjlkprodukter och socker. Stdet frn den algeriska regeringen har
ocks minskat beroende p att man i Algeriet brottas med allvarliga och
mycket svra interna problem. Ett kat std till de sahariska flyktingarna
i Algeriet borde vara en konsekvent tgrd i linje med kat politiskt std
fr Vstsaharas nationella sjlvbestmmandertt.

6 Hemstllan

6 Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om kat aktivt svenskt engagemang fr Vstsaharas
framtid i EU, FN och dess skerhetsrd och andra internationella
organ,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om intensifierat std fr en korrekt registrering infr
och ett korrekt genomfrande av folkomrstningen i Vstsahara, som
inte ger utrymme fr manipulationer och valfusk,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om krav p frigivning av de politiska fngarna frn
Vstsahara, ett slut p tortyren och kad respekt fr mnskliga
rttigheter i Marocko,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om humanitrt bistnd till flyktingarna i Algeriet.

Stockholm den 24 september 1997

Eva Zetterberg (v)

Karl-Gran Birsmark (fp)

Ingbritt Irhammar (c)

Ragnhild Pohanka (mp)

Ingrid Nslund (kd)